No description available.

Studiens syfte är att undersöka unga mammors erfarenheter av omgivningens attityder mot ett ungt föräldraskap och hur det påverkat dem. Intervjupersonerna är mödrar som fick barn eller blev gravida innan de fyllt 20 år. Resultaten visar att de flesta mödrar på något vis möts av negativitet till sin ålder och mödraskapet från sin omgivning. Negativiteten kommer till största del från den egna familjen där mamman blir ifrågasatt om hon klarar av ett barn och ifrån andra äldre mödrar rörande deras uppfostring av barnen. Negativiteten är dock inget som påverkar dem märkbart utan de lär sig att hantera motgångar och att vända det negativa till något positivt. Alla hade dock en positiv upplevelse av mötet med socialtjänsten.

Sociala trender är föremål för ständigt debatt i såväl media som människor emellan. Men hur förhåller vi oss till trender? Hur behandlar vi, som vardagsmänniskor, den informationsström vi konfronteras med? Det övergripande syftet med denna studie är att illustrera hur tre unga nyblivna mammor söker, hanterar och värderar informationsflödet om amning. Studiens analys görs med utgångspunkt från det sociologiska begreppet social reflexivitet för att ur detta perspektiv illustrera hur värderingar skapas i interaktion och reflektion. Resultatet visar att internet är den primära källan till information för de unga mammorna. Hur de påverkas i olika grader av trender och vardagsteorier i den informationen beror på vilken förmåga de unga mammorna har för ett reflekterande och mediekritiskt tänkande. Denna studies betydelse för socialt arbete är illustrationen om hur information söks, hanteras och värderas av en specifik grupp. Studien skall ses som en förstudie till framtida forskning i ämnet sociala trender och vardagsteorier.

Syftet med denna studie är att utifrån ett genusperspektiv studera hur barn representeras i realityserien Unga mammor. Med utgångspunkt i genus, framing och representation har jag genomfört en kvalitativ semiotisk analys och en framinganalys på fem medverkande familjer i 31 utspridda avsnitt i serien. Resultaten har pekat på att barnen representeras utifrån stereotypa könsroller, som placerar flickor i feminina fack och pojkar i maskulina, där det finns en acceptans för flickor att överskrida de osynliga gränserna könen emellan men en rädsla för pojkar att göra detsamma. Det har visat sig att barnens attribut, framför allt kläder, spelar en betydande roll i konstruktionen av deras kön. Jag ställer mig kritisk till Unga mammors representation av barn och ifrågasätter seriens roll i att normalisera könskoder. De normbrytande avvikelser som får synas förblir undantag. / The purpose of this study is to from a gender perspective study how children are being represented in the reality show Unga mammor. I have from the outset gender, framing and representation driven a qualitative semiotic analysis and a framinganalysis of five participatory families in 31 scattered episodes throughout the series. The results have shown that children are being represented from stereotypical gender roles, that places girls in feminine boxes and boys in maculine, where it is accepted for girls to overrun the invisible barriers seperating the sexes but a fear for boys to do the same. It has shown that childrens attributes, especially clothes, are playing a substantial role in the construction of their gender. I am critical towards Unga mammors representation of children and question the series role in normalising gender codes. The norm-breaking anomalies that are shown remain exceptions.