Allt fler barn i Sverige upplever en skilsmässa eller separation, vilket medför ett växande jämlikhetsproblem då tidigare forskning visat att föräldrars skilsmässa eller separation kan ha negativ inverkan på barns skolprestationer och utbildningsnivå. Utbildning anses vara fundamental för människors livschanser senare i livet och vid en skilsmässa eller separation minskar föräldrarnas möjligheter att stödja sina barn i deras utbildning. Med detta som utgångspunkt är syftet att undersöka om barn med skilda eller separerade föräldrar tenderar att ha färre utbildningsår jämfört med barn i intakta kärnfamiljer. Studien bygger på data från Levnadsnivåundersökningen (LNU) 2000. Genom linjär regressionsanalys undersöks om ett samband finns mellan föräldrars skilsmässa eller separation och barns utbildningsår. Resultatet visar att barn som upplevt en skilsmässa eller separation i genomsnitt har färre utbildningsår jämfört med barn som vuxit upp i en kärnfamilj. Föräldrarnas skilsmässa eller separation är inte helt avgörande i sig, utan förekomsten av ekonomiska svårigheter, antal syskon samt föräldrarnas utbildningsnivå och klasstillhörighet visar sig även vara betydande faktorer för barns utbildningsår.

Med bakgrund i det ökade antalet barn som upplever skilsmässa och separation, undersöker denna studie påverkan på psykisk hälsa i vuxen ålder. Syftet är att undersöka om det finns ett samband mellan skilsmässa och separation under uppväxten och individens psykiska ohälsa i vuxen ålder, samt om ett eventuellt samband kan förklaras av konflikt mellan föräldrarna i uppväxtfamiljen. De teorier som uppsatsen använder för att förklara relationen mellan separation i uppväxtfamiljen och psykisk ohälsa i vuxen ålder tar sin utgångspunkt i ekonomiska svårigheter, psykologisk stress, familjestruktur samt konflikt mellan föräldrar. Studien bygger på kvantitativa data från Levnadsnivåundersökningen (LNU) 2010. Genom logistisk regressionsanalys undersöks om ett samband finns mellan separation och psykisk ohälsa i vuxen ålder. Resultatet visar ett samband mellan att ha upplevt separation och psykisk ohälsa i vuxen ålder. Dock är inte separation i sig avgörande, utan förekomsten av konflikt samt ekonomiska svårigheter under uppväxttiden visar sig vara de mest betydande faktorerna. Studien bidrar därmed till en förståelse för vad i uppväxtfamiljen som har betydelse för vuxnas psykiska ohälsa samt till en uppdaterad bild av hur individer som upplevt separation påverkas av detta. Diskussionen föreslår att samhällsförändringar över tid gällande normer kring separation och familj samt förekomsten av växelvis boende kan tänkas ha en bidragande orsak till att inte separationen i sig har en betydande roll för individens psykiska ohälsa.