Bakgrund: Äldre personer är en globalt snabbt framväxande population och majoriteten av personer i behov av akutsjukvård utgörs av äldre personer. Våld mot äldre personer kan leda till allvarliga konsekvenser och akutsjukvården spelar en viktig roll gällande identifiering av våld mot äldre. Då våldet sällan identifieras, är identifiering av våldsutsatta äldre personer numera en global folkhälsoprioritet. Syfte: Syftet var att belysa faktorer som identifierar våldsutsatta äldre personer inom akutsjukvård. Metod: En litteraturöversikt med systematisk metod valdes som metod. Datainsamlingen i databaserna PubMed och CINAHL resulterade i femton vetenskapliga artiklar, vilka sammanställdes genom en integrerad analys. Resultat: I resultatet framkom faktorer som identifierade våldsutsatta äldre personer inom akutsjukvård, genom kategorin “Riskfaktorer” framkom riskfaktorer vilka ökade sannolikheten våldsutsatthet utifrån underkategorierna; Högre ålder, Kvinnligt kön, Närvaro av sjukdom och Historik av våldsutsatthet. I kategorin “Skadefaktorer” framkom typiska skador hos våldsutsatta äldre personer utifrån underkategorierna; Hudskador, Huvudskador, Övre extremitetsskador samt Frakturer. I kategorin “Sociala faktorer” framkom ökad våldsutsatthet vid låg inkomst och bristande socialt nätverk samt om den äldre var ensamboende med förövaren utifrån underkategorierna; Social isolering, Boendesituation och Lägre socioekonomisk status. Slutsats: Typiska riskfaktorer och sociala faktorer för våldsutsatta äldre påverkar misstankegraden av äldres våldsutsatthet, vilka kan användas som stöd inom akutsjukvård för att identifiera våldsutsatta äldre personer. Äldre personers skador ska bedömas kliniskt utifrån tecken som ökar misstankegraden gällande våldsorsakade skador hos äldre. Identifieringen kräver ett personcentrerat perspektiv med hänsyn till sjukdomstillstånd eller upplevelser som påverkar äldres kommunikation om våldsutsatthet. / Background: The population of elderly people is growing rapidly on a global scale, and the majority of people in need of emergency medical care is made up of this age group. Elder abuse can lead to serious consequences and the emergency medical services play an important role in identifying elder abuse. As the abuse rarely is identified, identification of elder abuse is currently seen as a global public health priority. Aim: The aim of the study was to illuminate factors that identify elder abuse victims within the emergency medical services. Method: The study consists of a literature review with a systematic method. Fifteen scientific articles were collected through PubMed and CINAHL databases and compiled through an integrated analysis. Result: Factors that identify elder abuse victims in emergency medical services emerged through the category “Risk factors”, which showed factors that increased the likelihood of elder abuse based on the subcategories; Older age, Female sex, Presence of illness and History of abuse. The category “Injury factors” revealed typical injuries in elder abuse victims based on the subcategories; Skin injuries, Head injuries, Upper extremity injuries and Fractures. The category “Social factors” revealed increased abuse in cases of low income and lack of social network and if the elderly lived alone with the perpetrator, based on the subcategories; Social isolation, Housing situation and Lower socioeconomic status. Conclusion: Typical risk factors and social factors for elder abuse affects the degree of suspicion of elder abuse, which can be used in emergency medical services, as support to identify elder abuse. Elderly people's injuries must be assessed clinically based on signs that increase the degree of suspicion regarding injuries caused by elder abuse. The identification requires a person centred approach, taking into account medical conditions or experiences that affect the elderly's communication about exposure to violence.