<p>Riktlinjer för insättning och skötsel av urinvägskatetrar finns, men forskning visar att följsamheten till dessa riktlinjer brister hos vårdpersonal. Syftet var att belysa sjuksköterskans omvårdnad vid kateterbehandling av urinvägarna. Metoden var en litteraturstudie där 18 vetenskapliga artiklar granskades. Resultatet visade att alla som behandlades med kateter hade behov av information och stöd. De som fick information hade mer kunskap och mådde psykiskt bättre. Det var stor risk för urinvägsinfektion vid behandling med kateter och sjuksköterskan kunde arbeta preventivt för att minska riskfaktorer, till exempel genom utvidgat samarbete med läkaren för att förkorta behandlingstiden, och med ökat nutritionsstöd till riskpatienter. Patienterna upplevde starka känslor som vrede, frustration och hat i samband med kateterbehandling. Sjuksköterskan kunde stötta och handleda patienten genom att skapa en tillitsfull relation. Det kunde hjälpa patienten att hantera sina känslor. Ytterligare forskning kan omfatta patientutbildning i samband med kateterbehandling av urinvägarna.</p>

<p>Urinvägsinfektion är den vanligast förekommande vårdrelaterade infektionen varav urinvägskatetrar orsakar cirka 90 %. Syftet med studien var att undersöka om val av metod och material för urinvägskateterisering kan minska förekomsten av kateterrelaterade urinvägsinfektioner. Uppsatsen genomfördes som en litteraturstudie. Femton vetenskapliga artiklar granskades och analyserades. Katetrar belagda med hydrogel, silver och antibiotika tycks ha en hämmande effekt gällande uppkomst av urinvägsinfektioner. Val av metod kan påverka risken för att urinröret skadas vid kateterisering och därmed påverka risken för att urinvägsinfektion uppkommer. Fortsatt forskning inom området behövs för att finna ytterligare preventiva åtgärder. Utveckling av nationella riktlinjer samt kontinuerlig utbildning av vårdpersonal efterfrågas av litteraturstudiens författare för att minska förekomsten av komplikationer som uppkommer till följd av urinvägskateterisering.</p>

Riktlinjer för insättning och skötsel av urinvägskatetrar finns, men forskning visar att följsamheten till dessa riktlinjer brister hos vårdpersonal. Syftet var att belysa sjuksköterskans omvårdnad vid kateterbehandling av urinvägarna. Metoden var en litteraturstudie där 18 vetenskapliga artiklar granskades. Resultatet visade att alla som behandlades med kateter hade behov av information och stöd. De som fick information hade mer kunskap och mådde psykiskt bättre. Det var stor risk för urinvägsinfektion vid behandling med kateter och sjuksköterskan kunde arbeta preventivt för att minska riskfaktorer, till exempel genom utvidgat samarbete med läkaren för att förkorta behandlingstiden, och med ökat nutritionsstöd till riskpatienter. Patienterna upplevde starka känslor som vrede, frustration och hat i samband med kateterbehandling. Sjuksköterskan kunde stötta och handleda patienten genom att skapa en tillitsfull relation. Det kunde hjälpa patienten att hantera sina känslor. Ytterligare forskning kan omfatta patientutbildning i samband med kateterbehandling av urinvägarna.

Urinvägsinfektion är den vanligast förekommande vårdrelaterade infektionen varav urinvägskatetrar orsakar cirka 90 %. Syftet med studien var att undersöka om val av metod och material för urinvägskateterisering kan minska förekomsten av kateterrelaterade urinvägsinfektioner. Uppsatsen genomfördes som en litteraturstudie. Femton vetenskapliga artiklar granskades och analyserades. Katetrar belagda med hydrogel, silver och antibiotika tycks ha en hämmande effekt gällande uppkomst av urinvägsinfektioner. Val av metod kan påverka risken för att urinröret skadas vid kateterisering och därmed påverka risken för att urinvägsinfektion uppkommer. Fortsatt forskning inom området behövs för att finna ytterligare preventiva åtgärder. Utveckling av nationella riktlinjer samt kontinuerlig utbildning av vårdpersonal efterfrågas av litteraturstudiens författare för att minska förekomsten av komplikationer som uppkommer till följd av urinvägskateterisering.

SAMMANFATTNING  Bakgrund  Kateterisering av urinblåsan är en vanligt förekommande behandlingsåtgärd inom hälso- och sjukvården som kan vara indicerad vid exempelvis urinretention och residualurin efter miktion. Kateterisering kan orsaka komplikationer, såsom urinvägsinfektioner och urinläckage, vilket kan medföra lidande. Sjuksköterskan har som uppgift att lindra lidande genom bland annat personcentrerad och säker vård. Att förstå hur kateterisering kan påverka den individ som är i behov av den är därför viktigt för sjuksköterskans yrkesutövande.  Syfte  Syftet var att beskriva patienters upplevelser relaterade till kateterisering och att leva med urinkateter.  Metod  En icke systematisk litteraturöversikt genomfördes och baserades på 16 vetenskapliga artiklar av kvalitativ och kvantitativ design. Inkluderade artiklar söktes fram i databaserna PubMed och CINAHL med hjälp av lämpliga sökord. Med Sophiahemmet högskolas bedömningsunderlag kvalitetsgranskades inkluderade artiklar och sedan analyserades innehållet för att sammanställas i tre övergripande kategorier; ‘En vardag med urinkateter’, ‘livskvalitet’ och ‘patientens relation till hälso- och sjukvården’.  Resultat  De övergripande kategorierna är indelade i sju underkategorier där patienters upplevelser relaterat till kateterisering av urinvägarna beskrivs. Komplikationer som urinvägsinfektion, urinläckage och trycksår; bristande bemötande och förhållningssätt hos sjuksköterskan; svårigheter i vardagen; informationsbrist samt påverkan på sexuell aktivitet är aspekter som kan påverka upplevelsen enligt patienter.  Slutsats  Föreliggande litteraturöversikt beskriver hur olika faktorer påverkar upplevelsen av kateterisering och att leva med urinkateter samt vad de olika metoderna för kateterisering har för betydelse i upplevelsen. Faktorer såsom komplikationer med smärta, urinläckage och urinvägsinfektioner; förändrad självbild och påverkad sexuell aktivitet; bristande information och bemötande från vårdgivare samt skattad livskvalitet hade betydelse för patientens upplevelse och eventuella lidande. Utifrån dessa upplevelser kan hälso- och sjukvård identifiera bristfälligt handhavande med personer och medicintekniska vårdmoment samt initiera förbättringsarbete i syfte att stärka patienters upplevda livskvalitet relaterat till urinkateterisering. / ABSTRACT  Background  Urinary catheterization is a common treatment in health care and there are several reasons why catheter is indicated. It is often due to urinary retention and residual urine volume after urination. Urinary catheterization can cause complications, such as urinary tract infections and leakage, which can cause suffering. The nurse's task is to relieve suffering through, among other things, person-centered and safe care. Understanding how catheterization can affect the individuals who are in need of it, and it is therefore important for the nurses’ professional practice.  Aim  The aim of this study was to describe patients experiences related to urinary catheterization and living with urinary catheter.  Method  A non-systematic literature review was conducted and based on 16 scientific articles, with both qualitative and quantitative design. Included articles were searched in the databases PubMed and CINAHL using appropriate keywords. With the Sophiahemmet university's quality framework the articles were quality examined and then the content was analyzed to be grouped into three general categories; 'A daily life with a urinary catheter', 'quality of life' and 'the patient's relationship to health care'.  Results  The general categories are divided into seven subcategories where patients' experiences related to catheterization of the urinary tract are described. Complications such as urinary tract infection, urinary leakage and pressure ulcers; the deficient conduct and approach of nurses; difficulties in everyday life; Lack of information and influence on sexual activity are aspects that can affect the experience according to patients.  Conclusions  This literature review describes how various factors affect the experience of catheterization and living with urinary catheters, and what the different methods of catheterization have for the impact on the experience. Factors such as complications with pain, urinary leakage and urinary tract infections; altered self-image and affected sexual activity; lack of information and response from caregivers as well as estimated quality of life had significance for the patient’s experience and possible suffering. With these experiences, health care can identify inadequate handling with persons and medical devices, and initiate improvement work with the aim of strengthening the patients’ perceived quality of life related to urinary catheterization.