Stora koncerner med verksamhet i flera företag och inte sällan i flera länder kan gynnas av att styra hela koncernens ekonomi från en gemensam enhet. Moderbolaget har olika stor insyn i dotterbolagens verksamheter beroende på koncernens storlek och organisationsstruktur och därmed kan centralisering av likviditetsstyrningen ske på olika sätt. Syftet med uppsatsen är att ur ett ledarskapsperspektiv studera hur centraliserad likviditetsstyrning utförs samt hur det kan påverka koncerner. För att uppnå syftet har kvalitativa intervjuer genomförts med ekonomicheferna i fyra koncerner. Studien har därmed gjorts ur ett ledarskapsperspektiv och personliga intervjuer har gjorts för att få en djupare förståelse för hur koncernerna väljer att centralisera sin likviditetsstyrning samt vilken påverkan det har. Koncernerna som intervjuats har i hög grad centraliserad likviditetsstyrning och de viktigaste besluten fattas i huvudsak från en och samma enhet, resultatet av intervjuerna visar att centraliserad likviditetsstyrning skapar ökad översikt och kontroll. Ekonomicheferna anser sig ha god insyn i dotterbolagens verksamheter och kan därmed fatta de beslut som är de bästa för koncernen.  För att få en ökad förståelse för hur cash pooling kan användas som instrument för att centralisera likviditetsstyrningen intervjuades även två banker. Cash pooling ger en översiktlig bild över koncernens likviditet genom interna överföringar mellan konton med intern ränta. Därmed används det befintliga kapitalet på ett effektivt sätt innan externa lån behöver tas. Tre av koncernerna använder sig av cash pooling och de anser att det skapar en överskådlighet över koncernens likviditet samt en ökad effektivitet eftersom antalet externa banklån reduceras. Bankerna är eniga och menar att cash pooling skapar en samlad bild över koncernens likviditet. Utöver cash pooling tar studien även upp begrepp som centralisering, cash management och treasury management, vilka även de kan ses som sätt att effektivisera likviditetsstyrningen i en koncern. / Business groups with companies active in several countries can benefit from managing the entire group’s economy from one single entity. The parent company’s transparency of its subsidiaries is depending on the size and the organizational structure of the concern. Therefore, centralization of the liquidity can be done in several ways. The purpose of the study aims to clarify how centralization of the liquidity can be performed and what consequences it gives the concern. The study has been conducted through the leaders’ perspectives of the business groups. Interviews have been carried out with the financial chiefs of four business groups, in order to get a deeper knowledge of how the liquidity is centralized and what effects it brings. The business groups have in a great extent centralized their liquidity to one entity where the most important decisions are made. The financial chiefs consider themselves to have the right knowledge to make decisions with the concern’s best interest in mind. To get a deeper knowledge about centralization of liquidity from the perspectives of the banks, and also to get awareness of cash pooling and how it is used, the decision of interviewing two banks as well, was made. Cash pooling is an instrument for optimizing the liquidity within business groups and thereby enabling an effective management of cash, and reducing the need for external borrowings. Three out of the four concerns interviewed are users of cash pooling and they all consider it an effective instrument that creates transparency and control over the liquidity. The banks agree and say that it gives a more composed picture of the liquidity of the concern, which simplifies the contact with the bank. In addition to cash pooling, the study also discusses cash management and treasury management. In conclusion, it is clear to say that there are considerable advantages, such as a greater transparency and control, when a corporate group is centralizing its liquidity. It also creates legitimacy against banks.

Införandet av ett informationssystem är en vanlig strategi för att kunna öka konkurrenskraften i företagets verksamhet med syftet att stödja och effektivisera verksamheten. En typ av informationssystem är ett Treasury Management System som kan effektivisera företagets hantering av finansiell information. Att införa ny teknik är dock en utmaning och införandeprocessen kan vara kritisk för att systemet ska vara möjligt att användas framgångsrikt. Införandet av ett Treasury Management System är inget undantag, det är ofta en komplex process med omfattande finansiella data där kritiska affärsprocesser hos kundföretaget behöver bearbetas. Även brist på utbildning, kunskap och kommunikation är vanliga problem som kan kopplas till relationen mellan kundföretaget och systemleverantören. Avsaknaden av en god relation mellan kund–systemleverantör kan i många fall resultera i att införandet misslyckas. För att nå ett framgångsrikt införande av Treasury Management System är det därför viktigt att förstå vilka faktorer i relationen mellan kund–systemleverantör som kan bidra till en framgångsrik införandeprocess. Syftet med denna kandidatuppsats i informatik är att identifiera och beskriva faktorer i en kund–systemleverantörsrelation som bidrar till en framgångsrik införandeprocess av ett Treasury Management System. Fallstudiemetoden har tillämpats och en litteraturstudie har genomförts. Utifrån litteraturstudien har en analysmodell upprättats. Primära empiriska data har samlats in genom utförda semistrukturerade intervjuer via Google Meet. Fem intervjuer har utförts med anställda på fallföretaget Nordkap och tre av dess kundföretag. Uppsatsstudiens tre viktigaste slutsatser är: kommunikationen mellan kund– systemleverantör är avgörande för att införandeprocessen ska bli framgångsrik. Kundens engagemang spelar stor roll för att användarutbildning och kommunikationen ska fungera och därmed bidrar det även till en framgångsrik införandeprocess. För att uppnå en framgångsrik införandeprocess är det av stor vikt att etablera en tydlig och gemensam målsättning som omfattar hela införandeprocessen och som återspeglar kundföretagets förväntningar på både systemet och införandet. Kunskapsbidraget från denna genomförda studie är en variabel: Engagemang, samt tre indikatorer: Grad av engagemang, Omfattning av tillgängliga resurser och Grad av gemensamt språk, som har lagts till i en modifierad analysmodell under studiens slutsatskapitel.

Corporations may experience lower earnings on assets due to the underinvestment of excess cash. Specifically, leaders of nonfinancial firms hold small amounts of cash in mutual fund investments. The primary benefit to understanding mutual funds is the potential to use them to manage excess corporate cash. Using the efficient market hypothesis as a framework for the study, the purpose of this correlational study was to examine the relationship among mutual fund expenses including 12b-1 fees, sales load at purchase, management fees, total capitalization, and performance. Secondary research databases were used, including the Steele Mutual Fund Expert and the U.S. Securities and Exchange Commission, to create a sample of 96 actively managed mutual funds for the years 2010 to 2014. Multiple regression analysis revealed that 12b-1 fees, sales load at purchase, management fees, and total capitalization were not significant predictors of mutual fund performance. Further, in most years, actively managed mutual funds were not able to outpace the benchmark index. However, a small cluster of successful mutual funds (30) exceeded the performance of the S&P 500 by 5.99%. The implications for positive social change include the potential to devise a strategy to invest excess cash, as additional earnings could offset increasing operational costs and ease shareholder concern. Additionally, legislators could use the results of this study to create regulations to promote stable financial markets.

Abstract Driven by fast evolution in the money market during the past two decades, financial and technological innovations, increasing competition, and internationalizing of businesses, cash and treasury management has become an increasingly important function in most firms. It is reasonable to expect that the role of financial transactions in the cash management process in adding to firm value has increased its importance and changed the cash management behavior of firms. The main purpose of this study is to investigate this potential behavioral change in cash management by examining the cash management practices behind the models explaining the cash management behavior and to test the stability of some of these models. It is hypothesized that the environmental changes have been remarkable enough to change the cash management behavior, which can be seen as a structural change in the cash management function. The factors assumed to explain this phenomenon may concern organizational and technological arrangements in cash management, likewise professional skills in the area of financial transactions and incentives for these especially created by emerging money markets. The examination was conducted using the survey method to map out the best cash management practices followed by Finnish listed manufacturing and service companies and by testing the stability of both static and dynamic models explaining cash management behavior. The empirical part of the study is based on three questionnaires in three separate years, namely 1988, 1994, and 2000, and the empirical estimation of the selected cash management models using financial statement data for the years 1972 to 2001. The study concludes that during the research period firms have achieved a significant technological progress (improving systems and methods) and significant behavioral changes (increasing professionalism) concerning cash management practices, referring to opportunities for more effective cash management operations. The stability tests of cash management models indicated that a structural change in cash management behavior occurred after the deregulation years in the money market. These results were consistent with the surveys referring the development in the efficiency of the firms' cash management.