The aim of this study is to examine how the role perceptions of former Human Resource students, who are working within HR, have varied between how they were during their time in education and now in the profession. The study also aims to examine what part organizational socialization plays on the similarities and differences between the role perceptions created during the time in education and the ones in the profession. The empirical data is based on seven semistructured interviews. To analyze the empirical data we put together a theoretical framework, using Goffman's (2020) theory of self, role and trinket and Ng and Feldman's notion of organizational socialization. The results show that the Human Resources program is thoroughly theoretical and contributes with knowledge within several subjects. This seems to make the former Human Resources students believe that they are fully learned after graduation, whilst the Human Resource role is characterized by a constant commitment to learning and development. This causes confusion in what the Human Resource role is about, which creates a “gap”. This “gap” is about differences between the role perception from education and the ones at work. Work experience within HR during the time in education seems to contribute with a better understanding of what a HR practitioner does, which contributes to a better match between the role perceptions. This match can be understood as similarities between the role perceptions. The first period after graduation is generally characterized by high expectations and demands on oneself but low from the employer. A formal introduction to the HR occupation also seems to compensate for the differences between the role perceptions created during the time in university and the ones in the profession, which reduce the “gap”. / Syftet med denna studie är att undersöka hur rollföreställningarna hos tidigare personalvetarstudenter, som har ett arbete inom personalarbete, liknar/skiljer sig mellan hur de var under utbildningen och hur de är i arbetet nu. Studien ämnar även att undersöka vilken betydelse organisationssocialisation har för likheter och skillnader mellan de rollföreställningar som skapats under utbildningen och de i arbetet nu. Empirin till denna kvalitativa studie grundar sig på sju semistrukturerade intervjuer. Den teoretiska referensramen som använts som analytiskt verktyg vid analys av empirin är Goffmans (2020) teori om aktör och rollgestalt samt fasad och Ng och Feldmans (2007) begrepp organisationssocialisation. Resultatet visar att personalvetarprogrammet är genomgående teoretiskt och bidrar med kunskaper inom många ämnesområden. Detta verkar leda till en tro på att de tidigare personalvetarstudenterna är färdiglärda efter utbildningen, medan personalvetarrollen utmärks av ett konstant engagemang för lärande och utveckling. Detta skapar förvirring i vad personalvetarrollen faktiskt innebär, vilket skapar ett “glapp”. “Glappet” handlar om skillnader mellan rollföreställningar från utbildningen och rollföreställningar i arbetet. Arbetslivserfarenhet inom personalarbete under utbildningen verkar bidra till en större förståelse om vad en personalvetare gör och bidrar då även till en bättre matchning mellan rollföreställningarna från utbildningen och de i arbetet. Denna matchning kan förstås som likheter mellan rollföreställningarna. Den första tiden efter examen karaktäriseras generellt av höga förväntningar och krav på sig själv i sin personalvetartjänst, men lågt ställda krav och förväntningar från arbetsgivarens sida. En omfattande introduktion till personalvetartjänsten verkar kunna kompensera skillnaderna mellan rollföreställningar från utbildningen och de i arbetet, och då minska “glappet”.