En byggnad bör uppfylla kraven gällande energianvändning och god inomhusmiljö. Byggnadens ventilationssystem arbetar med att upprätthålla god luftkvalitet samt effektiv energianvändning. Genom att styra och reglera luftflödet efter behov med ett Variable Air Volume system (VAV-system) kan ventilationssystemets energianvändning minska utan att göra avkall på luftkvalitén inomhus. VAV-apparater arbetar oftast vid ett lämpligt minimumflöde över tid, vilket medför att VAV- apparatens precision vid låga flöden är viktig. Studien har syfte till att undersöka noggrannheten i flödesmätningar vid låga luftflöden med tre VAV-apparater, som var och en representerar en särskild mätteknik samt med mätmetoderna anemometer och stos. Datainsamlingen genomfördes via mätningarna i laboratoriemiljö. Insamlade mätdata hanterades i kalkylbladsprogrammet Excel. De tre VAV-apparaterna som användes i studien var utrustade med mätmetoderna, tryckskillnad över VAV-spjäll, ultraljud samt tryckskillnad över korslagda pitotrör. För att undersöka VAV-apparaternas, varmtrådsanemometerns och luftflödesstosens mätresultat användes standardiserad strypflänsmätning som referens på grund av dess låga mätosäkerhet. Alla VAV-apparaterna undersöktes för samma börvärden, 4 l/s som lägst och 50 l/s som störst. Experimentet delades in i test 1 och 2. I test 1 jämfördes de olika mätmetoderna med strypflänsens mätresultat. I test 2 undersöktes VAV-apparaternas mätosäkerhet vid två olika inloppsförhållande, rak kanal och 90° böj. Resultatet av studiens tester visade att VAV-apparaternas största mätfel skedde vid de lägsta inställda börvärdena 4–6 l/s. Även de två andra mätmetoderna, flödesstos och varmtrådsanemometer, visade störst mätfel vid de lägsta börvärdena 5 och 10 l/s. För att undersöka hur noggrant VAV-apparaterna reglerade mot det inställda börvärdet jämfördes strypflänsens mätresultat med de inställda börvärdena. Resultatet visade i de flesta fall att dessa luftflöden ej stämde överens med varandra. Resultatet för skillnaden mellan VAV-apparaternas mätresultat när de utsattes för två olika inloppsförhållande visade ingen tydlig indikation på att inloppsförhållandet 90° böj var den förutsättning som gav det största mätfelet förutom för VAV-apparat med ultraljud. Mer erfarenhet av att utföra mätningar hade bidragit till bättre utförda mätningar. Om mätningen skulle utföras med dagens erfarenhet hade det utförts flera mätningar på samma börvärde för att se om mätresultaten varierade eller om det gick att se ett tydligt mönster i resultaten, vilket hade stärkt studiens slutresultat.