The aim of this study is to examine physical education teachers’ and students’ views on the thesis and its part in the physical teacher education program at The Swedish School of Sport and Health Sciences. Does the view on the thesis differ between techers/students and the program with its curriculum and other policy documents? What does students/teachers value in a thesis? Does teachers/students have a mutual habitus concerning the thesis in the form of essay writing and how is this expressed? The study is based on a qualitative survey in which the respondents mainly answered open-ended questions with written answers. These answers have been categorized and analyzed with the aims of the study and the previous research in mind. The views on the purpose of the thesis differ, both within the group teachers/students and to a certain degree in relation to policy documents. The value of the thesis differs within the group. Two categories that frequently emerge when describing the contribution of the thesis are a deepened critical approach and essay-specific knowledge. A mutual habitus within this group concerning the scientific field of the education and profession was not found. Generally, the respondents seem to fall into two main categories, those who value a scientific approach highly and those who value it less. In conclusion, the view of the thesis is divided amongst the respondents. It is perceived as both important and without meaning in almost the same extent. The value it is considered contributing with varies both concerning the scientific approach and professional necessity. / Syftet med denna studie är att undersöka synen på och upplevelsen av examensarbetets roll inom idrottslärarutbildningen hos examinerade idrottslärare samt idrottslärarstudenter med en utbildning från Gymnastik- och idrottshögskolan. Skiljer sig synen på syftet med examensarbetet mellan lärare/studenter och utbildning samt styrdokument? Vad värderar studenter/lärare i ett examensarbete? Har lärare/studenter en gemensam habitus angående uppsatsskrivande som examensarbete samt hur uttrycks denna? Studien bygger på en kvalitativ enkätundersökning där respondenterna till stor del har fått skriva kommentarer som svar på öppna frågor. Dessa svar har kategoriserats och analyserats med utgångspunkt i frågeställningar och tidigare forskning. Synen på examensarbetets syfte skiljer sig både inom gruppen lärare/studenter samt i viss del gentemot styrdokumenten i den mån dessa visar på ett syfte. Gruppen har skilda uppfattningar om värdet av examensarbetet. Två kategorier som framkommer frekvent är examensarbetets bidrag till ett fördjupat kritiskt förhållningssätt och ämnesspecik kunskapsutveckling. En gemensam habitus för denna grupp kring området vetenskaplighet i utbildning och yrke framkommer inte. Överlag upplevs respondenterna falla in i två generella kategorier, de som värderar vetenskaplighet för idrottslärare högt och de som värderar den lägre. Sammanfattningsvis är bilden av examensarbetet splittrad bland respondenterna. Den upplevs som viktig i lika stor utsträckning som den anses sakna betydelse, de värden den anses bidra med varierar både i vetenskaplighet och yrkesrelaterat behov.

Aim The aim of this study has been to examine differences and similarities between five universities with physical education teacher programs. The focus has been on the syllabi regarding the subject didactics and the different movement cultures that are represented within the frame of these courses. • What content is represented within the subject didactics courses? • Which underlying frame factors affect the content within the physical education teachers’ education? • What type of decision structures determines the content within the “subject didactics courses”? Method A content analysis was performed on a total of 22 subject didactics syllabi for the physical education teacher program among five universities in Sweden. Furthermore, an interview study was conducted with a total of five handpicked program directors/education officers from five different universities. This study has used Bourdieu’s theory of habitus, field and capital, as well as Göran Linde’s curriculum theory of arenas as its theoretical framework. Results This study shows that all universities fundamentally have the same movement cultures represented in their education. There are only a few practices that are university specific and these are there, mainly by geographical reasons. The results further show that frame factors such as institutional traditions, course budgets, teaching competence and facilities affect the content within the program. Provided, if they are in alliance with the existing guidelines in the Swedish Code of Statues as well as their own institutions’. Finally, the results also indicate that it is the subject teacher educators that seem to have the best opportunities to affect the final content in the physical education teacher program. Conclusion This study has shown that all the universities convey a relative equivalent education when it comes to the movement cultures that are represented. This could, for instance, be understood as a result of strong traditions within the sport movement in Sweden and the teaching teacher meetings, which acts as a framework for the individual university. This study further displays that there seem to be a viscous development process among the universities with longer traditions of physical exercise than the newly setup ones, when it comes to a more contemporary content. / Syfte och frågeställning Syftet med denna studie har varit att undersöka skillnader och likheter mellan fem lärosäten som bedriver ämneslärarutbildning i idrott och hälsa. I fokus är de ämnesdidaktiska kursplanerna i idrott och hälsa och de rörelsekulturer som finns representerade inom ramen för dessa kurser. • Vilket innehåll finns representerat i de ämnesdidaktiska kurserna? • Vilka bakomliggande ramfaktorer påverkar idrottslärarutbildningens innehåll? • Vilken typ av beslutsprocesser avgör det ämnesdidaktiska innehållet? Metod Studien har genomförts med hjälp av två kvalitativa metoder: en innehållsanalys av 22 ämnesdidaktiska kursplaner samt en intervjustudie med totalt fem handplockade programansvariga/utbildningsledare på fem olika högskolor. Studiens teoretiska ramverk har varit Bourdieus teori kring habitus, fält och kapital samt Göran Lindes läroplansteori om arenor. Resultat Studiens resultat visar att samtliga lärosäten i grunden har samma rörelsekulturer representerade på sina utbildningar. Det är endast några få rörelsekulturer som är lärosätesspecifika och de finns där av bland annat geografiska anledningar. Resultatet visar också att det är ramfaktorer som lärosätestraditioner, kursbudget, lärarutbildarkompetens och lokaler som möjliggör vilken sorts innehåll som ges i utbildningen. Detta förutsatt att man håller sig till befintliga riktlinjer i högskoleförordning och till de som finns inom det egna lärosätet. Slutligen tyder resultatet på att det är ämneslärarutbildarna som verkar ha mest möjlighet att påverka det slutgiltiga innehållet i idrottslärarutbildningen. Slutsats Studien visar att samtliga lärosäten bedriver en relativt likvärdig utbildning när det kommer till de rörelsekulturer som är representerade. Detta kan bland annat ses som ett resultat av starka traditioner inom idrottsrörelsen som fält i Sverige, ämneslärarutbildarnas habitus och eget utbildningskapital samt lärarutbildarträffar, vilka fungerar som ett ramverk för enskilda lärosäten. Studien påvisar också att det finns en mer trögflytande utvecklingsprocess på lärosäten med längre traditioner av idrottsutbildning, än nyligen initierade, när det kommer till att ha ett mer samtida innehåll.

Syfte och frågeställningar: Syftet med studien var att utifrån ett sociologiskt synsätt undersöka skillnader och likheter mellan nyantagna idrottslärarstudenter vid GIH år 2008 och år 2011. Vad har GIH-studenten för bakgrund? Vilken idrottserfarenhet har GIH- studenten? Vilka upplevda kunskaper och färdigheter i idrott och hälsa har GIH- studenten? Vilken inställning till idrottsämnet och utbildningen har GIH-studenten?   Metod: Den metod vi använde oss av var en kvantitativ metod där data samlades in med hjälp av en enkät. Enkäten besvarades av nyantagna studenter på lärarprogrammet på GIH år 2011 (100 studenter). Sedan tidigare fanns data insamlat med samma enkät för studenter som påbörjade utbildningen år 2008 (77 studenter). Svaren bearbetades i SPSS 19.0 och analyserades sedan utifrån Bourdieus tre begrepp habitus, kapital och fält.   Resultat: Våra resultat visade att de studenter som sökte sig till GIH år 2008 liksom år 2011 var individer med ett stort idrottsintresse. Det var fler som vuxit upp i Stockholmsregionen och fler med utländsk bakgrund som började år 2011. Det kunde också konstateras att intagningskraven var betydligt lägre år 2011 än år 2008 och att färre studenter hade tävlings- och ledarerfarenheter innan utbildningsstart. Vi kunde även se att spridningen var större inom studentgruppen år 2011 gällande kunskaper och färdigheter inom moment som kan relateras till ämnet idrott och hälsa. Att studenterna sökte sig till GIH var för att den ligger i Stockholm och för att skolan ansågs ha ett gott rykte. Dock verkade skolans rykte vara på nedåtgående då färre svarade att det goda ryktet gjorde att de sökt sig till GIH år 2011. Majoriteten av studenterna i de båda urvalsgrupperna ansåg att kunskaper och färdigheter i ämnet idrott och hälsa ska bedömas.   Slutsats: Vi har kommit fram till att det är för tidigt att dra en slutsats om hur det ökade antalet platser på idrottslärarutbildningen vid GIH påverkat vilka studenter som söker sig hit. Det kommer därför vara intressant att se vidare undersökningar inom området. Tendenser som vi dock kunde se var att det var en mer homogen grupp år 2008 i alla avseenden. I båda studentgrupperna fanns bristande kunskaper vid utbildningens start i centrala områden som ingår i ämnet idrott och hälsa. Detta kommer ställa höga krav på utbildningen för att säkerställa en kunskapsmässig grundnivå hos studenterna vid avslutade studier. / Aim: The aim of this study was from a sociological approach examine differences and similarities between the students who started the Physical Education Teacher Program at the Swedish School of Sports and Health Sciences (GIH) in 2008 and 2011. What background has the GIH-student? What sport experience has the GIH-student? What are the student’s perceived knowledge and skills in Physical Education? What attitude towards the subject Physical Education and the Physical Education Teacher Program does the GIH-student have?   Method: The method used for this study was a quantitative method and the research was carried out through a questionnaire. The questionnaire was answered by 100 students who were accepted in 2011 at the Physical Education Teacher Program (GIH). In 2008, data was collected through the same questionnaire answered by 77 students who started their education in 2008. The results from the questionnaire conducted in 2008 were compared with the results conducted in this study. Moreover, the responses were processed in SPSS 19.0 and then analyzed by Bourdieu's three concepts habitus, capital and field. Results: The results of the study showed that those students who began the Physical Education Teacher Program at GIH in 2008 and in 2011 were individuals with great interest in sport. There were more students in 2011 who grew up in Stockholm and there were also more students with a foreign background. It was also noted that it has been significantly easier to become accepted to the Physical Education Teacher Program at GIH in 2011 than in 2008. A lower amount of students had experience of competition and leadership in sport in 2011. We could also see that the spread of knowledge and skills related to Physical Education was greater among the students accepted in 2011 than in 2008. Why the students applied to GIH were because it is situated in Stockholm and because of the good reputation the school has. However we could see that this good reputation is not that strong reason for the students in 2011. The majority of the students in both 2008 and 2011 considered that their pupils’ knowledge and skills should be assessed.   Conclusions: A firm conclusion could not be drawn regarding how the increased number of students who gets accepted to the Physical Education Teacher Program at GIH affects the type of students who apply to the program. The tendency found was that in 2008 the student groups were more homogeneous. In both groups there was deficient knowledge in central parts in Physical Education. Therefore it will be higher requirements on the education to make sure that the knowledge reaches an acceptable ground level in the end of the education.

SammanfattningIdrott som ämne i högre utbildning är flervetenskapligt. En del av detta ämne inom lärarutbildningen är av praktisk karaktär. Studien fokuserar på hur en grupp idrottslärarutbildare talar om den idrottsliga praktiken vid sju olika lärosäten för idrottslärarutbildning i Sverige. Avsikten med uppsatsen är att specifikt ta reda på hur idrottslärarutbildarna talar om betydelsen av praktisk personlig färdighet i idrott hos blivande idrottslärare. Arbetet genomfördes mellan maj 2006 och maj 2007. Under vårterminen 2006 genomfördes ett antal intervjuer med idrottslärarutbildare. Dessa intervjuer transkriberades i sin helhet för att sedan genomgå tolkning och analys. Den teoretiska ansatsen som använts tar sin utgångspunkt i läroplansteori. Begreppen formulerings- respektive transformeringsarena används för att förstå förhållandet mellan styrdokument, i form av kursplaner, och vad informanterna talade om att studenterna ska kunna. Resultatet visar att det finns en diskrepans mellan styrdokumenten och det idrottslärarutbildarna beskriver att studenterna faktiskt ska kunna i den idrottsliga praktiken. I kursplanerna anges övergripande målformuleringar medan idrottslärarutbildarna mer detaljrikt beskriver innehåll och krav i kurserna. Idrottslärarutbildarna är mycket tydliga inom vissa delar av den idrottsliga praktiken när det gäller den praktisk personliga färdigheten, medan de inom andra områden inte lyfter fram den praktisk personliga färdigheten alls. I stället blir den idrottsliga aktiviteten ett medel för att utveckla studenternas ledarskap och didaktiska förmåga.Inom ramen för denna uppsats förekommer två delstudier specifikt kring bollspel och dans som kunskapsområden. Där diskuteras informanternas utsagor i relation till teoretiska begrepp inom områdena. I bollspelsformen tyder resultatet på att idrottslärarutbildarna inte talar om konkreta krav på praktisk personlig färdighet, utan att i stället läggs fokus på studenternas förmåga att förstå bollspelens karaktär och hur dessa kan iscensättas. I dansformen däremot råder en samstämmighet bland informanterna hur de talar om vissa konkreta krav på praktisk personlig färdighet i dans.

Lärare är en av de viktigaste skolrelaterade faktorerna angående elevers akademiska lärande. Akademiskt ledarskap inom lärarprofessionen har enligt tidigare forskning en väsentlig del i elevers skolresultat. Kunskaper om ledarskap, och dess innebörd, skapar behovet av att införskaffa mer kunskap om hur akademiskt ledarskap utbildas inom en idrottslärarutbildning. Studiens syfte var att undersöka vilka kunskaper om ledarskap, och dess innebörd, som lärarstudenter inom en idrottslärarutbildning på ett universitet i södra Sverige har införskaffat samt saknat under utbildningen. Kvalitativ intervjustudie var undersökningens metod med en tillhörande semistrukturerad intervjuguide. Sju deltagare intervjuades och efter intervjuernas genomförande utfördes en tematisk innehållsanalys av deltagarnas svar som genererade identifiering av teman samt kategorier som besvarade studiens syfte samt frågeställningar. Studien resulterade i att införskaffade kunskaper om ledarskap inom idrottslärarutbildningen innefattar professionella kunskaper, didaktik och friluftsliv. Studieresultaten om kunskaper inom ledarskap som saknas i utbildningen innefattar interpersonella kunskaper, intrapersonella kunskaper, bindning av kunskaper och engagemang. Studiens slutsats förklarar att kunskaper om ledarskap, och dess innebörd, behöver i framtida forskning fortsätta undersökas inom två olika nivåer: institutionell nivå och lärarmässig nivå. / Teachers are one of the most important school-related factors regarding students' academic learning. Academic leadership within the teaching profession has an essential part in students' school results according to previousresearch. Knowledgeofleadership,anditsmeaning,createstheneed to acquire more knowledge about how academic leadership is educated in a PE teacher education. This study's purpose was to investigate PE student teachers ́ experiences about what knowledges, and its meaning, of leadership has been acquired and is missing in the PE education. Qualitative interview study was the research method which includes a semi-structured interview guide and there were seven interviews conducted in this study. After the implementation of the interviews a thematic content analysis was conducted of the participants' responses that generated identification of themes and categories that answered the study's purpose and questions. The result of the study was that acquired knowledge in leadership within the PE teacher education are professional knowledge, didactics and outdoor education. It appeared in the results that knowledge in leadership that is missing in the PE teacher education are interpersonal skills, intrapersonal skills, binding of skills and dedication. The conclusion of this study explains that knowledge of leadership, and its meaning, needs to be included in future research within two different levels: institutional level and teaching level.