Larmrapporter om hur svenska elever presterar har under senare tid avlöst varandra. I de senaste nationellaoch också internationellt jämförande studierna av elevers skriftspråkliga och matematiska förmåga, har detvisat sig att svenska elever presterar sämre såväl inom "matematikens som svenskans områden". Den internationella OECD-studien PISA visar t.ex. att 17procent av svenska elever i skolår 9 presterar på denlägsta nivån i matematik. Vilka tankar dessa elever har om    matematik i allmänhet och sin egen förmåga i matematik i synnerhet kan nog diskuteras. Faktorer som tycks påverka vilka resultat eleven når kan tillexempel vara socioekonomisk bakgrund, belief system dvs. uppfattningssystem eller om de är pojkar ellerflickor.Syftet med föreliggande studie är att beskriva och analysera elevers uppfattning om vad matematik är, hurdet undervisas och hur man lär sig matematik samt om det finns några skillnader mellan hur pojkar ochflickor i skolår 5 från olika socioekonomiska grupper uppfattar dessa aspekter av skolmatematik.Det empiriska materialet som studien bygger på består av enkätsvar från 129 elever i skolår fem.Resultatet i studien uppdelades i en kvalitativ del och en kvantitativ del. I den kvalitativa delen visas attelever beskriver matematik dels utifrån vad de ska lära sig, dels utifrån hur de ska lära sig. När elevernaresonerar om vad de ska lära sig kan deras beskrivningar relateras till kunskapsformer somprocedurkunskap, helhetsperspektiv och attityder till matematiken som har att göra med kompetensenproduktivt förhållningssätt. I den kvantitativa delen framkommer det att jämförelserna mellan pojkar ochflickor över lag inte visade några skillnader. Däremot fanns skillnader i elevernas uppfattningar ommatematik beroende på vilket socioekonomiskt upptagningsområde deras skola hade. Elever från skolor med högre socioekonomiska grupper menar i signifikant högre utsträckning än elever från skolor med lägresocioekonomiska grupper att i matematiken argumenterar, kommunicerar och förstår man.