Objetivo: Este trabalho Investigou a associação dos gastos com frutas, legumes e verduras (marcadores de dieta saudável) e com carnes e carnes processadas (marcadores de dieta não saudável) com fatores socioeconômicos, demográficos e com preocupação com a saúde. Métodos: Trata-se de um estudo de análise transversal que utiliza dados secundários da Pesquisa de Orçamento Familiar (POF) 2008-2009 do IBGE, e investiga os fatores associados aos gastos com alimentos marcadores ou não de dieta saudável por meio de um modelo Tobit de regressão múltipla, determinando-se os efeitos marginais das variáveis explicativas. Assim, foi investigada a influência da preocupação com a saúde e de variáveis socioeconômicas e demográficas sobre gastos com dois grupos de alimentos: (a) frutas, legumes e verduras e (b) carnes e carnes processadas. Resultados: O presente estudo mostrou que os gastos com alimentos marcadores de dieta saudável (FLV) e com alimentos marcadores de dieta não saudável (CCP) estão associados a variáveis econômicas e sócio demográficas e à preocupação com a saúde, conforme a expectativa baseada na literatura sobre o tema. Há, no entanto, uma única exceção: o efeito dos gastos preventivos com a saúde sobre os gastos com FLV. Tal achado merece investigação adicional, em termos da constituição da variável proxy da preocupação com a saúde, adotada neste estudo. / Objective: This paper strives to identify how the expenses with fruits and vegetables (healthy diet markers), meats and processed meats (unhealthy diets markers) are influenced by the presence of health seeking behavior, socioeconomic and regional factors. Methods: A cross-sectional analysis study based on secondary data from \"Household Budget Survey 2008-2009,\" IBGE, using the multiple regression TOBIT model. The analysis was about how one\'s concern with health influences the expenses with two food groups: (a) fruits and vegetables and (b) meats and processed meats. Health seeking behavior and socioeconomic characteristics were included as variables. The marginal effect of each explanatory variable over the probability of expenses with the food groups studied was determined. Results: The study shows that the expenses with fruits and vegetables (healthy diet markers) and meats and processed meats (unhealthy diet markers) are related to economical, socio demographic variables and to the concern for health, just as expected based on previous studies. There is, however, one exception: the effect of preventive expenses with health over the expenses with fruits and vegetables. Such finding requires additional investigation regarding the constitution of the concern for health\'s proxy variable.

Att förstå en konsument och vad som driver den har varit många forskares mål att svara på. Komplexiteten i de mänskliga processerna och konsumentens ständigt utvecklande normer och vanor är även något som försvårar processen att kunna förstå köpmönster och beteenden. Om det gick att förstå konsumenten bättre, så hade både företag och kund kunnat lära känna sig- och sina köpbeteenden bättre. Oftast vet inte ens konsumenten varför dennes konsumtion ser ut som den gör, och om konsumenten skulle ha en lite större förståelse över sin egen konsumtion borde vi kunna se ett mer ansvarsfullt konsumerande och en mer förutsägbar efterfrågan. Konsumenter blir dagligen påverkade av reklam för att konsumera mera vilket sedan styr de olika faktorerna som gör att de konsumerar på olika sätt. Något som har en stor inverkan är kundens första val i en butik vilket kan leda till att konsumenten antingen är konsekvent i sina köp eller konsumerar mer än de egentligen tänkt från första början. Studiens syfte är att påvisa att det finns skillnader i köpbeteendet hos konsumenter som väljer antingen en ohälsosam eller hälsosam vara som sitt första val. Studien har använt sig av en kvantitativ forskningsstrategi med 150 respondenter i en verklig miljö för att kunna återspegla konsumenternas beteende så trovärdigt som möjligt. Studien visar att konsumenter påverkas beroende på vad de gör för första val i en butik. Urvalsgruppen tenderar att fortsätta handla ohälsosamma varor ifall deras första val har varit något ohälsosamt, de förblir alltså konsekventa i sina köpbeteenden. Konsumenter som istället väljer något hälsosamt som första val fortsätter att vara konsekventa och handla en större andel hälsosamma varor resterande tid i butiken. Studien visar även att personer som tar beslutet att handla något tidigare under sin köpresa i butiken, köper sedan fler varor totalt. Studiens empiriska resultat påvisar ännu en gång att konsumenter går att manipulera till att konsumera annorlunda, att val vinner över inställning, och att en ökad förståelse för människan och dess konsumtionsbeteende skulle kunna bidra till en mer ansvarsfull konsumtion. / Understanding a consumer and what drives it has been a goal many researchers strive to answer. The complexity of the human processes and the consumer's ever-evolving norms and habits are also something that makes the process difficult to understand buying patterns and behaviors. If you could understand the consumer better, both companies and customers would have been able to get to know themselves and their purchasing behavior better. Usually, even the consumer does not know why his consumption looks the way it does, and if he could have a little greater understanding of his own consumption, we should be able to see a more responsible consumer and a more predictable demand. Consumers are daily influenced by advertising to consume more, which then controls the various factors that cause them to consume in different ways. Something that has a big impact is the customer's first choice in a store, which can lead to either being consistent in their purchases or consuming more than they actually intended from the beginning.  The purpose of the study is to create an understanding of the difference in the buying behavior of consumers who choose either an unhealthy or healthy item as their first choice. The study has used a quantitative research strategy with 150 respondents in a real-world environment to reflect consumer behavior as credibly as possible. The study shows that consumers are affected depending on what their first choice is in a store. The sample group tends to continue to buy unhealthy goods in case their first choice has been somewhat unhealthy, they remain consistent in their buying behavior. Consumers who instead choose something healthy as their first choice continue to be consistent and shop a greater proportion of healthy products their remaining time in the store. The study also shows that people who make the decision to shop earlier during their purchase trip in the store, then buy more products in total. The study's empirical results show once again that consumers can be manipulated into consuming differently, that choices win over attitudes, and that an increased understanding of the human being and its consumer behavior would probably contribute to a more responsible consumption.

Abstracts in English, Afrikaans and Sepedi / Small businesses flourish when employees are happy, healthy and productive. This makes employees an important asset of a small business because its success depends on the performance of its employees. Employee wellness practices in small medium and micro enterprises (SMMEs) often focus on the physical aspects of wellbeing, despite employees wanting management to focus on their emotional needs. In view of the fact that employers do not realise that employee wellness significantly improves morale and increases retention rates, this research sought to explore the employee wellness experiences of managers and employees in SMMEs to develop an understanding of the need for employee wellness practices in these organisations. Accordingly, a qualitative study was conducted among 17 employees and four managers at three diverse industries operating in the Gauteng region of South Africa. The data were collected by means of focus groups interviews with employees and individual interviews with managers who work in SMMEs that employ less than 50 employees. The results indicated that employees consider employee wellness in terms of how well organisations treat them and take care of them. The findings demonstrated that employees depend on good working relationships to be happy and engaged in the workplace. Although management cited various financial and human resource constraints that limit employee wellness practices, the employees identified various activities and practices that were not dependent on financial resources for implementation. The results also showed there was insufficient evidence to support the notion that there is a link between unhealthy workplace conditions and higher absenteeism and staff turnover rates. The findings highlighted that employees need social interaction in order to feel valued and cared for and that this factor often outweighs the negative feelings employees have of working in unhealthy environments. Thus, employees were willing to work in unhealthy conditions as long as they felt valued by top management. The findings of the study contribute to the knowledge in the literature on employee wellness practices in SMMEs because limited studies have been conducted to demonstrate the impact of workplace conditions on employee wellness. / Klein ondernemings floreer wanneer werknemers gelukkig, gesond en produktief is. Dit maak werknemers ’n belangrike bate vir ’n klein onderneming, want die onderneming se sukses hang af van die werknemers se prestasie. Werknemerwelstandpraktyke in klein-, medium- en mikro-ondernemings (KMMO’s) fokus dikwels op die fisieke aspekte van welstand, ten spyte daarvan dat werknemers wil hê bestuur moet op hul emosionele behoeftes fokus. In die lig daarvan dat werkgewers nie besef dat werknemerwelstand moraal en behoudsyfers aansienlik verbeter nie, het hierdie navorsing gepoog om die werknemerwelstand-ondervindinge van bestuurders en werknemers in KMMO’s te ondersoek om ‘n begrip van die behoefte aan werknemerwelstand-praktyke in hierdie ondernemings te ontwikkel. Ooreenkomstig hiermee is ‘n kwalitatiewe studie onderneem onder 17 werknemers en vier bestuurders by drie diverse industrieë wat in die Gauteng-omgewing in Suid-Afrika sake doen. Die data is versamel deur middel van fokusgroeponderhoude met werknemers en individuele onderhoude met bestuurders wat by KMMO’s met minder as 50 werknemers werk. Die bevindinge toon dat werknemers werknemerwelstand beoordeel volgens hoe goed organisasies hulle behandel en na hulle omsien. Die bevindinge het uitgewys dat werknemers staatmaak op goeie werksverhoudings om gelukkig en betrokke te wees in die werkplek. Hoewel bestuur verskeie finansiële en menslike hulpbron-beperkings uitgewys het wat werknemerwelstandpraktyke beperk, het die werknemers verskeie aktiwiteite en praktyke geïdentifiseer wat onafhanklik van finansiële hulpbronne geïmplementeer kan word. Die studie het ook bevind dat daar nie genoegsame bewyse is om die idee te staaf dat daar ‘n verband is tussen ongesonde werkplekomstandighede en ‘n hoër afwesigheidsyfer en personeelomset nie. Die bevindinge lig dit uit dat werknemers sosiale interaksie nodig het om gewaardeerd en na omgesien te voel en dat hierdie faktor dikwels swaarder weeg as die negatiewe gevoelens wat werknemers in ‘n ongesonde werkomgewing ervaar. Werknemers is dus bereid om in ongesonde omstandighede te werk solank hulle gewaardeerd voel deur topbestuur. Die bevindinge van die studie dra by tot die kennis in die literatuur oor werknemerwelstandpraktyke in KMMO’s aangesien studies wat die impak van werkplekomstandighede op werknemerwelstand demonstreer tot dusver beperk is. / Dikgwebo tse nyane di tswella ka bokgabane ha basebetsi ba thabile, ba phetse hantle ebile ba sebelletsa ho beha ditholoana. Sena se etsa hore basebetsi e be bona ba bohlokwa haholo dikgwebong tse nyane hobane katleho ya dikgwebo tsena e dutse mahetleng a bokgabane ba basebetsi. Bophelo bo hantle ba basebetsi dikgwebong tse nyane le tse kgolwanyane (SMMEs) hangata bo tobane le bokgoni ba basebetsi ho tswellisa pele mosebetsi o behang ditholoana, empa basebetsi le bona ba batla hore ba nahanelwe ke bo ramesebetsi ka ditlhoko tsa bona tse ba amang moyeng. Bo nnete ba taba ke hore bo ramosebetsi ha ba elellwe hore bophelo bo hantle ba basebetsi bo bohlokwa hobane bo nyolla boitshwaro bo botle ba basebetsi, ebile ba dula dilemo mesebetsing ya bona. Dipatlisiso tsa pampiri ena di tlo sheba bophelo bo botle ba basebetsi ka ho lekola batshwari ba basebetsi le basebetsi mmoho dikgwebong tse nyane (SMMEs) hore bo ka tsela e jwang le ho re thusa ho utlwisisa bohlokwa ba bophelo bo hantle mesebetsing ka ho fapana. Ho fumana dintlha tsa dipatlisiso, ho kopuwe basebetsi ba leshome le metso e supileng (17) le batshwari ba basebetsi ba bane (4) mesebetsing e fapaneng Gauteng, Afrika Borwa. Ho bile le di hlopha tse fapaneng tse botsuweng dipotso hore ho tholahale dintlha ka taba ya bophelo bo hantle ba basebetsi, mme batshwari ba basebetsi ba botsuwe dipotso ka bonngwe ba bona. Dikgwebo tse nyane (SMMEs) tse nkileng phato di na le basebetsi ba ka tlase ho mashome a mahlano (50). Sephetho sa ditlatlobo tsa dipotso tse botsuweng basebetsi se bontsha hore basebetsi ba nahana hore boitshwaro bo hantle ba basebetsi bo ya ka hore mesebetsing e fapananeng batho ba hlokometswe jwang. Basebetsi ba boletse hore dikamano pakeng tsa basebetsi mmoho tse thabisang di ba loketse mesebetsing. Le ha batshwari ba Page viii basebetsi le bo radikgwebo ba lla ka hore disebediswa le ditjhelete ha di lekane hore ba tswellise pele boitshwaro bo botle ba basebetsi, basebetsi ba buile ka dintlha tse bontshang hore boitshwaro bo botle ha bo hloke tjhelete ka dinako tsohle. Sephetho se ile sa bontsha hore ha hona bopaki bo lekaneng ho bontsha hore basebetsi ba lofa mesebetsing kapa hona ho se dule dilemo mesebetsing ka lebaka la hore poleke ya bona ya mosebetsi ha e kgahlise. Dipatlisiso di bontshitse hore basebetsi ba hloka dikamano le basebetsi ba bang, ha mmoho le bo ramesebetsi hore ba ikutlwe ba kgathallwa. Dikamano tsena di etsa hore basebetsi ba phuthollohe ha ba le mesebetsing ebile ba lebale ka dintho tse sa lokang mesebetsing ya bona. Ka hoo, basebetsi ba tsotella dikamano tse ntle pakeng tsa bona le bo ramesebetsi, le ha poleke ya mosebetsi e sa thabise ha kalo. Dipatlisiso tsa pampiri ena di tlatselletsa tsebo e teng ho dithuto tsa bophelo bo hantle ba basebetsi le di tsamaiso tsa tsona dikgwebong tse nyane (SMMEs) hobane ha dingata dipampiri tse ngotsweng ka sehlooho sena ho re ruta hore boitshwaro bo botle ho basebetsi bo ama mesebetsi e fapaneng ka tsela tse jwang. / Human Resource Management / M. Com. (Human Resource Management)

Background: Lifestyle habits like tobacco use, hazardous use of alcohol, unhealthy eating habits and insufficient physical activity are risk factors for developing non-communicable diseases, which are the leading, global causes of death. Furthermore, ill health and chronic diseases are costly and put an increased burden on societies and health systems.  In order to address this situation, governmental bodies and organizations’ have encouraged healthcare providers to reorient the focus of healthcare and undertake effective interventions that support patients to engage in healthy lifestyle habits. In Sweden, national clinical practice guidelines (CPGs) on lifestyle interventions were released in 2011. However, the challenges of changing clinical practice and introducing guidelines are well documented, and health interventions face particular difficulties. The overall purpose of this thesis is to contribute towards a better understanding of the complexities of shifting primary health care to become more health oriented, and to explore the implementation environment and its effect on lifestyle intervention CPGs. The specific aims are to investigate how implementation challenges were addressed during the guideline development process (Study I), to investigate several dimensions of readiness for implementing lifestyle intervention guidelines, including aspects of the intervention and the intervention context (Study II), to explore the extent to which health care professionals are working with lifestyle interventions in primary health care, and to describe and develop a baseline measure of professional knowledge, attitudes and perceived organizational support for lifestyle interventions (Study III), and to assess the progress of implementing lifestyle interventions in primary care settings, as  well as investigate the uptake and usage of the CPGs in clinical practice (Study IV).   Methods and results: Interviews were conducted with national guideline-developers (n=7). They were aware of numerous implementation challenges, and applied strategies and ways to address them during the guideline development process. The strategies adhered to four themes: (a) broad agreements and consensus about scope and purpose, (b) systematic and active involvement of stakeholders, (c) formalized and structured development procedures, and (d) openness and transparent development procedures. At the same time, the CPGs for lifestyle interventions challenged the development-model at the National Board of Health and Welfare (NBHW) because of their preventive and non-disease specific focus (I). A multiple case study was also conducted, using a mixed methods approach to gather data from key organizational individuals that were accountable for planning the implementation of CPGs (n=10), as well as health professionals and managers (n=340). Analysis of this data revealed that conditions for change were favorable in the two organizations that served as case studies, especially concerning change focus (health orientation) and the specific intervention (national guidelines on lifestyle interventions). Somewhat limited support was found for change and learning, and change format (national guidelines in general). Furthermore, factors in the outer context were found to influence the priority and timing of the intervention, as well as considerable inconsistencies across the professional groups (II). A cross-sectional study among physicians and nurses (n=315) in Swedish primary healthcare showed that healthcare professionals have a largely positive attitude and thorough overall knowledge of lifestyle intervention methods. However, both the level of knowledge and the involvement in patients’ lifestyle change, differed between professional groups. Organizational support like CPGs and the development of primary health care (PHC) collaborations with other stakeholders were identified as potential strategies for enhancing the implementation of lifestyle interventions in PHC (III). In addition to interviews and case studies, a longitudinal survey among health professionals (n=150; n=73) demonstrated that their use of methods to encourage patients to reduce or eliminate tobacco or alcohol use, had increased. The survey also indicated that nurses had increased the extent to which they addressed all four lifestyle habits. The progress of the implementation of CPGs on lifestyle interventions in PHC was somewhat limited, and important differences in physicians and nurses’ attitudes, as well as their use of the guidelines, were found (IV). Conclusions: Health orientation differs in many ways from more traditional fields in medicine. To strengthen the implementation of this very important (but not “urgent”) field in health care, it needs, first of all, to be prioritized at all levels! The results of the studies demonstrate relatively slow adoption of lifestyle intervention CPGs in clinical practice, and indicate room for improvement. The findings of this thesis can inform healthcare policy and research on further development of the health orientation perspective, as well as on the challenges of implementing CPGs on lifestyle interventions in primary care. In summary, this thesis presents important lessons learned regarding health orientation - from the development of CPGs in the field, via assessing healthcare organizations’ readiness to change and health professionals’ attitudes to methods to support patients with lifestyle changes. / Bakgrund: Levnadsvanor som tobaksbruk, riskbruk av alkohol, ohälsosamma matvanor och otillräcklig fysisk aktivitet är riskfaktorer för att utveckla kroniska sjukdomar, vilka orsakar de flesta dödsfallen i världen. Ohälsa och dess följdsjukdomar utmanar också samhällen och hälsosystem världen över p.g.a. de höga kostnader som de medför. För att förbättra situationen så försöker regeringar och organisationer förändra hälso- och sjukvårdens perspektiv till att fokusera mer på hälsa och att arbeta med effektiva interventioner för att förebygga och att förändra människors ohälsosamma vanor. År 2011 i Sverige, publicerades nationella kliniska riktlinjer för vårdens arbete med att förebygga sjukdom genom att stödja förändring av patienters ohälsosamma levnadsvanor. Det är dock välkänt hur svårt det är att förändra klinisk praxis och att introducera riktlinjer, och interventioner på området hälsa i sjukvården brottas med specifika utmaningar. Det övergripande syftet med den här avhandlingen har varit att bidra till en bättre förståelse av komplexiteten i att hälsoorientera primärvården, och att utforska förutsättningarna till att implementera kliniska riktlinjer för att stödja förändring av patienters levnadsvanor. De mer specifika syftena var: att (I) utforska hur implementeringsutmaningarna behandlades i utvecklingsprocessen av riktlinjerna ; att (II) undersöka dimensioner av beredskapen för förändring i primärvården för att implementera riktlinjerna om levnadsvanor inkluderande aspekter av interventionen själv samt kontexten ; att (III) utforska i vilken utsträckning hälsoprofessionerna arbetar med levnadsvanor i primärvården, och att beskriva deras kunskap, attityder och uppfattat organisatoriskt stöd för livsstilsinterventioner ; att (IV) i en två-årig uppföljning utvärdera utvecklingen av arbetet med levnadsvanor i primärvården, och användningen av de specifika nationella riktlinjerna för levnadsvanor. Metod och resultat: En intervjustudie med riktlinjeutvecklare på nationell nivå (n = 7) visade att många utmaningar för implementeringen av riktlinjerna identifierades och bemöttes under utvecklingsprocessen i fyra teman av strategier: breda överenskommelser och konsensus om inriktning och syfte, systematiskt och aktivt inkluderande av stakeholders, formaliserad och strukturerad utvecklingsprocess, öppenhet och insyn utvecklingsprocess. Samtidigt utmanade dock riktlinjerna om livsstilsinterventioner Socialstyrelsens utvecklingmodell p.g.a. deras förebyggande och icke sjukdomsspecifika fokus (I). En multipel fallstudie med nyckelpersoner ansvariga för implementeringen av riktlinjerna i sjukvårdsorganisationerna (n = 10) samt vårdpersonal och chefer (n = 340), visade på gynnsamma villkor för förändring i båda organisationerna rörande förändringsfokus (d.v.s. hälsoorientering) och den specifika interventionen (d.v.s. riktlinjer om metoder för att stödja förändring av ohälsosamma levnadsvanor). Stödet för förändring och lärande visade på något svagare resultat, likaså formen för förändringen d.v.s. nationella riktlinjer i allmänhet. Faktorer i den yttre kontexten visade sig kunna påverka prioritering av och optimalt val av tidpunkt för interventionen, likaså betydande skillnader i uppfattningar mellan yrkesgrupperna (II). En tvärsnittsstudie bland läkare och sjuksköterskor (n = 315) i primärvården visade att de har en positiv attityd och en god kunskapsnivå om metoder för livsstilsförändring. Både kunskapsnivå och i vilken utsträckning man arbetar med patienters livsstil skiljer sig mellan yrkesgrupper. Organisatoriskt stöd som nationella riktlinjer och utvecklandet av primärvårdens samarbete med intressenter i närområdet identifierades som viktigt för att förbättra arbetet med livsstil interventioner (III). En longitudinell undersökning bland vårdpersonal visade att användning av metoder för att förändra patientens vanor beträffande tobaksbruk och riskbruk av alkohol har ökat över tid, och att sjuksköterskorna arbetar i högre utsträckning med alla fyra levnadsvanorna än i tidigare. Implementeringen av de nationella riktlinjerna för levnadsvanor hade inte kommit så långt vid det andra mättillfället, och stora skillnader visade sig i hur läkare och sköterskor ser på riktlinjer och i vilken utsträckning de använder dem (IV). Slutsats: Hälsofrämjande och prevention skiljer sig på många sätt från mer traditionella fält inom medicinen. För att stärka implementeringen av det här viktiga (men ej akuta) fältet i hälso- och sjukvården, så måste det först av allt prioriteras på alla nivåer! Resultatet visar på ett svagt upptag av riktlinjerna för livsstilsinterventioner i klinisk praxis, och lämnar utrymme till förbättring. Aspekter av resultatet som presenteras i avhandlingen kan vägleda fortsatt utveckling och implementering av hälsoorientering och riktlinjer för livsstilsinterventioner inom primärvården, samt användas för att påverka policy, praxis och framtida forskning. Det gäller framför allt aspekter av utveckling av nationella riktlinjer på området; hälso- och sjukvårdsorganisationernas beredskap till förändring; hälsoprofessionernas attityder, kunskap och i vilken utsträckning de arbetar med livsstilsinterventioner och riktlinjer.

Je jasné, že nejúspěšnější konstrukce zahrnuje postup vícefázového řízení, ve kterém každá fáze může být považována za samostatný modul. Provoz kterékoliv z jednotek musí mít minimální vliv na ostatní, a to tak, že v případě selhání jedné jednotky ostatní mohou být v provozu neovlivněny. Modulární řešení vyžaduje minimální elektrické, magnetické a tepelné ovlivnění mezi fázemi řízení (měniče). Synchronní stroje s pulzním tokem a permanentními magnety se jeví jako atraktivní typ stroje, jejíž přednostmi jsou vysoký kroutící moment, jednoduchá a robustní konstrukce rotoru a skutečnost, že permanentní magnety i cívky jsou umístěny společně na statoru. FS-PMSM jsou poměrně nové typy střídavého stroje stator-permanentní magnet, které představují významné přednosti na rozdíl od konvenčních rotorů - velký kroutící moment, vysoký točivý moment, v podstatě sinusové zpětné EMF křivky, zároveň kompaktní a robustní konstrukce díky umístění magnetů a vinutí kotvy na statoru. Srovnání výsledků mezi FS-PMSM a klasickými motory na povrchu upevněnými PM (SPM) se stejnými parametry ukazuje, že FS-PMSM vykazuje větší vzduchové mezery hustoty toku, vyšší točivý moment na ztráty v mědi, ale také vyšší pulzaci díky reluktančnímu momentu. Pro stroje buzené permanentními magnety se jedná o tradiční rozpor mezi požadavkem na vysoký kroutící moment pod základní rychlostí (oblast konstantního momentu) a provozem nad základní rychlostí (oblast konstantního výkonu), zejména pro aplikace v hybridních vozidlech. Je předložena nová topologie synchronního stroje s permanentními magnety a spínaným tokem odolného proti poruchám, která je schopná provozu během vinutí naprázdno a zkratovaného vinutí i poruchách měniče. Schéma je založeno na dvojitě vinutém motoru napájeném ze dvou oddělených vektorově řízených napěťových zdrojů. Vinutí jsou uspořádána takovým způsobem, aby tvořila dvě nezávislé a oddělené sady. Simulace a experimentální výzkum zpřesní výkon během obou scénářů jak za normálního provozu, tak za poruch včetně zkratových závad a ukáží robustnost pohonu za těchto podmínek. Tato práce byla publikována v deseti konferenčních příspěvcích, dvou časopisech a knižní kapitole, kde byly představeny jak topologie pohonu a aplikovaná řídící schémata, tak analýzy jeho schopnosti odolávat poruchám.