This report examines the dynamic mood alternation attested in fear emotive clauses, i.e. (Me) temo que mi hija sea/es anoréxica, 'I fear/am afraid my daughter (SUBJ/IND) is anorexic'. It does so by using data gathered in electronic sources, implementing two model analyses from the vast literature on the topic and presenting and analyzing the results. It then concludes which of the two chosen models better predicts and clarifies the mood alternation usage for this phrase. The two models come from Terrel and Hooper (1974; Model A) and Lunn (1989 and 1995; Model B). It is expected that one of the two analyses will better explain mood choice patterns for temer(se) expressions and, in future research, it may become a validated tool to explain mood variation in other comment clauses as well. / text

Chromosomal rearrangements have been hypothesized to be the cause of reproductive isolation leading to speciation in diverse taxa. One model for chromosomal speciation, speciation by monobrachial centric fusions, is thought to apply to various groups of mammals, including members of the bat genus Rhogeessa (Chiroptera: Vespertilionidae). Specifically, this model has been proposed to account for diversification within the R. tumida species complex. This species group exhibits a high degree of karyotypic variation, with little to no morphological differentiation between species. By examining phylogenetic data derived from DNA sequences of maternal, paternal and bi-parentally inherited markers, I investigate phylogenetic relationships of species within Rhogeessa and test expectations of the model of speciation by monobrachial centric fusions on members of the R. tumida complex. If chromosomal fusions caused speciation in Rhogeessa, I expect to see patterns of reproductive isolation between species differing by monobrachial fusions, and therefore each chromosomal form should be a monophyletic group. My data generally follow this pattern, with the exception of potential evidence for historical hybridization between R. tumida (2n = 34) and R. aeneus (2n = 32), where none is expected under the model. There is no evidence, however, of ongoing or recent hybridization between any taxa differing karyotypically. Moreover, the speciation model predicts that all populations which contain the same set of chromosomal fusions should freely interbreed, if chromosomal rearrangements are the sole cause for reproductive isolation. My data also show an exception to this prediction based on the observation of multiple genetic lineages of karyotypically identical R. tumida (2n = 34). This observation indicates that chromosomal differences cannot account for genetic diversification between the different lineages of R. tumida. Phylogeographic analyses indicate that lineages within this species could have diverged due to differences in habitat preferences. Overall, these data are generally consistent with speciation having occurred via reproductive isolation caused by chromosomal fusions. However, it does not appear that these rearrangements have caused complete reproductive isolation due to the evidence consistent with historical hybridization between Rhogeessa tumida and R. aeneus. The chromosomal mechanism is also not likely to be the only means by which diversification has taken place in Rhogeessa. Geographic factors have apparently influenced genetic divergence as well.

With the increase in complexity of modern electricity grids, the implementation of state-estimators has become a vital aspect of stability and contingency analyses for stable and secure power system operation. Transmission line reactance is an important component in the computation of state-estimators. Two models utilizing real-time synchrophasor data and ERCOT load information are proposed to compute Thevenin equivalent reactance. This thesis presents the results of implementing these methods to estimate the equivalent reactance of a transmission network between The University of Texas at Austin and The University of Texas, PanAm. / text

Syfte – Syftet med studien är att undersöka lämpliga metoder för dimensionering av säkerhetslager samt metoder för optimering av materialstyrning. För att uppnå detta syfte har följande frågeställningar upprättats: 1.    Vilka faktorer påverkar dimensionering av säkerhetslager och optimering av materialstyrningsmetod?  2.    Hur kan säkerhetslager dimensioneras och materialstyrningsmetod optimeras med dessa faktorer i beaktning? Metod – Den metod som valts för att uppnå studiens syfte innefattades av att ta fram ett teoretiskt ramverk samt att genomföra en fallstudie. Det teoretiska ramverket är grundat ur litteraturstudier medan empirin från fallstudien har erhållits via dokumentstudier och intervjuer. De data som samlats in har sedan undersökts, analyserats och vidare blivit studiens resultat.   Resultat – Studien visar inledningsvis att efterfrågevariationen har störst påverkan till dimensionering av säkerhetslager samt optimering av materialstyrningsmetod. Vidare presenteras åtgärder som kan vidtas för att minska denna variation och därigenom dimensionera säkerhetslager på ett maximalt kostnadseffektivt sätt tillsammans med en lämplig materialstyrningsmetod.  Vidare fastställer resultatet vilka metoder som anses bäst för dimensionering och materialplanering med beaktning till säkerhetslager dess påverkande faktorer. Cykelservice och periodbeställningssystem anses vara mest lämpliga utifrån fallföretagets förutsättningar, vilket klargör examensarbetets syfte.   Implikationer – Studien har fastställt vilka faktorer som påverkar dimensionering av säkerhetslager och optimering av materialstyrningsmetod samt hur dessa kan förbättras med faktorerna i beaktning. För att företag ska uppnå detta krävs det en identifiering av i vilken utsträckning faktorerna påverkar det specifika företaget samt tillgång till nödvändigt dataunderlag. Begränsningar – Då studien grundas i en enfallsstudie har enbart en analysenhet undersökts. Inom tillverkningsindustrin skiljer sig förutsättningarna för olika företag avsevärt och kan således inte använda sig av en generell metod eller lösning. Studien hade fördelaktigen kunnat inkludera flera fallföretag vilket hade resulterat i en högre generaliserbarhet.

No description available.

No description available.

No description available.

Tidigare analyser som gjorts på läromedel har främst handlat om läromedel för högstadiet och gymnasiet. Syftet med denna uppsats är att undersöka vilken bild läromedel för årskurs 4-6 som används inom NO undervisningen ger eleverna ur ett genusperspektiv. Fokuset ligger på biologi vid textanalys och vid analys av bilder bedömas böckerna i sin helhet. Metoden som använts vid analysen är en kombination av kvalitativa och kvantitativa data. Dels redovisas fördelningen av bilder på män och kvinnor i böckerna och olika delar av texten som har analyserats efter frågeställningarna. För att tillvägagångssättet ska vara tydligt har jag konstruerat ett analysschema samt frågor till texten. Resultaten visar att män får större utrymme i de flesta böcker och att könsstereotypa normer befästs men att det skiljer mellan olika böcker hur bra de är ur ett genusperspektiv. Slutsatsen är att det är viktigt att göra medvetna val då läromedlen ska köpas in till skolorna.

No description available.

No description available.