Syftet med föreliggande studie var att undersöka ensamkommande flyktingungdomars sociala nätverk i Sverige, samt vad de upplever kan försvåra respektive främja upprättande av sociala nätverk. I studien användes kvalitativ metod och semi-strukturerade intervjuer genomfördes med fem ensamkommande flyktingungdomar i åldrarna 17-18. Under intervjuerna använde vi oss av visuell elicitering i form av en nätverkskarta. Det empiriska materialet analyserades med social nätverksteori, socialantropologisk nätverksteori, Robert Putnams distinktion i överbryggande respektive sammanbindande socialt kapital samt rasifieringsteori.   Resultatet pekar på att samtliga ungdomar i föreliggande undersökning har ett socialt nätverk i Sverige som de kan vända sig till för såväl känslomässigt som praktiskt stöd. Deras sociala nätverk består främst av professionella vuxna samt ungdomar av samma etnicitet som dem själva, alternativt annan etnicitet än svensk. Samtliga ungdomar beskrev vad som kan främja respektive försvåra upprättande av sociala nätverk. Intervjupersonerna framhöll bland annat vikten av språk, gemensamma intressen och aktiviteter samt kultur och bakgrund. Svenska ungdomar är enligt intervjupersonerna svårast att lära känna i Sverige. Skälet till detta angavs främst vara svenska ungdomars återhållsamhet gentemot intervjupersonerna. / The aim of this study was to investigate unaccompanied asylum-seeking adolescents’ social networks in Sweden, and what they believe aggravate or facilitate the forging of social networks. In the study a qualitative method was used and semi-structured interviews were conducted with five unaccompanied asylum-seeking adolescents in the ages of 17-18. During the interviews we used visual elicitation in the form of a network map. The empirical material was analysed with social network theory, anthropological network theory, Robert Putnam’s distinction in bonding capital and bridging capital, and racialization theory.   The result suggests that all of the adolescents, in this study, have a social network in Sweden to which they can turn for both emotional and practical support. Their social networks consist primarily of professional adults and adolescents of the same ethnicity as themselves, alternatively other ethnicity than Swedish. All of the interviewees described what might facilitate or aggravate the forging of social networks. The interviewees stressed for instance the significance of language, common interests and activities, culture and background. Swedish adolescents are, according to the interviewees, the most difficult people to get to know in Sweden. The reason for this was primarily stated to be the Swedish adolescents’ restraint against the interviewees.