Lärarutbildningsreformen 2011 införde utbildningsvetenskaplig kärna som ett kunskapsinnehåll för alla de nya lärarprogrammen. Kraven och förväntningarna på vetenskaplighet i lärarutbildning har successivt förstärkts och man kan tala om en vetenskaplig lärarutbildningsdiskurs. Men det är först med denna reform som begreppet utbildningsvetenskap används för att beskriva ett innehåll i utbildningen. Denna läroplansteoretiskt förankrade studie granskar hur begreppet utbildningsvetenskap ges en uttolkning i en kurs inom den utbildningsvetenskapliga kärnan på grundlärarprogrammet årskurs 4-6 vid fem lärosäten i Sverige. Empirin utgörs av de ansökningshandlingar som lärosätena lämnat in för examensrätt till de nya utbildningarna och de föreslagna kursplanerna för en specifik kurs i synnerhet. Med hjälp av diskursanalys analyseras det språk som används i kursplanen för att beskriva kursinnehållet och utbildningsvetenskapen. Även litteraturlistorna för kurserna jämförs med avseende på titlar och vetenskapliga discipliner hos författarna. Resultatet påvisar relativt stor variation i innehållet i kursen. Det är stor spridning på kurslitteraturen, både i titlar och vetenskapliga discipliner. Det tycks bekräfta bilden av utbildningsvetenskap som något som snarare bestäms av sitt kunskapsområde än utifrån en specifik disciplin. För varje kurs redovisas i analysen ett signalord som utgör ett begrepp eller ord som har stor betydelse för uttolkningen av den kursens utbildningsvetenskapliga syfte. Diskursivt visas hur två av lärosätena i sin uttolkning tycks vara mer influerade av den s.k. evidensrörelsen, vilket också kan beskrivas som att man i högre grad är påverkad av det Unemar Öst (2009) kallar globaliseringsdiskursen om högre utbildning. Andra lärosäten är mer förankrade i den klassiska akademiska diskursen. Sammantaget visar studien att en kärna av innehåll tycks vara svår att uppvisa och att en diskursiv kamp om uttolkningen av utbildningsvetenskap är för handen. Studien kan bidra till diskussionen om det vetenskapliga innehållet i lärarutbildningens professionsinriktade delar.