Sedan 2005 så har Svenska börsnoterade aktiebolag redovisat under IFRS. Det redovisningsmässiga ramverket förutsätter att listade bolag redovisar dess skogstillgångar i enlighet med IAS 41. Redovisning av skog förutsätter att skogstillgångar värderas till verkligt värde i enlighet med den värderingshierarki som presenteras i IAS 41. I praktiken innebär detta att publika skogsägande bolag värderar sin skog enligt interna kassaflödesmodeller. Experternas åsikter om precisionen och relevansen i dessa värderingarna går isär. Flertalet studier har gjorts där forskare försökt att ta reda på mer om skogsägande  bolags syn på värdering till verkligt värde enligt framtida diskonterade kassaflöden. Vi tror att vår studie kan komplettera den forskning som gjorts genom att lyfta fram åsikter från användare av finansiella rapporter. Vi är av åsikten att redovisningen bör utvärderas tillsammans med de som söker information beträffande ekonomiska beslut i årsredovisningar. Studien tar således analytikerns fokus och vi försöker genom en mixad metod belysa problematiken kring värdering till verkligt värde tillämpat på skogstillgångar. Den mixade metoden utgörs av en kvalitativ metod där vi försökt att ta reda på mer kring yrkesverksamma finansanalytikers åsikter gällande värdering av skog enligt interna kassaflödesmodeller. Som komplement till vår kvalitativa metod har vi även genomfört en numerisk analys av Holmen och SCA. I denna förklarande fallstudie har vi försökt att utröna skillnader vid företagsvärdering enligt en avkastningsbaserad modell vid värdering till verkligt värde gentemot värdering till anskaffningsvärde. Resultatet från vår kvalitativa studie presenterar en nyanserad bild kring analytikers åsikter av värdering till verkligt värde enligt interna kassaflödesmodeller. Våra respondenter betraktar värderingarna med viss skepsis och pekar på att det är flertalet subjektiva antaganden som ligger till grund för värderingarna. Dessutom uppger flera av de analytiker vi talat med att värderingarna är att betrakta som otillförlitliga. Utifrån redovisningens grundläggande kvalitativa antaganden så uppger dock våra respondenter vissa positiva skillnader som ökad relevans och jämförbarhet. Men sammantaget kan vi konstatera att yrkesverksamma analytiker inte ger värderingarna någon större notis i deras yrkesutövande och en del ifrågasätter syftet med övergången till IFRS.   Vår förklarande fallstudie indikerar på att ökad volatilitet i företagens resultaträkningar medför vissa praktiska komplikationer vid företagsvärdering enligt en avkastningsbaserad modell. Utöver det sistnämnda så visar fallstudien även på att verkliga värden i Holmen & SCAs fall, inte underlättar värderingar av bolagens egna kapital enligt en avkastningsbaserad modell.