Syftet med uppsatsen var att undersöka hur socialarbetare på en familjehemsenhet i en mellanstor kommun i Sverige upplevde arbetet med förhållningssättet traumamedveten omsorg, samt hur enheten behandlade eventuell empatitrötthet som följd av arbetet med barn som erfarit trauma. För att uppnå syftet med uppsatsen antogs en kvalitativ ansats där sex intervjuer genomfördes med yrkesverksamma socialarbetare inom samma enhet. Teorierna och perspektiven som användes som utgångspunkt för studien var det salutogena perspektiveti nnehållande patogenes och känsla av sammanhang, den socialpsykologiska ansatsen med fokus på den kognitiva socialpsykologin och organisationsteori med inriktning på humanresource-perspektivet. Den insamlade empirin analyserades med hjälp av en kvalitativi nnehållsanalys. Studiens resultat visade att samtliga intervjupersoner hade en övervägande positiv inställning till traumamedveten omsorg oaktat att hälften av dem inte praktiserat förhållningssättet i olika ärenden. Utifrån resultatet framkom det även några negativa upplevelser av att arbeta med förhållningssättet. När det kom till hur familjehemsenheten behandlade eventuell empatitrötthet visade resultatet att enheten främst arbetade förebyggande gentemot empatitrötthet, men att det även fanns hälsofrämjande inslag för att förhindra empatitrötthet till följd av arbetet med barn som erfarit trauma. Studiens slutsats visar att mer utbildning behövs i hur man bemöter personer som har upplevt trauma och hur arbetet kan påverka den professionella socialarbetarens välbefinnande. Detta är betydelsefullt för att på bästa möjliga sätt bemöta dessa människor och därmed ha möjligheten att hjälpa dem till ett bättre liv. / This study aimed to research how social workers in the child protective services in a mediumsized suburb in Sweden experienced the work with transforming care and how their organization handled causes of possible compassion fatigue as a result of working with children who have lived through trauma. To achieve the purpose of the study a qualitative approach was adopted where six interviews were conducted with professional social workers who worked in the same unit. The theoretical basis of the study was the salutogenic perspective containing pathogenesis and sense of coherence, the social psychological approach with focus on cognitive social psychology and organizational theory with focus on the human resource perspective. A qualitative content analysis helped to analyze the collected data. The results showed that all respondents had a positive attitude towards transforming care, despite that half of them did not practice the approach in their work. It also appeared some negative experiences of working with transforming care. Regarding how the organization handled possible compassion fatigue, the result showed that the organization worked primarily preventively against compassion fatigue. But there were also healthpromoting elements to prevent compassion fatigue as a result of working with children who experienced trauma. The conclusion of the study shows that more knowledge is needed in how to work with people who have experienced trauma and how the work can affect the social workers. This is important in order to meet these people in the best possible way and help them to a better life.