The objective of this study is to investigate the eect of dierent fuels on two uidized bed boiler systemsat the energy company Soderenergi's site in Igelsta, called IKV and IGV P3. Today, recovered wastewood (RWW) is the major fuel share fed into the boilers. However, with an insecure fuel supply in thefuture, other fuel types must be considered. Based on knowledge from previous fuel usage in the boilers,an evaluation of how other potential fuel mixtures may eect the operation is conducted. The additionalfuels considered in the fuel blends are; stem wood chips, cutter shavings, solid recycled fuel (SRF) andrubber.With elemental analysis of the fuels and established key numbers, the previous fuel mixtures are evaluated.The indications by the guiding parameters are compared with experienced problems and the formercondition of the boilers, and the risk limits for the key numbers are adjusted to a suitable level. Thepotential mixtures are evaluated with the key numbers and the updated limits. In addition to the keynumbers, the heavy metal concentration, the heating value, the moisture content and the ash content ofthe fuel blends are included in the evaluation. The considered damages in the boilers caused by the fuelblends are corrosion, sintering and fouling.The damage level from the current fuel usage for IKV and IGV P3 is fairly low. The results from theanalyzed fuel mixtures show an increased damage risk in the boilers. Additionally, adjustments of theboiler systems are required by some of the analyzed fuel mixtures. In general, the corrosion risk andthe heavy metal content will increase in comparison with today's fuel. The fouling and slagging are aswell expected to increase for the assessed fuel mixtures. Moreover, the result illustrates an increased ashgeneration, which demands a reconstruction of the ash cooling system for IKV. Furthermore, the increaseof LHV in the assessed fuel mixtures to IGV P3, is likely to require an increased capacity of the ue gasrecirculation pump.In the analysis of the potential fuel mixtures it is found that the corrosion risk expressed by the keynumbers is reduced with a higher share of rubber. The heavy metal content is, however, increased,leading to e.g. an enhanced risk for formation of eutectic salts, which as well are corrosive. On thecontrary, the fuel mixtures with a high risk expressed by the key numbers, have the lowest concentrationsof heavy metals. Due to the results are con icting, a balance between the risk indicated by the keynumbers and the heavy metal concentration must be considered in the evaluation. The fuel mixturesconsidered causing least damage to IKV are a mixture of 42% RWW, 48% wood fuel and 15% SRF, and amixture of 70% wood fuel, 20% SRF and 10% rubber. The fuel mixtures considered causing least damageto IGV P3 are a mixture of 85% RWW and 15% rubber and a mixture of 70% RWW and 30% SRF. / Syftet med studien var att undersoka branslets paverkan pa tva uidbaddpannor, IKV och IGV P3, hos energiforetaget Soderenergi. Idag ar det huvudsakliga branslet i dessa pannor returtra (RT). Med en standigtrorlig branslemarknad kravs kunskap av alternativa branslen. Baserat pa tidigare bransleanvandning,har paverkan fran potentiella bransleblandningar pa pannan undersokts. Utover returtra ar stamveds is,span, papper-plast-tra (SRF) och gummi med i de analyserade blandningarna.Med elementaranalyser pa branslen och etablerade nyckeltal utvarderades de tidigare anvanda branslena.Indikationen fran nyckeltalen ar jamford med upplevda problem och risknivaerna for nyckeltalen arandrade till passande nivaer. De framtida bransleblandningarna analyserades med hjalp av nyckeltalenoch de uppdaterade risknivaerna. Utover nyckeltalen analyserades tungmetallhalten, varmevardet, fukthaltenoch askhalten i bransleblandningarna. De pannskador orsakade av bransleblandningarna somundersokts ar korrosion, sintring och paslag.Det nuvarande branslet till IKV och IGV P3 ger en relativt lag skadeniva. Resultaten fran de analyseradebransleblandningarna visar att skaderisken i pannorna kommer att oka och forandringar av pannan kankomma att kravas. Generellt kommer korrosionsrisken och tungmetallinnehallet att oka i jamforelse meddagens bransle. Okat paslag och slaggning ar ocksa forvantat. Vidare visar resultatet att askproduktionenkommer att oka, vilket gor att IKVs kylsystem for bottenaskan kommer behovas byggas ut. LHV for deanalyserade bransleblandningarna for IGV P3 okar, vilket innebar att kapaciteten for returgas aktarnatroligen maste okas.I jamforelsen av de olika bransleblandningarna visas att korrosionsrisken, forutspadd av nyckeltalen,minskar med en hogre andel gummi. Daremot okar tungmetallinnehallet, vilket leder till en okad riskfor bildning av eutektiska salter, vilka ocksa ar korrosiva. Bransleblandningarna med en indikerad hogrisk av nyckeltalen, har tvartemot den lagsta koncentrationen av tungmetaller. Eftersom resultatenar motsagande, kravs en avvagning mellan riskerna indikerade av nyckeltalen och tungmetallshalten.De bransleblandningar som ar ansedda att vara minst skadliga for IKV ar en blandning av 42% RT,48% tradbransle och 15% SRF, och en blandning av 70% tradbransle, 20% SRF och 10% gummi. Debransleblandning som ar ansedda att vara minst skadliga for IGV P3 ar en blandning av 85% RT och15% gummi, och en blandning av 70% RT och 30% SRF.

The use of renewable wood-based fuel has been increasing in the last few decades because it is said to be carbon neutral. However, wood-based fuel, and especially used wood (also known as recycled wood or waste wood), is more corrosive than virgin wood (forest fuel), because of higher amounts of chlorine and heavy metals. These elements increase the corrosion problems at the furnace walls where the oxygen level is low. Corrosion mechanisms are usually investigated at the superheaters where the temperature of the material and the oxygen level is higher than at the furnace walls.  Much less work has been performed on furnace wall corrosion in wood or used wood fired boilers, which is the reason for this project.    Tests are also mostly performed under simplified conditions in laboratories, making the results easier to interpret.  In power plants the interpretation is more complicated. Difficulties in the study of corrosion processes are caused by several factors such as deposit composition, flue gas composition, boiler design, and combustion characteristics and so on. Therefore, the laboratory tests should be a complement to the field test ones. This doctoral project involved in-situ testing at the furnace wall of power boilers and may thus contribute to fill the gap. The base material for furnace walls is a low alloy steel, usually 16Mo3, and the tubes may be coated or uncoated. Therefore tests were performed both on 16Mo3 and more highly alloyed materials suitable for protective coatings. Different types of samples exposed in used-wood fired boilers were analysed by different techniques such as LOM (light optical microscopy), XRD (X-ray diffraction), SEM (scanning electron microscopy), EDS (energy dispersive spectroscopy), WDS (wavelength dispersive spectroscopy), FIB (focused ion beam) and GD-OES (glow discharge optical emission spectroscopy). The corrosion rate was measured. The environment was also thermodynamically modelled by TC (Thermo-Calc ®). The results showed that 16Mo3 in the furnace wall region is attacked by HCl, leading to the formation of iron chloride and a simultaneous oxidation of the iron chloride. The iron chloride layer appeared to reach a steady state thickness.   Long term exposures showed that A 625 (nickel chromium alloy) and Kanthal APMT (iron-chromium-aluminium alloy) had the lowest corrosion rate (about 25-30% of the rate for 16Mo3), closely followed by 310S (stainless steel), making these alloys suitable for coating materials. It was found that the different alloys were attacked by different species, although they were exposed in the boiler at the same time in the same place. The dominant corrosion process in the A 625 samples seemed to be by a potassium-lead combination, while lead did not attack the APMT samples. Potassium attacked the alumina layer in the APMT samples, leading to the formation of a low-protective aluminate and chlorine was found to attack the base material.  The results showed that stainless steels are attacked by both mechanisms (Cl- induced attack and K-Pb combination). Decreasing the temperature of the furnace walls of a waste wood fired boiler could decrease the corrosion rate of 16Mo3. However, this low corrosion rate corresponds to a low final steam pressure of the power plant, which in not beneficial for the electrical efficiency. The short term testing results showed that co-firing of sewage sludge with used wood can lead to a reduction in the deposition of K and Cl on the furnace wall during short term testing. This led to corrosion reduction of furnace wall materials and coatings. The alkali chlorides could react with the aluminosilicates in the sludge and be converted to alkali silicates. The chromia layer in A 625 and alumina in APMT were maintained with the addition of sludge. / Förnybara träbaserade bränslen har ökat i användning under de senaste decennierna, eftersom det är koldioxidneutrala. Emellertid är träbaserade bränslen, och i synnerhet använt trä (även känt som återvunnet trä, returträ eller träavfall), mer korrosivt än skogsbränsle, på grund av högre halter klor och tungmetaller. Dessa ökar korrosionsproblemen på eldstadsväggarna, särskilt på platser där syrehalten är låg. Korrosionsmekanismer undersöks vanligtvis på överhettare dvs. på områden där materialets temperatur och syrenivån är högre än vid eldstadsväggarna. Färre arbeten har utförts på eldstadskorrosion i returträ pannor, vilket är motiveringen till detta projekt. Normalt sätt så görs endast i laboratorietester där resultaten är lättare att tolka. I kraftverk är tolkningen mer komplicerad. Undersökningar av korrosionsprocesser försvåras av flera faktorer såsom panndesign, förbränningsegenskaper, rökgassammansättning, beläggningskemi och så vidare. Därför bör laboratorietester kompletteras med fältförsök. Detta doktorandprojekt kan således bidra till att fylla denna brist. Eldstadsväggarna är uppbyggda av flera rör som svetsas samman och de består vanligtvis av 16Mo3 stål. Rören kan vara belagda eller obelagda. Tester har därför genomförts på 16Mo3 samt på höglegerade material vilka är lämpliga som skyddande beläggningar. Olika typer av prov som exponerats i förbränningspannor av returträ analyserades med olika tekniker såsom SEM (svepelektronmikroskopi), EDS (energidispersiv spektroskopi), WDS (våglängd dispersiv spektroskopi), FIB (fokuserad jonstråle) LOM (ljusoptisk mikroskopi), XRD (röntgendiffraktion), och GD-OES (glimurladdning med optisk emissionsspektroskopi). Miljön samt korrosionsprocesser har modellerats termodynamiskt med mjukvaran TC (Termo-Calc®). Resultaten visade att 16Mo3 i eldstadsväggen angrips av väteklorid, vilket leder till bildning av järnklorid och en samtidig oxidation av järnkloriden. Järnkloridskiktet verkade nå ett stationärt tillstånd vad avser tjocklek. Sex veckors prov visade att A 625 (nickelkromlegering) och Kanthal APMT (järnkromaluminiumlegering) hade den lägsta korrosionshastigheten (ca 25-30% av korrosionshastigheten för 16Mo3), följt av 310S (rostfritt stål). Vi har funnit att de olika legeringarna angrips genom olika mekanismer, även om de var exponerade i pannan samtidigt på samma plats. Den dominerande korrosionsmekanismen för legeringen A 625 verkar i huvudsak bero på kalium och bly, medan bly inte attackerar Kanthal APMT. Kalium angriper aluminiumoxidskiktet på Kanthal APMT, vilket leder till bildning av icke-skyddande aluminat medan klor i sin tur attackerar basmaterialet. Resultaten visar att rostfritt stål attackeras genom klor-inducerad korrosion samt kalium och bly i kombination. Reducering av temperaturen kan minska korrosionshastigheten hos 16Mo3. Men denna lägre korrosionshastighet motsvarar ett lågt slutligt ångtryck hos kraftverket, vilket inte är fördelaktigt för elverkningsgraden. De kortare exponeringarna visade att samtidig förbränning av avloppsslam med returträ kan leda till minskad avsättning av kalium och klor i form av alkaliklorider på eldstadsväggarna. Detta ledde till korrosionsminskning av alla studerade material. Dessa alkaliklorider skulle kunna reagera med aluminiumsilikaterna från slammet och omvandlas till alkalisilikater. Detta verkar minska den alkali-inducerade korrosionen på A 625, APMT och 310S. Den aluminiumoxid som bildades på APMT och det kromoxidskikt som bildades på A 625 upprätthölls med tillsats av slam. / <p>QC 20151015</p>