Moln och molntjänster har de senaste åren varit på stark frammarsch och blivit ett kostnadsvänligt, effektivt alternativ till den klassiska IT-strukturen. Utvecklingen har knappast gått onoterat förbi någon men det finns oro och problematik med moln och molntjänster, det finns säkerhetsaspekter att beakta. Vården har börjat använda molntjänster i sin verksamhet då antalet äldre ökar och för att uppfylla behoven krävs effektivisering. Osäkerheten som finns med molnet har heller inte undgått vården utan det finns problematik med användningen. Den här studien belyser problematiken med upplevda faktiska risker. En faktisk risk är en dokumenterad risk inom molnet och frågan är då hur personal i vården upplever dessa faktiska risker. Det finns många typer av anställningar inom vården och studien tar hänsyn till det och undersöker problematiken från olika positioner. För att bemöta osäkerheten gäller det att kunna visa vad man kan göra för att minska upplevelsen av risker och syftet med uppsatsen är att identifiera hur faktiska risker upplevs hos molntjänstanvändare inom vården och hur man kan minska dessa upplevelser. Den teoretiska referensramen är uppbyggd på vetenskaplig forskning och annan litteratur för att beskriva vad en molntjänst är och vilka faktiska risker det finns. Teorin har sedan legat till grund för ett empiriskt material som samlats in genom djupa intervjuer med tre användare från vården på olika positioner. Resultatet av studien visar på hur faktiska risker upplevs inom vården och mycket tyder på oklarheter hur molntjänster fungerar är det som ligger till grund för upplevelserna. För att minska upplevda faktiska risker föreslås det att utbilda vårdpersonal i generella IT-kunskaper och molntjänster. Vidare rekommenderas det att visa på vilka säkerhetsaspekter som faktiskt redan finns och låta personalen vara delaktiga i införande av nya molntjänster

Purpose: The purpose of the study is to investigate how consumers reason about personalized online advertising. Research questions:  Do consumers perceive the risks and benefits of personalized online advertisements? How do consumers adapt their behavior based on the risks and benefits perceived by online personalized advertisements?   Methodology: This study is implemented using a qualitative research method and a deductive approach. The empirical data for the study was gathered through twenty individual semi-structured interviews. The researchers employed thematic text analysis to systematically process the acquired data, which was subsequently examined using behavioral-science theories.  Analysis & Conclusion: According to the findings, consumers believe that they receive more relevant ads as a result of advertisements being tailored to them and are willing to share their personal information in order to receive personalized ads. The risks of personalized advertisements stem from privacy issues. However, there is a difference in perceived risks between consumers, in that consumers who are more aware of how their personal information is used by companies see greater risks with personalization. Consumers' attitudes towards personalized ads from companies that they have never signed up for, interacted with or shopped from differ depending on the communication channel through which the ads are displayed. This is because personalized advertisements via e-mail, as opposed to advertisements on websites, are considered to include more personal information such as customer name and e-mail address. As a result, consumers perceive that it is more worrying to receive personalized emails without having supplied their name or email address to the email senders than seeing personalized advertising on websites with which they have never engaged before.

The aim of this study is to examine if there are any factors that influence young Swedish consumers' willingness to participate in the cross-border e-commerce market. Another aim is to examine the perceived risks associated with e-commerce in Sweden and overseas. The authors generated ten hypotheses to test this. The authors employed a quantitative approach and sent a survey to 162 people, with questions based on applicable theories, to investigate if there are factors that affect young Swedish consumers when they transact on the cross-border e-commerce market. The questions were sent through the authors’ social media. The findings suggest that seven factors influence young Swedish consumers’ decision-making when conducting cross-border e-commerce. Furthermore, the findings show that these factors have an impact on young Swedish customers, such as opinions from friends and family, perceived risk, loyalty to their own country, all of which affect when young Swedish consumers opt to use the cross-border e-commerce market.