No description available.

Internet och sociala medier är ett växande fenomen. Det finns idag möjlighet att ständigt varauppkopplad och uppdaterad inom allt som sker runt om i världen. Allt från direktsändanyhetsuppdateringar till de mest banala vardagsbilder florerar och fyller våra smarta telefoneroch datorer. Även företag har upptäckt möjligheten att enkelt sprida information och prisvärdmarknadsföring.Med dessa möjligheter följer även risker och skadegörande handlingar. Kränkningar och hotsom sprids på olika sociala medier är ett ökande problem som sprider osäkerhet hosmänniskor. I januari 2018 infördes den nya lagen olaga integritetsintrång, en början på ennutidsanpassad lagstiftning. Lagens syfte är att täcka upp för vad brottet förtal inte behandlar.Vi redogör för vad införandet av lagen kan ge upphov till för konkreta förändringar samtmöjlig fortsatt utveckling.En stor del av uppsatsen handlar om fall där arbetstagare kränker någon på sociala medier iantingen tjänsten eller på ett av arbetsplatsens medier. Gällande detta finns det enligt oss enstor osäkerhet i ansvarsfrågan. Det finns inget tydligt rättssubjekt att kräva ersättning av. Viredogör i vår uppsats för de yttersta gränserna för när det finns möjlighet att ansvara för någonannans handling på sociala medier.Den slutsats som dras är att det nu blir enklare att bli dömd för kränkande publiceringar påsociala medier. Tidigare tänjdes rekvisiten i förtal till sitt yttersta för att skydda den utsatta.Tack vare olaga integritetsintrång finns det nu anpassade paragrafer, till de brott som begås påinternet och sociala medier, för domstolarna att döma utifrån. Det är upp till framtiden attutvisa hur dessa domar kommer att se ut.

Grundstenen för den svenska ärekränkningsrätten utgörs av förtalsbestämmelsen i 5 kap. 1 § BrB. Lagen infördes år 1965 i samband med den stora reformen av brottsbalken som ersatte strafflagen.[1] Sedan förtalsbestämmelsen infördes har kränkningsskyddet kompletterats med bestämmelsen om olaga integritetsintrång och BBS-lagen. Förtalsbestämmelsen innebär en kriminalisering av lämnandet av uppgifter som kan leda till att andras missaktning riktas mot den som uppgifterna utpekar. Sådana uppgifter beskrivs i propositionen bestå av uppgifter om någons kriminalitet, sexualitet eller uppgifter som på annat sätt kan vara kränkande för den som utpekas. BBS-lagen infördes för att föreskriva tillhandahållaren av en webbplats att radera innehåll på webbplatsen som uppenbart utgör sådant som är olagligt enligt BBS-lagen 5 §. Utöver kravet på tillhandahållaren att radera otillåtna inlägg skulle bestämmelsen också agera normgivande på internet. Vidare infördes därefter bestämmelsen om olaga integritetsintrång i syfte att förbjuda spridningen av kränkande bilder och videos. Sådana bilder eller videor kan vara nakenbilder eller bilder på någon i ett utsatt tillstånd. Förtalsbestämmelsen innehåller emellertid ingen grund för att radera kränkningar eller inlägg som fastställts utgöra förtal. Vidare fastslog HD i NJA 2020 s. 917 att brottet inte heller bedöms perdurerande vilket innebär att kvarlämnandet av sådana kränkningar inte kan leda till straffansvar för den som publicerat kränkningen. För bestämmelsen om olaga integritetsintrång innebär avgörandet i NJA 2020 s. 917 att det saknas möjlighet att straffa den som underlåter att radera en kränkning som utgör olaga integritetsintrång. Om domstolen bedömer att det vid intrångets publicering fanns ett medgivande att publicera bilderna, saknas det betydelse om ett sådant medgivande dras tillbaka. Detta innebär att gärningsmannen inte kan straffas för att inte radera kränkningen oavsett vad som sker efter publiceringen av kränkningen. Ansvaret för att radera kränkningen övergår istället på tillhandahållaren med anledning av BBS-lagen. För tillhandahållaren ges dock ett spelrum på 1–2 veckor där tillhandahållaren får tid att utvärdera inlägg och radera dessa om de bedöms olagliga. Under denna tidsperiod kan användare spara inläggen eller innehållet, för att sedan sprida innehållet vidare innan kränkningen förhoppningsvis raderas av tillhandahållaren. Förtal omfattas emellertid inte i ansvaret som utgår genom BBS-lagen, vilket innebär att den som har en webbplats inte behöver radera inlägg som bedömts utgöra förtal. Kränkningar som utgör förtal kan således kvarlämnas efter fällande dom utan konsekvenser och kränka den utpekade utan begränsning. I samband med internets framfart har antalet anmälningar för ärekränkningsbrott ökat explosionsartat, med över 600%, sedan år 1990. Förra året anmäldes cirka 12 000 ärekränkningsbrott medan endast 46 domar meddelades för ärekränkningsbrotten. Det låga antalet domar tycks främst bero på den särskilda åtalsregeln som stadgas i 5 kap. 5 § BrB och innebär som stadgar att endast om det ”anses påkallat från allmän synpunkt” ska anmälningen utredas av en åklagare.[2] Med den explosionsartade utvecklingen av anmälda kränkningar innebär åtalsregeln att en oerhört begränsad andel av alla brott utreds, vilket innebär att den som utsätts för förtal inte kan förvänta sig något stöd av staten. Den bristande inblandningen av åklagare i kombination med uteblivna möjligheter att radera de få kränkningar som leder till ansvar, innebär att skyddet inte fungerar på det sätt lagstiftaren avsett. Förtalsbestämmelsens syfte är att skydda individer från kränkningar som drabbar deras plats i samhället, men när kränkningar inte raderas undermineras detta skydd. Den som bedöms ha haft någon typ av medgivande vid publiceringstillfället kan inte dömas för olaga integritetsintrång, även om senare omständigheter kan visa att publiceringen kränker den som publiceringen avser, vilket följer av NJA 2020 s. 917. Innan tillhandahållarens ansvar att agera inträder finns även en tidsmässig frizon där kränkningarna hinner spridas och kränka offret utan konsekvenser för vare sig tillhandahållaren eller den som publicerat kränkningen. Den nuvarande ordningen lämnar tydliga hål och skyddar inte brottsoffren på det sätt lagstiftningen avser.

Titel: Paradoxen mellan individanpassad marknadsföring och personlig integritet. Författare: Hannes Asplund & Johan Nilsson Handledare: Leif V Rytting Examinator: Richard Afriyie Owusu Kurs: Kandidatuppsats 15hp. Företagsekonomi III - Marknadsföring, examensarbete. Linnéuniversitetet, VT 2019. Syfte: Syftet är att undersöka och klargöra betydelsen för e-handelsföretag av att balansera insamling och användning av konsumentdata på individnivå, med hänsyn till de identitetsrelaterade nackdelar som kan upplevas av konsumenterna. Forskningsfrågor: • Vilken betydelse har den insamlade konsumentdatan för att kunna individanpassa marknadsföringen? • Vilka fördelar respektive nackdelar kan det ur ett företagsperspektiv finnas med individanpassad marknadsföring? • Vilka utmaningar kan företag uppleva med de integritetsrelaterade aspekterna inom marknadsföring? • I vilken utsträckning är det möjligt att segmentera konsumentmarknaden för att få en större vetskap om vilka konsumenter som upplever individanpassad marknadsföring som oroväckande? Metod: Studiens empiriska material har samlats in genom sju stycken intervjuer, varav fyra av intervjupersonerna är högt uppsatta inom olika e-handelsföretag och resterande tre arbetar på outsourcingbolag i form av mediebyråer. Studien har en abduktiv ansats. Slutsats: Studiens resultat visar att det är viktigt att företag finner en balans mellan insamling och användning av konsumentdata. Det har påvisats att företag behöver utforma den individanpassade marknadsföringen på ett sådant sätt att konsumenter i exponeringen känner sig trygga med den insikt företag har genom den personliga datan. Det framgår att detta tillvägagångsätt föranleder att företag undviker gränsen för integritetsintrång och kan således nyttja de konkurrensfördelar individanpassad marknadsföring ger upphov till. Nyckelord: Individanpassad marknadsföring, personlig integritet, konsumentdata, integritetsintrång, e-handel, kundrelationer, konsumentinsikt, CRM, segmentering. / Title: The paradox between individualized marketing and personal integrity. Authors: Hannes Asplund & Johan Nilsson Supervisor: Leif V Rytting Examiner: Richard Afriyie Owusu Course: Bachelor thesis 15 credits. Business Administration III - Marketing, Degree Project. Linnaeus University, Spring 2019. Purpose: The purpose is to investigate and clarify the importance for e-commerce companies of balancing the collection and use of consumer data at the individual level, taking into account the identity-related disadvantages that can be experienced by consumers. Research questions: • What is the significance of the collected consumer data in order to be able to personalize the marketing? • What advantages and disadvantages can there be from a company perspective with individualized marketing? • What challenges can companies experience with the integrity-related aspects of marketing? • To what extent is it possible to segment the consumer market in order to gain a greater knowledge of which consumers that are experiencing individualized marketing as intrusive? Method: The empirical material of the study has been collected through seven interviews, of which four of the respondents are highly ranked in various e-commerce companies and the remaining three work on outsourcing companies in form of media agencies. The study has an abductive approach. Conclusion: The results of the study shows that it is important that companies find a balance between collecting and using data. It has been shown that companies need to design the individualized marketing in such a way that consumers feel secure with the insight that the company has through the personal data. It appears that this approach makes it easier for companies to avoid crossing the limit of privacy infringement and can thus utilize the competitive advantages of individualized marketing.

No description available.

No description available.

Purpose: The purpose of the study is to investigate how consumers reason about personalized online advertising. Research questions:  Do consumers perceive the risks and benefits of personalized online advertisements? How do consumers adapt their behavior based on the risks and benefits perceived by online personalized advertisements?   Methodology: This study is implemented using a qualitative research method and a deductive approach. The empirical data for the study was gathered through twenty individual semi-structured interviews. The researchers employed thematic text analysis to systematically process the acquired data, which was subsequently examined using behavioral-science theories.  Analysis & Conclusion: According to the findings, consumers believe that they receive more relevant ads as a result of advertisements being tailored to them and are willing to share their personal information in order to receive personalized ads. The risks of personalized advertisements stem from privacy issues. However, there is a difference in perceived risks between consumers, in that consumers who are more aware of how their personal information is used by companies see greater risks with personalization. Consumers' attitudes towards personalized ads from companies that they have never signed up for, interacted with or shopped from differ depending on the communication channel through which the ads are displayed. This is because personalized advertisements via e-mail, as opposed to advertisements on websites, are considered to include more personal information such as customer name and e-mail address. As a result, consumers perceive that it is more worrying to receive personalized emails without having supplied their name or email address to the email senders than seeing personalized advertising on websites with which they have never engaged before.

Begrepp som personlig integritet, sexuell självbestämmanderätt samt sexuell integritet är vedertagna begrepp inom juridiken som används av såväl lagstiftare, rättsväsende och doktrin, men trots detta finns det ingen egentlig definition av endera begreppen.    Jag har i den här uppsatsen visat att sexuell integritet innebär rätten för den enskilde att själv bestämma när, var, hur och med vem denne vill delta i en sexuell aktivitet. En sexuell aktivitet innebär i sin tur utförande av eller deltagande i en sexuell handling, eller att försätta sig i en sexuell situation. Ett sexualbrott innebär därmed att en person inkräktar på den enskildes rätt till detta val.    Våldtäkt har funnits vara urtypen av sexualbrotten. Om en gärning anses utgöra en våldtäkt, utgör den därmed även en kränkning av den utsattes sexuella integritet. Innebörden av den senaste utformningen av våldtäktsbrottet samt vad det innebär att delta frivilligt har diskuterats. Definitionen av frivillighet är av vikt, då detta sedan 1 juli 2018 är den nedersta gränsen för när en gärning utgör en våldtäkt. Vidare illustrerades den osäkerhet som råder inom rättsväsendet gällande straffvärderingen av våldtäkt. Anledningen till denna osäkerhet är frågan om hur stor påverkan det nya rekvisitet om frivillighet bör ha, då det ansetts göra att fler gärningar kan klassificeras som våldtäkt än tidigare.    Hämndpornografi har länge behandlats enbart som ett förtalsbrott, det vill säga ett brott mot någons ära och anseende. Numera kan hämndpornografi, det vill säga akten av att sprida sexuellt eller naket material på en annan utan dennes tillåtelse, även behandlas enligt de nya paragraferna om olaga integritetsintrång i 4 kap 6 c, d §§ BrB. Olaga integritetsintrång innefattar även andra typer av gärningar, varför jag valde att hålla mig till termen hämndpornografi för att underlätta för läsaren.    Olaga integritetsintrång utgör ett brott mot den enskildes frihet och frid, eller med andra ord dennes personliga integritet. Jag har i den här uppsatsen argumenterat för att hämndpornografi bör urskiljas från resterande punkter i 4 kap 6 c § BrB, då spridande av bild eller annan uppgift om någons sexualliv, samt spridande av bild på någons helt eller delvis nakna kropp har andra skyddsområden jämfört med övriga punkter, nämligen att de båda utgör intrång på den enskildes sexuella integritet. Detta har skett genom problematisering av förarbetena till lagen, analys av relevanta rättsfall samt belysande av utsattas berättelser om hur hämndpornografi påverkat dem.    Utöver detta har jag även påvisat att det behövs ytterligare vägledande praxis för att lösa den inkonsekvens och osäkerhet som råder gällande tillämpningen av såväl våldtäkt som olaga integritetsintrång.

I takt med en tilltagande användning av internet och teknologiska enheter har tillgången till användargenererad data om individer ökat. Denna personliga data kan, genom fenomen som Big Data, vidare exploateras av företag som grund för att utforma och anpassa marknadsföring i linje med konsumenters individuella preferensmönster. Detta utgör delar inom digital direktmarknadsföring. Emellertid existerar det en problematik med specifikt utformad direktmarknadsföring i digital miljö. Konsumenter som mottager denna typ av marknadsföring har en tendens till att uppleva att företagen kommer för nära inpå privatlivet. Tidigare studier visar att företag kan få tillgång till för känslig information om konsumenter och deras aktiviteter i vardagen. I många fall sker detta utan att konsumenten är medveten om hur denna information har erhållits och en konsekvens av detta är att den personliga integriteten kan bli föremål för intrång. Uppsatsens syfte tar grund i en strävan efter att undersöka hur konsumenter uppfattar den personliga integriteten vid exponering mot individuellt riktad digital marknadsföring. Mer specifikt utforskas det eventuella sambandet mellan personlig integritet och digital direktmarknadsföring. Den teoretiska referensramen behandlar teorier och begrepp som är relevanta för få en övergripande förståelse kring ämnet. Under avsnittet presenteras bland annat Westins teori om den personliga integriteten och dess olika tillstånd. Därtill behandlas även beskrivningar av begrepp såsom digital direktmarknadsföring, Big data, Surveillance Capitalism och dataskyddsförordningen (GDPR). Här beaktas variablerna känslighet på direktmarknadsföring, omfattning av direktmarknadsföring, ålder, utbildningsnivå, kön samt kontrollvariabelninternetanvändning. Utifrån dessa variabler samt tidigare forskning har fem hypoteser formulerats. Den empiriska undersökningen baserades på en tvärsnittsstudie av deduktiv karaktär där det genomfördes en digital enkätundersökning. Totalt deltog 203 respondenter i denna studie. Enkäten innefattade frågor som baserades på uppsatsens variabler. För att se om det går att finna stöd eller inte för dessa hypoteser används en multivariat regressionsanalys. Undersökningens resultat visar att uppfattningen av den personliga integriteten påverkas av direktmarknadsföring. Det kan utläsas att både känsligheten och omfattningen på direktmarknadsföringen har en jämnstark och statistiskt signifikant effekt på uppfattningen av den personliga integriteten. Därtill indikeras det även att ålder är en variabel som har en effekt på hur den personliga integriteten påverkas, där äldre individer tenderar att vara mer oroade över den personliga integriteten än vad yngre individer är. Utifrån denna undersökning går det vidare att uttyda att det föreligger tendenser till intrång på den personliga integriteten i den digitala miljön vid exponering mot digital direktmarknadsföring. / Given the increased availability of internet and technological devices, the access to user-generated data has increased. This personal data is made accessible to companies and through phenomena such as Big Data it can be exploited and adapted to lay the foundation for marketing aimed directly at individual consumers. This is also known as direct marketing. However, it seems as if there exists a tendency for digital direct marketing to result in companies entering the individual’s personal space and as a consequence – the personal integrity is jeopardized. The purpose of this thesis is to examine the way consumers on the Swedish retail market perceive the personal integrity when being exposed to digital direct marketing. The study is of cross-sectional deductive character and it investigates the possible relationship between personal integrity and digital direct marketing. This is done through a digital survey with questions based on five hypotheses which in turn reflect the following variables that have been defined; Sensibility to direct marketing,Extent of direct marketing, Age, Level of education, and Gender. In addition to this, the control variable Internet-usage is added. The hypotheses are then tested in a multiple regression analysis. From the discussion and conclusion of this thesis the results show that consumers experience that the personal integrity is affected by digital direct marketing. The findings indicate further that both sensibility to direct marketing, the extent of direct marking, and age have a statistically significant effect on the individual’s perception of the personal integrity in this context. Given the result from the survey, the regression analysis and its application on the hypotheses, this study finds implications for violation of the consumer’s personal integrity.