<p>Syftet med studien är att öka förståelsen för den process som leder till hemlöshet. Utifrån intervjuer med nio personer belyses de hemlöshetsgenererande processer som för var och en av dem lett till att de förlorat sin bostad och inte kunnat få någon ny.</p><p>Intervjuerna har analyserats med hjälp av fattigdomsspiralen. Analysen visar hur de intervjuades resurser successivt har utarmats när de passerat genom olika stadier av kriser och svårigheter. Successivt har de förlorat makten över sina liv och för några av dem har detta lett till permanent fattigdom och utslagning. Genom att använda ett krisperspektiv kan utslagningsprocessen göras tydlig.</p><p>Studien visar också hur socialtjänsten för flera av de intervjuade medverkat i utslagningsprocessen. Samtliga intervjupersoner har varit med om svåra trauman som de inte fått möjlighet att bearbeta. I mötet med socialtjänsten har deras trauman inte uppmärksammats och insatserna har i stor utsträckning inte varit individuellt anpassade.</p><p>Även ett historiskt perspektiv kan tydliggöra utslagningsprocessen. Litteraturen visar hur attityderna gentemot fattiga och hemlösa har växlat genom historien.Till stora delar kan dagens sociallagstiftning härledas till medeltiden. Samtliga intervjupersoner har mött regler och förordningar vars underliggande attityder har sina rötter långt tillbaka i tiden.</p><p>En viktig slutsats av studien är att socialtjänsten och andra berörda myndigheter bör sträva efter att i mycket större utsträckning än i dag ge varje hemlös ett individuellt bemötande. Åtgärder bör anpassas efter den hemlöses uppfattning om sina behov och inte efter myndighetens åtgärdsrepertoar.</p>

Syftet med studien är att öka förståelsen för den process som leder till hemlöshet. Utifrån intervjuer med nio personer belyses de hemlöshetsgenererande processer som för var och en av dem lett till att de förlorat sin bostad och inte kunnat få någon ny. Intervjuerna har analyserats med hjälp av fattigdomsspiralen. Analysen visar hur de intervjuades resurser successivt har utarmats när de passerat genom olika stadier av kriser och svårigheter. Successivt har de förlorat makten över sina liv och för några av dem har detta lett till permanent fattigdom och utslagning. Genom att använda ett krisperspektiv kan utslagningsprocessen göras tydlig. Studien visar också hur socialtjänsten för flera av de intervjuade medverkat i utslagningsprocessen. Samtliga intervjupersoner har varit med om svåra trauman som de inte fått möjlighet att bearbeta. I mötet med socialtjänsten har deras trauman inte uppmärksammats och insatserna har i stor utsträckning inte varit individuellt anpassade. Även ett historiskt perspektiv kan tydliggöra utslagningsprocessen. Litteraturen visar hur attityderna gentemot fattiga och hemlösa har växlat genom historien.Till stora delar kan dagens sociallagstiftning härledas till medeltiden. Samtliga intervjupersoner har mött regler och förordningar vars underliggande attityder har sina rötter långt tillbaka i tiden. En viktig slutsats av studien är att socialtjänsten och andra berörda myndigheter bör sträva efter att i mycket större utsträckning än i dag ge varje hemlös ett individuellt bemötande. Åtgärder bör anpassas efter den hemlöses uppfattning om sina behov och inte efter myndighetens åtgärdsrepertoar.