Bakgrund  Att vårdas på sjukhus kan vara svårt ur många aspekter och som patient tvingas man förhålla sig till en vårdmiljö som inte är optimalt utformad för sömn. En sådan utsatt och sårbar situation leder inte sällan till sömnsvårigheter. Sömnbrist motverkar kroppens naturliga förmåga till läkning och återhämtning och leder således till fördröjt tillfrisknande. Forskning visar att sömnbrist hos inneliggande patienter är vida förekommande och att faktorerna bakom detta problem är flera som inte sällan samspelar. Sjuksköterskan har en viktig roll att ombesörja omvårdnad som främjar inneliggande patienters sömn. Syfte Syftet var att beskriva hur sjuksköterskan kan främja sömn hos inneliggande patienter. Metod En allmän litteraturöversikt baserad på artiklar med såväl kvantitativ som kvalitativ design. Databassökningar genomfördes i PubMed och CINAHL samt genom manuell sökning. Resultatet utgörs av 16 peer- reviewed originalartiklar. Dessa har kvalitetsgranskats, varefter resultatet utarbetats genom integrerad analys.   Resultat Tillämpbara metoder för att främja sömn hos inneliggande patienter har visat sig till stor del handla om personcentrerad omvårdnad och anpassning av avdelningsrutiner, i syfte att få till stånd en mer sömnfrämjande vårdmiljö. Tyngdpunkten ligger på det aktiva lyssnandet och hur sjuksköterskan genom att visa omsorg och empati kan inge trygghet och lugn hos patienten. Slutsats Slutsatsen är att sjuksköterskan med sin patientnära position har betydande möjligheter att med väl utarbetade rutiner och individuellt anpassade metoder, ombesörja god sömnhygien och således främja hälsa och tillfrisknande hos inneliggande patienter.

Diss. (sammanfattning) Umeå : Univ., 2005. / Härtill 4 uppsatser.

BACKGROUND: When a person becomes unwell and develop an illness, they become vulnerable and more sensitive to the surrounding of the environment. The importance of health care has long been seen as a factor for well-being. The Nursing role as a caregiver is central and paramount and must have a holistic approach to care. AIM: The purpose was to describe the aspects of the healthcare environment that affect well-being. METHOD: A general literature study based on 21 articles with quantitative data was researched. RESULTS: The analysis process of data resulted in the emergence of two main themes with additional SUB themes. The senses- light, sound, smell. Physical environment that includes spaces, technical equipment, garden and design. CONCLUSION: It appears in our literature review, that different aspects of the healthcare environment can have both positive and negative effects in patients, close relatives and nurses' well-being. It is very important to quickly identify which aspects promote well-being and implement it in the healthcare environment to prevent that which leads to adverse effects. IMPLICATIONS: Nurses should have knowledge of the health care environment's effects in order to implement it in their work. By introducing these aspects, it is possible to create a better healthcare environment for patients, close relatives and nurses. More research into the roles of nurses in hospital is required. / SAMMANFATTNING BAKGRUND: När en människa utsätts för sjukdom blir den sårbar och mer känslig för stimuli från omgivningens. Vårdmiljöns betydelse har länge sett som en faktor för välmående. Sjuksköterskans roll som vårdare är centralt och bör ha holistiskt förhållningssätt vid vårdandet. SYFTE: Syftet var att beskriva de aspekter i vårdmiljön som påverkar välmående. METOD: En allmänlitteraturstudie baserad på 21 artiklar med kvantitativa data. RESULTAT: Analysprocessen av data resulterade till uppkomst av två huvudteman med tillbehörande SUB teman. Sinnen- ljus, ljud, lukt. fysisk miljö som innefattar utrymmen, teknisk utrustning, trädgård och design. SLUTSATS: Det framkommer i vår litteraturöversikt att olika aspekter i vårdmiljön kan ha både positiva och negativa effekter i patienter, närstående och sjuksköterskors välmående. Det är av stor vikt att snabbt identifiera vilka aspekter som verkar främjande för att implementera det i vårdmiljön och förhindra det som leder till negativa effekter. IMPLIKATIONER: Sjuksköterskor bör ha kunskap om vårdmiljöns effekter för att kunna implementera det i sitt arbete. Genom att införa dessa aspekter kan det skapas en främjande vårdmiljö med bättre välmående för patienter, närstående och sjuksköterskor. Det krävs mer forskning gällande sjuksköterskans roll vid planlösningar av sjukhus.

SAMMANFATTNING Bakgrund  Upplevelsen av hälsa och välbefinnande är beroende av hur miljön vi befinner oss i är utformad. Ett av sjuksköterskans ansvarsområden är att se efter att vårdmiljön uppfyller patientens behov. Vårdmiljön kan utformas av flera olika aspekter såsom ljud, ljus och natur vilka alla har förmågan att kunna skapa en känsla av trygghet. Sjukvårdsreformatorn F. Nightingale menade att den fysiska miljön var lika viktig som den psykiska och sociala omgivningen för att återfinna hälsa samt förebygga sjukdomar.  Syfte  Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva aspekter i vårdmiljön som främjar patientens välbefinnande.  Metod  Metoden som valdes för denna studie var en icke-systematisk litteraturöversikt. Databassökningar gjordes i PubMed, CINAHL, Academic Search Elite samt manuella sökningar. Ett urval av 17 vetenskapliga artiklar gjordes efter noggrann granskning. Artiklarna som användes var både kvalitativa och kvantitativa, dessa har kvalitetsgranskats med hjälp av Sophiahemmets Högskolas bedömningsunderlag. Integrerad dataanalys användes som metod.  Resultat  En hälsofrämjande vårdmiljö påverkar patientens välbefinnande och autonomi under tiden de vårdas på sjukhus. Det första intrycket vid besök på sjukhus är det som utgörs av den fysiska miljön. Vidare framkom att enkelrum ledde till minskat buller, bättre sömn samt stärkt socialt stöd och personlig integritet. Fönster och utsikt över naturen skapade en känsla av fridfullhet då naturen kunde hjälpa till att stärka patientens inre kraft genom distraktion. Naturligt ljus ökade välmåendet och förbättrade sömnen. En välkomnande vårdmiljö med ”mysighetsfaktor” och avskildhet ökade känslan av hemtrevlighet vilket förbättrar välbefinnandet hos patienterna och ökade dessutom närvaron av anhöriga vilka utgjorde ett stort stöd för patienterna.  Slutsats  Genom en ökad kunskap om vårdmiljöns betydelse för patientens välbefinnande, kan åtgärder vidtas för hur allmänna utrymmen utformas. Vårdmiljön kan antingen stödja eller hindra patientens återhämtningsprocess och har kapaciteten att främja patientens livskvalitet. Denna studie ger en inblick i vårdmiljöns betydelse och bidrar med lärdomar som vidare kan tillämpas i vårt framtida kliniska arbete inom professionen.  Nyckelord: Patienters nöjdhet, patientens acceptans av vård, patienter, miljödesign, vårdmiljö. / ABSTRACT Background  The design of the environment affects our experience of health and well-being. One of the nurse's responsibilities is to ensure that the care environment meets the patient's needs. The care environment can be designed by several different factors such as sound, light and nature. All with a capacity to provide a feeling of security. According to healthcare reformer F. Nightingale, the physical environment was equally important to the psychological and social environment in order to regain health and prevent disease.  Aim  The purpose of this literature review was to describe aspects of the care environment that promote the patient’s well-being.  Method  The method used was non-systematic literature review. Database searches were performed in PubMed, CINAHL, Academic Search Elite as well as manual searches. A selection of 17 scientific articles was made after careful review. The articles were of both quantitative and qualitative research methods, these have been quality checked with the help of Sophiahemmet University’s assessment data. They were analysed based on the integrated data analysis method.  Results  A health-promoting care environment affects the patient's well-being and autonomy while they are being cared for in hospital. The first impression when visiting a hospital is that of the physical environment. Furthermore, it turned out that single rooms led to reduced noise, better sleep and strengthened social support and personal integrity. Windows and views of nature created a feeling of peace as nature could help strengthen the patient's inner power through distraction. Natural light as well as artificial light increased the well- being and improved sleep. A welcoming care environment with a “cosiness factor” and privacy increased the feeling of homeliness, which improves the well-being of the patients and also increased the presence of relatives who constituted a great support for the patients.  Conclusion  Through increased knowledge on the importance of the care environment for the well- being of the patient, measures can be taken focusing on the design of public spaces in this environment. The care environment can either support or hinder the patient's recovery process and has the ability to promote the patient’s quality of life. This study provides an insight into the importance of the care environment and contributes with lessons that can be further applied in our future clinical work within the profession.  Keywords: Patient satisfaction, patient acceptance of health care, patients, environment design, health facility environment.