<p>Syftet med studien är att öka förståelsen för den process som leder till hemlöshet. Utifrån intervjuer med nio personer belyses de hemlöshetsgenererande processer som för var och en av dem lett till att de förlorat sin bostad och inte kunnat få någon ny.</p><p>Intervjuerna har analyserats med hjälp av fattigdomsspiralen. Analysen visar hur de intervjuades resurser successivt har utarmats när de passerat genom olika stadier av kriser och svårigheter. Successivt har de förlorat makten över sina liv och för några av dem har detta lett till permanent fattigdom och utslagning. Genom att använda ett krisperspektiv kan utslagningsprocessen göras tydlig.</p><p>Studien visar också hur socialtjänsten för flera av de intervjuade medverkat i utslagningsprocessen. Samtliga intervjupersoner har varit med om svåra trauman som de inte fått möjlighet att bearbeta. I mötet med socialtjänsten har deras trauman inte uppmärksammats och insatserna har i stor utsträckning inte varit individuellt anpassade.</p><p>Även ett historiskt perspektiv kan tydliggöra utslagningsprocessen. Litteraturen visar hur attityderna gentemot fattiga och hemlösa har växlat genom historien.Till stora delar kan dagens sociallagstiftning härledas till medeltiden. Samtliga intervjupersoner har mött regler och förordningar vars underliggande attityder har sina rötter långt tillbaka i tiden.</p><p>En viktig slutsats av studien är att socialtjänsten och andra berörda myndigheter bör sträva efter att i mycket större utsträckning än i dag ge varje hemlös ett individuellt bemötande. Åtgärder bör anpassas efter den hemlöses uppfattning om sina behov och inte efter myndighetens åtgärdsrepertoar.</p>

Syftet med studien är att öka förståelsen för den process som leder till hemlöshet. Utifrån intervjuer med nio personer belyses de hemlöshetsgenererande processer som för var och en av dem lett till att de förlorat sin bostad och inte kunnat få någon ny. Intervjuerna har analyserats med hjälp av fattigdomsspiralen. Analysen visar hur de intervjuades resurser successivt har utarmats när de passerat genom olika stadier av kriser och svårigheter. Successivt har de förlorat makten över sina liv och för några av dem har detta lett till permanent fattigdom och utslagning. Genom att använda ett krisperspektiv kan utslagningsprocessen göras tydlig. Studien visar också hur socialtjänsten för flera av de intervjuade medverkat i utslagningsprocessen. Samtliga intervjupersoner har varit med om svåra trauman som de inte fått möjlighet att bearbeta. I mötet med socialtjänsten har deras trauman inte uppmärksammats och insatserna har i stor utsträckning inte varit individuellt anpassade. Även ett historiskt perspektiv kan tydliggöra utslagningsprocessen. Litteraturen visar hur attityderna gentemot fattiga och hemlösa har växlat genom historien.Till stora delar kan dagens sociallagstiftning härledas till medeltiden. Samtliga intervjupersoner har mött regler och förordningar vars underliggande attityder har sina rötter långt tillbaka i tiden. En viktig slutsats av studien är att socialtjänsten och andra berörda myndigheter bör sträva efter att i mycket större utsträckning än i dag ge varje hemlös ett individuellt bemötande. Åtgärder bör anpassas efter den hemlöses uppfattning om sina behov och inte efter myndighetens åtgärdsrepertoar.

Studiens problemområde är att antalet hemlösa i Sverige ökar, vilket därmed utgör ett tydligt samhällsproblem och det kräver ansvarstagande. Hemlöshet är ett komplext faktum som uppkommer med arbetslöshet, ökade boendekostnader och försämringar i välfärdssystemet. Syftet med denna studie är att undersöka hemlösas upplevelser av sin livs- och karriärutveckling, detta för att få en ökad förståelse av gruppens upplevda möjligheter utifrån valda teorier och tidigare forskning. Studiens frågeställningar lyder: Hur blev dessa personer hemlösa? Hur ser de hemlösas pågående livssituation ut? Hur upplever de hemlösa sina karriärmöjligheter? Jag har valt att använda kvalitativa metoder i studien för att få svar på intervjufrågor. Jag har intervjuat sex hemlösa i Skåne län, i områdena kring Malmö och Lund. I arbetet använder jag mig av delar av Bourdieus teorier och Hodkinson och Sparkes Careershipteori. Bourdieus teorier kan delas in i tre huvudbegrepp: fält, kapital och habitus. Hodkinson och Sparkes karriärteori är baserad på sociologiska och psykologiska utgångspunkter utifrån teoretiska begrepp från Bourdieus teori om habitus, kapital och fält. Ett huvudresultat visar att informanter blev hemlösa på grund av att de gick igenom en brytpunkt i form av att de fick avsluta sina dåvarande arbeten. Det resulteras även att alkoholmissbruk och psykisk ohälsa i form av depression påverkade deras övergång till hemlöshet. Huvudresultatet visar även att hemlösas tankar om karriärmöjligheter som studier och arbete är relativt låg. / Study's problem area is that the number of homeless people in Sweden growths, thereby constituting a distinct social problem and it requires responsibility. Homelessness is a complex fact caused by unemployment, rising housing costs and deterioration in the welfare system. The purpose of this study is to investigate the homeless experiences of his life and career development, in order to get a better understanding of the group's perceived opportunities from selected theories and previous research. The study's questions are: How did these people homeless? How do the homeless current life situation like? How do the homeless their career prospects? I have chosen to use qualitative methods in the study to get answers to interview questions. I have interviewed six homeless in Skåne, in the areas around Malmö and Lund. I use parts of Bourdieu's theories and Hodkinson and Sparkes Career Ship Theory. Bourdieu's theories can be separated into three main concepts: field, capital and habitus. Hodkinson and Sparkes Career Ship Theory is based on sociological and psychological starting points based on theoretical concepts from Bourdieu's theories of habitus, capital and field. The main results show that the informants became homeless because they went through a breaking point as they had quit their former jobs. It resulted also that alcohol abuse and mental illness in the form of depression affected their change to homelessness. The main result also shows that homeless thoughts about the career opportunities of study and work is relatively low.

Vi har utfört en kvalitativ studie vars syfte är att belysa vad känslan av hem och hem som fysisk plats har för betydelse för personer som är eller har varit bostadslösa. Vi har utfört sju intervjuer med individer som passar den beskrivningen. Vår utgångspunkt har varit Nattcaféet i Halmstad som Svenska kyrkan driver för att hjälpa och ge stöd åt personer som på olika sätt är i behov av det. Det kan vara bostadslösa personer som t.ex. behöver kläder, men det kan även vara personer som är ensamma som kommer dit för att de uppskattar sällskapet. Frågeställningen vi syftade att besvara: Vilken emotionell och praktisk betydelse har känslan av hem och hemmet som fysisk plats för bostadslösa och f.d. bostadslösa personer som deltar i Nattcaféets aktiviteter i Halmstad? Det empiriska material som vi samlat in analyserade vi utifrån tre socialpsykologiska teorier: Platsanknytning (Gustafson, 2002) Stigmatisering och identitet (Goffman, 1963) och Sociala band (Scheff, 1990). Detta gjordes med hermeneutiken som vetenskapsteoretisk ansats. Med utgångspunkt i dessa socialpsykologiska teorier har vi försökt att lyfta fram betydelsen av hem för personer som under någon period har varit bostadslösa.  Vår studie visar att livet som bostadslös är både fysiskt och psykiskt betungande, och att detta kan lämna tydliga spår i individens personlighet. / We have conducted a qualitative study where the purpose is to highlight what significance the feeling of home and home as a bodily location has to people who are or have been homeless. We have conducted seven interviews with individuals who fit this description. Our starting point was the Nattcaféet in Halmstad that is run by the Swedish church to help and support people who are in need of support in different ways. This may concern homeless people, in need clothes, but it can also be people who are lonely and appreciate the company.Question we sought to answer: What emotional and practical significance does the feeling of home and the home as a bodily place have for the homeless and former homeless people that take part in Nattcaféets activities in Halmstad? The empirical data that we have collected, were analyzed from three social psychological theories: Stigma and identity (Goffman, 1963), Social bonds (Scheff, 1990) and Place Attachment (Gustafson, 2002). This was done with the hermeneutics as science theoretical approach. Based on these social psychological theories, we have tried to highlight the importance of home for people who at some point have been homeless. Our study shows that the life of a homeless person is both physically and psychologically burdensome, and that this may leave clear traces in the individual's personality.