Varför får enskilda ledare så mycket uppmärksamhet inom organisationer och i media? Hur ska en bra ledare vara? Finns det internationella ledarskapsideal? Hur tar sig ideal uttryck i praktiken? Hur kan en organisation ledas ”bara” genom visioner och värderingar? Det här är några av de frågor som ställs i Ledarskapande Retorik. För att söka svar kommer tre vetenskapliga områden att föras samman; ledarskapsteori, aristotelisk dygdeetik och retorik. De ledarskapsteorier som används och utvecklas är karisma, romantisering, autentiskt, värdebaserat, symboliskt och konstituerande ledarskap. I en första fallstudie kartläggs och analyseras FN:s generalsekreterare. Vilka normer följer de och vilka dygder tillskrivs dem? I en andra fallstudie analyseras berättelserna om en av de främsta generalsekreterarna; Dag Hammarskjöld. Vad kan skapa en ledare? Hur kan ideal ta sig uttryck? Boken bidrar till att belysa föreställningar om och förväntningar på ledarskap. Här visas hur ledarskap uppstår genom identifikation genom bland annat allmänmänskliga, klassiska ideal, autenticitet, distans och mystik. Ledarskapande retorik handlar om att ledare ska ha färg, framstå som autentiska, ska leva sina ideal och agera sina visioner Lena Lid Andersson är forskare och lärare vid Handelshögskolan i Stockholm. Hon föreläser också vid IFL Executive Education och SSE Russia. Lena undervisar i teoretisk och praktisk retorik, samt organisations- och ledarskapsteori. Hon har egna erfarenheter av ledarskap och hon föreläser i företag och organisationer. Lena har tidigare publicerat texter bland annat i antologierna Osynlig Företagsledning, Talandets lust och vånda och Invisible Management.

The ability of organizations to learn---the process by which individuals learn from direct experience and translate that learning into organizational doctrine and memory---largely determines the course and outcomes of organizational policymaking. A set of hypotheses derived from research in political psychology, learning studies, and organization theory are employed to assess the ability of one international organization, the United Nations, to learn from its history of peacekeeping operations, as manifested in the thinking and behaviour of five Secretaries-General. A conceptual model linking processes of organizational learning, individual personality characteristics, and the nature of the international system is developed and operationalized. On the basis of earlier research on learning in international relations, personality, and organizational change, this study illustrates how organizational learning takes place, what factors are necessary for it to occur, and under what conditions it is translated into policy change. This thesis contributes to the literature, by applying research in these distinct fields to international organization, by testing organizational theories of learning in a detailed case study of the Secretaries-General and the evolution of U.N. peacekeeping, and by providing new insights into the nature of international organizational learning and policy change.

No description available.