Diss. Stockholm : Univ, 2004.

The aim of this study is to examine physical education teachers’ and students’ views on the thesis and its part in the physical teacher education program at The Swedish School of Sport and Health Sciences. Does the view on the thesis differ between techers/students and the program with its curriculum and other policy documents? What does students/teachers value in a thesis? Does teachers/students have a mutual habitus concerning the thesis in the form of essay writing and how is this expressed? The study is based on a qualitative survey in which the respondents mainly answered open-ended questions with written answers. These answers have been categorized and analyzed with the aims of the study and the previous research in mind. The views on the purpose of the thesis differ, both within the group teachers/students and to a certain degree in relation to policy documents. The value of the thesis differs within the group. Two categories that frequently emerge when describing the contribution of the thesis are a deepened critical approach and essay-specific knowledge. A mutual habitus within this group concerning the scientific field of the education and profession was not found. Generally, the respondents seem to fall into two main categories, those who value a scientific approach highly and those who value it less. In conclusion, the view of the thesis is divided amongst the respondents. It is perceived as both important and without meaning in almost the same extent. The value it is considered contributing with varies both concerning the scientific approach and professional necessity. / Syftet med denna studie är att undersöka synen på och upplevelsen av examensarbetets roll inom idrottslärarutbildningen hos examinerade idrottslärare samt idrottslärarstudenter med en utbildning från Gymnastik- och idrottshögskolan. Skiljer sig synen på syftet med examensarbetet mellan lärare/studenter och utbildning samt styrdokument? Vad värderar studenter/lärare i ett examensarbete? Har lärare/studenter en gemensam habitus angående uppsatsskrivande som examensarbete samt hur uttrycks denna? Studien bygger på en kvalitativ enkätundersökning där respondenterna till stor del har fått skriva kommentarer som svar på öppna frågor. Dessa svar har kategoriserats och analyserats med utgångspunkt i frågeställningar och tidigare forskning. Synen på examensarbetets syfte skiljer sig både inom gruppen lärare/studenter samt i viss del gentemot styrdokumenten i den mån dessa visar på ett syfte. Gruppen har skilda uppfattningar om värdet av examensarbetet. Två kategorier som framkommer frekvent är examensarbetets bidrag till ett fördjupat kritiskt förhållningssätt och ämnesspecik kunskapsutveckling. En gemensam habitus för denna grupp kring området vetenskaplighet i utbildning och yrke framkommer inte. Överlag upplevs respondenterna falla in i två generella kategorier, de som värderar vetenskaplighet för idrottslärare högt och de som värderar den lägre. Sammanfattningsvis är bilden av examensarbetet splittrad bland respondenterna. Den upplevs som viktig i lika stor utsträckning som den anses sakna betydelse, de värden den anses bidra med varierar både i vetenskaplighet och yrkesrelaterat behov.

The aim of my study is to investigate if and in that case how the writing process and texts written by students in the upper secondary school are affected by the writing tool; does it matter if they write their texts on a computer or by longhand? Another objective is to compare such an effect with the findings of previous studies performed on earlier generations of writers. The first part of my study was a survey. It showed that two thirds of the 67 students participating thought that they would have written better texts in the national writing test if they had been able to use computers. In the second part of the study each of the fourteen participants wrote one text on computer and another by hand. Unlike the findings of earlier studies that I compared with, these students had a higher writing speed and spent significantly less time to produce their texts. This result could indicate that the students of today not only are accustomed to computers but also are unfamiliar with writing by hand. Furthermore this study, like previous studies, did not show any statistic proof of a correlation between a specific writing tool and the quality of the written text. Hence it did not support the opinion that the students of today have a disadvantage when they have to write their national test by hand. On the other hand the study indicated that such disadvantage still could be the fact for some individuals. Three of the participants took part in the third part of the study where they produced two more texts; one by hand and the other on computer. Their writing processes were recorded and the analyses indicate an individual variation in whether the writing tool had an effect on the writing process and quality of texts. / Syftet med min undersökning är att undersöka om och i så fall hur gymnasieelevers skrivprocesser och texter påverkas av om de skriver för hand eller på dator, men också att jämföra en eventuell påverkan med den som har konstaterats för tidigare generationer av datoranvändare. Bakgrundsenkäten i den första delundersökningen visade att två tredjedelar av de 67 elever trodde att de skulle ha skrivit bättre texter på det nationella provet i svenska om de hade fått använda dator. I den andra delundersökningen medverkade fjorton av gymnasieeleverna genom att skriva två texter, en för hand och en på dator. Ett resultat som skilde sig från dem i de tidigare studier jag jämförde med var att deltagarna skrev snabbare och under kortare tid när de använde dator. Resultatet tyder på att dagens gymnasieelever inte bara är datorvana utan kanske också ovana att skriva för hand. I likhet med tidigare undersökningar visade delundersökningen inte en statistiskt signifikant kvalitetsskillnad mellan deltagarnas datorskrivna och handskrivna texter. Gymnasieelevernas farhågor om att textkvaliteten skulle ha försämrats av att de tvingades skriva det nationella provet för hand fick därmed inget stöd. Samtidigt visade studien att för enskilda individer skulle det faktiskt kunna förhålla sig så. Tre av deltagarna medverkade även i den tredje delundersökningen, där deras skrivprocesser dokumenterades i samband med att de skrev ytterligare en text på dator och en för hand. Resultatet av den andra delundersökningen pekar mot att skrivverktygets påverkan på skrivprocessen och även på texternas kvalitet skulle kunna variera från person till person.