Idag ställs höga krav på gott inomhusklimat och tillfredsställande termisk komfort. Tack vare flera tekniska innovationer går det att möta dessa behov, men detta medför att installationssystemen i dagens flerbostadshus tar allt mer plats. Samtidigt som tekniken får ta mer och mer plats har utvecklingen på projekteringssidan gått i en helt annan riktning. Arkitekten har istället kommit att bli en av de många konsulter som specialiserar sig på sin del av projektet (Östnäs, 1984). Att dessa utvecklingar skett åt olika håll skapar ett kunskapsgap mellan teknikkonsulter och arkitekter i dagens byggprojekt. 54% av respondenterna i denna studie, uppger att kunskapsgapet mellan A och VVS är så stort att det skapar problem i projekteringen och 35% av respondenterna anger att det ofta bidrar negativt till slutresultatet i form av nödlösningar. Detta examensarbete syftar till att undersöka om samordningen mellan arkitekt och VVS-projektör kan förbättras genom att överbrygga installationskunskap. Studien begränsas till att omfatta enbart samordning mellan Arkitekt och VVS-projektör och avgränsas alltså mot övriga projektörer i ett byggprojekt. Undersökningen fokuserar på samordning i tidigt skede av projekteringen, programskede. Hypotesen är att det generellt finns ett behov av ökad installationssamordning i projekteringen, denna testades genom en kvantitativ undersökning i form av en webbenkät. Totalt deltog 99 personer i undersökningen. Med hjälp av statistisk analys i form av hypotestest påvisades att det generellt finns ett behov av ökad samordning, hypotesen gick att bevisa. Utöver det identifierades, med hjälp av hypotestest I, att det behövs en förändring i vilka projektörer som ingår i projektet i programskede. De oftast förekommande samordningsproblemen identifierades genom kvalitativa djupintervjuer med elva verksamma projektörer och två branschexperter. Här framgick att de problem som förkommer i störst utsträckning är storlekar på fläktrum och placeringar av schakt. De problem som medför störst konsekvenser var vertikala utrymmen. Orsaken till uppkomsten av problem menar många är bristande kunskap eller erfarenhet från arkitektens sida. Arkitekter i sin tur uppger att det beror på ändringar i sena skeden från beställarens eller vvs-projektörens håll. Majoriteten hävdar att om vvs-projektören kom in i ett tidigare skede så skulle problemen minska. Därefter utvecklades, under en workshop med 5 deltagande projektörer ett förslag till hjälpmedel. Kontentan från den workshopen var att om vvs-projektören kommer in i projektet i tidigt skede, programskede, så kan rätt förutsättningar sättas tidigt. Förslag om kreativa startmöten uppkom bland annat. Deltagarna var även överens om att det bästa sättet att förmedla installationskunskap är att utbilda, detta dels genom tvärfackliga projekt under arkitektutbildningen, dels genom kurser eller platsbesök för de praktiserande arkitekterna. Ur samtlig insamlad data formades ett hjälpmedel för att möta de identifierade behoven. Detta hjälpmedel blev en checklista för hur möten och konsultation mellan A och VVS ska ske i programskede. Checklistan tydliggör ansvar och förväntningar för båda parter. Detta hjälpmedel testades sedan experimentellt i ett gestaltningsförslag. Gestaltningsförslaget är ett flerbostadshus på fastigheten Kv. Notstället 5 & 6 i Eskilstuna kommun. I programhandlingen, som utgör resultatet av experimentet, presenteras även lösningar för installationssystem. Hjälpmedlets förmåga att möta de identifierade behoven utvärderades med slutsatsen att behoven tillgodoses men att ett kompletterande verktyg för ökad installationskunskap kan behövas. Hjälpmedlet anses inte bekosta projektet på arkitektoniska kvaliteter i så stor mån utan skapat mervärde genom nya innovationer samt att överraskningar undveks. Som forskningsämne har detta projekt väckt stort intresse i branschen. Insikter från denna studie är att tvärfacklig kommunikation och kunskapsöverföring mellan disciplinen generellt är ett intressant ämne att studera. De samlade resultaten från denna studie pekar på att en förändring i arbetsrätt under tidigare skeden i projekteringen är något som bör ske. Detta för att effektivisera projekteringen och säkerställa god kvalitet i slutprodukten, våra flerbostadshus. / Sweden has high statutory standards for inside climate and thermic comfort in buildings. Because of technical advances these requirements can be met, but at a cost. Increasingly effective HVAC and plumbing systems are linked to a larger volume claim for units, pipes and ducts. As the systems grow the design aspect moves in a contrary direction. A direction where the role of the architect has changed to become a consulting part (Östnäs 1984). These diverging developments has triggered a knowledge gap between technical engineers and architects. 54% of respondents on this study claim that this gap causes problems, and 35% claim that it often contributes negatively to the end result in the form of having to resort to last minute solutions. This master thesis aims to investigate if the coordination between architects and HVAC & plumbing engineers can be improved by bridging the knowledge gap. The study is limited to only encompass the coordination between these two groups and leaves out remaining disciplines and parties. The focus of this study is directed to the early stages in the building design process. The hypothesis suggests that there exists a need for further coordination regarding installations design. This has been tested through a quantitative survey consisting of a web form with a total of 99 respondents. This data was then statistically analyzed in the form of hypothesis testing, which concluded there exists a general need for improved coordination. Furthermore, hypothesis test I showed that there is also need for a change regarding which disciplines should be involved in early stages of projects. The most common coordination problems were identified by a quantitative study consisting of interviews with eleven projectors and two branch experts. The two most coveted aspects were the volumetric size of room containing ventilation machinery and the placing of vertical shafts. Where vertical spaces caused greatest consequences. The reason for these problems, according to many, being an acute lack of interdisciplinary knowledge or experience from the architect. On the other hand, architects claim this is due to changes being made in latter stages of projects by other disciplines or the client. The majority claim that a solution is to bring in the HVAC & plumbing engineer in an earlier stage. Following this a workshop including five professionals was carried out to draft up a solution. It established that if the HVAC & plumbing engineer is brought in at an earlier stage it allows for the right conditions to be set. Suggestions regarding creative start up meetings were introduced. Participants agreed that the best way to mediate knowledge about installations is to educate through both interdisciplinary projects at universities, and also through courses or site visits for architects. To meet the identified needs a solution was constructed from collected data. This solution took the form of a checklist to help guide how meetings between the architect and HVAC & plumbing engineer should be carried out in early stages. The checklist clarifies responsibility and expectations for both parts. This solution was then tested through a simulated design project. The project consists of an apartment building property for Notstället 5 & 6 in Eskilstuna municipality. A solution for the installations is presented. The checklists ability to meet the identified needs were concluded to suffice but an additional tool for bridging the knowledge gap further would be beneficial. The use of this solution did not cause any significant negative consequences on the architectural qualities, but created value by discovering new innovative solutions, in addition to preventing unplanned surprises from arising. As a research topic this project has sparked interest in the branch. Insights from this study concludes that interdisciplinary communication and knowledge transfer between disciplines in general is an interesting topic to study.