Syftet med offentlig upphandling är att konkurrensutsätta marknader och skapa bästa möjligaaffär för de offentliga medel som den upphandlande myndigheten har till sitt förfogande.Offentlig upphandling ska ske med långsiktigt perspektiv och det finns verktyg för att tillse attett långsiktigt synsätt erhålls. Ett av dessa verktyg är livscykelkostnader (LCC) som beaktaren produkts anskaffning, ägande och avveckling. En produkt som har ett högtanskaffningsvärde men låga framtida kostnader, kan bli det mest kostnadseffektiva inköpet.LCC används för att göra en ekonomisk värdering av olika investeringsalternativ,diskonterade över produktens livslängd. Livscykelkostnader är ett synsätt som utforskar deolika investeringsalternativen och används aktivt för att föra en dialog mellan aktörerna iupphandlingsprocessen. Användningen av livscykelkostnader, kan antas vara till god hjälp för beslutsfattarna i vattenoch avloppsbranschen (VA) om de vill ta långsiktigt korrekta beslut. Problematiken är attingen har kartlagt hur ett livscykelkostnadsverktyg påverkar beslutsprocessen i offentligaupphandlingar inom VA-branschen och om det ger beställaren ett tydligt beslutsstöd. Dennastudie syftade därför att ta reda på hur livscykelkostnader används i praktiken och hur enanalys av livscykelkostnader bättre kan stödja beslutsprocessen för offentliga upphandlingarinom VA. Studien syftade även till att ta reda på hur ett livscykelkostnadsverktyg bör varautformat, genom att ge förslag på förutsättningar som måste tas hänsyn till. Detta examensarbete har utförts på uppdrag av Vattenreningsindustrins mötesplats (VARIM).En kvalitativ intervjustudie genomfördes, uppdelad i två faser, med 27 stycken intervjuer somgav upphov till ett rikt material. Intervjupersonerna hade fem olika aktörsroller: beställare,upphandlare, brukare, konsult och anbudsgivare. Studien avgränsades till att endast undersökafyra kommuntyper: storstäder, större städer, varuproducerande kommuner ochglesbygdskommuner. Resultatet från datainsamlingen analyserades med utgångspunkt i teorinfrån litteraturstudien. Resultaten visar att det finns ett stort behov av att använda livscykelkostnader iVA-upphandlingar. Det finns även stor potential för LCC-användande då majoriteten avintervjupersonerna ställde sig positiva till användandet av LCC, primärt vid upphandling avenergiförbrukande produkter eller processer. En stor resursskillnad identifierades mellanmindre beställare och större beställare, vilket resulterar i att de mindre beställarna inteanvänder livscykelkostnader som ett tilldelningskriterium. Resultaten pekar på attanvändningen av livscykelkostnader bidrar till ökad transparens i upphandlingsprocessen ochleder därför till en mindre risk för överprövning. Uppföljning av livscykelkostnader i kontraktär ett av de svåraste problemen visar studien. / The purpose of public procurement is to create competitive markets and generate the bestpossible deal for the contracting authority. Public procurement should aim for long-termperspective, and there are tools to ensure that a long-term view is obtained. One tool is lifecycle costs (LCC), where product acquisition, ownership and settlement are considered. Aproduct that has a high investment cost but low operating costs, may be the most costeffectivepurchase. LCC is used to achieve an economic evaluation of different investmentoptions, discounted over the lifetime of the product. Life-cycle costing is an approach thatexplores the various investment options and is used to as a basis of discussion by theparticipants in the procurement process. The use of life-cycle costs, are expected to be useful for decision makers in the water andwastewater industry if they want to take long-term correct decisions. The problem is that noone has studied how a life cycle cost tool affects the decision-making process in publicprocurement within the water and wastewater industry and if it gives the client a gooddecision making basis. This study therefore aimed to find out how life cycle costs are used inpractice and how these can be used in practice, as an aid in the decision making process forwater and wastewater procurements. The study also aimed to find out how a life cycle costtool should be designed, by giving suggestions on conditions that must be taken into account. This thesis has been carried out on behalf of The meeting place for the industry in watertreatment (VARIM), with the aim to investigate the procurement process within the water andwastewater trade. It also studies how life cycle costs are used in the process. The study wascarried out in two steps, consisting of qualitative interviews, 27 individual interviews gaverise to a rich material, which was subject to further analysis. The interviewees had fivedifferent roles in the procurement process: client, purchaser, user, consultant and bidder. Thestudy was limited to investigating four types of municipalities: large cities, major cities,manufacturing municipalities and rural municipalities. The results from the interviews wereanalyzed based on theory from the literature study, the results from the data collection wereanalyzed. The results show that life-cycle costs in water and wastewater procurement are needed. Thereis also great potential for LCC as the majority of respondents were in favor of the use of LCC,primarily in the procurement of energy-using products or processes. A great difference inaccess to resources was identified between smaller clients and major clients, resulting in thesmaller clients not using life-cycle costs as a criterion. Also the results indicate that the use oflife cycle costs contributes to greater transparency in the procurement process and thereforedecreases risk of appeals. The study shows that follow up of life cycle cost in a contract is oneof the most difficult problems in procurement.

Research questions:  How can the Aspvik model be useful for the traditionally functioning water and sewage industry? What are the main challenges for regime actors to implement systems similar to those derived from the Aspvik model? Purpose: The purpose of the study is two-fold. Firstly, we intend to investigate system development and entrepreneurship from below in a local project in the water and sewage industry and its business model. Secondly, the study aims to provide an understanding of how the organization and the development process differ between the local Aspvik project and the existing regime within the water and sewage industry. Method: The study was of a qualitative nature based on an abductive approach. The theoretical framework was based on scientific articles and publications as well as books. The empirical data collection consisted of the collection of primary and secondary data, of which primary data was obtained through a total of 13 semi-structured interviews and secondary data via web pages, public print (laws and regulations) and other sources. A thematic analysis was performed based on the theoretical framework and the empirical data. Conclusion: The Aspvik model can generate usefulness as it contributes by providing a businesslike approach with transparency and visualization of what opportunities the industry actors have and what it may cost. With transparency, the current problems and bottlenecks in the industry became more evident. There are major environmental benefits in increasing the rate of development of the municipal water and sewage grid. It is mainly the Water Services Act, section 6 in particular, which is the main challenge for achieving a more efficient expansion of the water and sewage grid, both in terms of resources and time. It may require organizational change at the regime level, this in order to handle several projects simultaneously, or to provide increased support for private initiatives similar to the Aspvik project. / Problemställning: Hur kan Aspviksmodellen generera nytta för den traditionellt fungerande VA-branschen? Vilka är de huvudsakliga utmaningarna för regimaktörer att implementera system liknande det som härrör från Aspviksmodellen? Syfte: Studiens syfte är tvådelat. För det första ämnar vi undersöka systemuppbyggnad och entreprenörskap från grunden i ett lokalt VA- projekt och dess affärsmodell. För det andra syftar studien till att ge förståelse för hur organisationen och VA-utbyggnadsprocessen skiljer sig mellan det lokala VA-projektet och den befintliga regimen. Metod: Studien var av kvalitativ karaktär med utgångspunkt i en abduktiv ansats. Den teoretiska referensramen var baserad på vetenskapliga publikationer och böcker samt studentlitteratur. Den empiriska datainsamlingen utgjordes av insamling av primära och sekundära data, varav primärdata erhållits genom totalt 13 semistrukturerade intervjuer och sekundärdata via webbsidor, offentligt tryck (lagar och förordningar) och övriga källor. Utifrån den teoretiska referensramen och den empiriska data genomfördes en tematisk analys. Slutsats: Aspviksmodellen kan generera nytta då den bidrar med att tillhandahålla en affärsmässig strategi med ökad transparens och visualisering över vilka möjligheter branschaktörer har och vad det kan kosta. Med transparens blev rådande problem och flaskhalsar i branschen mer tydliga. Det finns stora miljömässiga fördelar med att öka utbyggnadstakten av det kommunala VA-nätet. Från regimens synvinkel är det huvudsakligen vattentjänstlagen i sig, 6 § i synnerhet som utgör en utmaning mot en effektivare utbyggnad av VA-nätet, både ekonomiskt och tidsmässigt. För att hantera det krävs någon organisatorisk förändring på regimnivå för att kunna hantera flera projekt samtidigt, alternativt att från regimens sida ge ett ökat stöd till privata initiativ i samma slag som Aspviksprojektet.