Palliativ vård innebär att förbättra livskvalitet för personer med livshotande kronisk sjukdom och dess närstående. De fyra hörnstenar som den palliativa vården vilar på är symtomkontroll, kommunikation, teamarbete och närståendestöd. Sjuksköterskor inom palliativ vård har till uppgift att tillsammans med teamet förebygga, observera, behandla och lindra symtom för både patient och närstående. Amyotrofisk lateralskleros är en motorneuronsjukdom som påverkar kroppens alla muskler. Nedsatt andningsfunktionen hos personer med ALS leder till hypoventilation vilket kan behandlas med ventilatorstöd med noninvasiv ventilator via näseller helmask och trakeostomiansluten invasiv ventilator. Sjuksköterskan har ett ansvar att stödja personen med ALS att bevara sin autonomi, värdighet och livskvalitet samt stödja närstående som ofta även är vårdare. Behandling för att ersätta livsnödvändiga funktioner, såsom andning, som ges i syfte att bevara liv vid ett livshotande tillstånd innebär en livsuppehållande behandling. Rätten att neka behandling är lagstadgad i Sverige likaväl som rätten att avsäga sig pågående behandling. Studiens resultat diskuteras mot Katie Erikssons teorier om vårdlidande. Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskors erfarenheter av avslutande av ventilatorbehandling för personer med amyotrofisk lateralskleros inom palliativ vård Metoden som använts var en intervjustudie med kvalitativ ansats. Tio sjuksköterskor intervjuades med avseende på deras erfarenheter av att avsluta ventilatorbehandling. En kvalitativ analys med induktiv ansats användes för att få fram både latent och manifest data. Resultatet presenteras under två teman. I temat att göra resan från oro och rädsla till trygghet beskrivs att sjuksköterskorna inför att avsluta ventilatorbehandling kunde känna rädsla och oro men att avslutet i de allra flesta fall uppfattades ett värdigt avslut där sjuksköterskan lindrade lidande. Vidare presenteras faktorer som kan minska erfarenheten av oro och rädsla. Under detta tema återfinns kategorierna att praktiskt förbereda inför avslut, att stänga av ventilatorbehandling samt förberedelse och bearbetning. I temat att balansera de egna känslorna som uppstår framkommer sjuksköterskans känslor av ansvar och hur de förhöll sig till detta ansvar. I detta tema belyser sjuksköterskorna vad de upplever är vårdens helhetsansvar, att det finns ett informationsansvar samt att de känner ett personligt ansvar mot personen som vill avsluta ventilatorbehandling. Under detta tema finns kategorierna teamarbete på olika nivåer, att förhålla sig till ansvar och målet med vården. Slutsatser som kan dras är bland annat; att närvara vid avslut av livsuppehållande ventilatorbehandling kan skapa känslor av oro och rädsla men förberedelser och planering kan göra erfarenheten positiv. Det finns en trygghet i rutiner och att använda redan befintlig erfarenhet för att sjuksköterskor ska känna sig trygga i avslutssituationen. / Palliative care means to improve quality of life for people with a life-threatening chronic illness and their family. The four cornerstones on which palliative care rests are symptom control, communication, team work and support for family. Nurses in palliative care have the task, together with the palliative team, to prevent, observe, treat and alleviate symptoms for both patient and their family members. The need for palliative care to be adapted for people with neurological disease, which includes amyotrophic lateral sclerosis (ALS), has only been noticed in recent years. For people with ALS, there can be advantages with an early contact with palliative care providers. Nurses in palliative care has a challenge to support the person with ALS in order to preserve autonomy, dignity and quality of life, and to support relatives. Amyotrophic lateral sclerosis is a collective term for several motor neuronal diseases where the most common form is classical amyotrophic lateral sclerosis. Reduced respiratory function in people with ALS lead to hypoventilation, which van be treated with ventilator support. Treatment may be either non-invasive ventilator via nasal or whole mask and with invasive ventilation via tracheostomy. Life-sustaining treatment means to replace vital functions, such as breathing, to preserve life in a life-threatening condition. The right to refuse treatment is statutory in Sweden as well as the right to renounce ongoing treatment. The results of the study are discussed against Katie Eriksson's theories of suffering of care. The aim of the study was to investigate nurses' experiences of withdrawal of ventilator treatment for patients with amyotrophic lateral sclerosis in palliative care. The method used was an interview study with qualitative approach. Ten nurses were interviewed for their experience regarding withdrawal of ventilator treatment. A qualitative analysis with inductive approach was used to obtain both latent and manifest data. The result is presented under two themes. In the theme of making the journey from worry and fear to security, it is described that the nurses before withdrawal of ventilator treatment could feel fear and anxiety, but that in most cases the conclusion was perceived as a worthy termination of treatment where the nurse alleviated suffering. Furthermore, factors are presented that can reduce the experience of concern and fear. Under this theme are the categories to practically prepare for withdrawal, to turn off ventilator treatment and preparation and processing. In the theme of balancing their own feelings that arise, the nurse's feelings of responsibility emerge and how they relate to this responsibility. In this theme, the nurses highlight what they feel is the overall responsibility of caregivers, that there is an information responsibility and that they feel a personal responsibility towards the person who wants to terminate the ventilator treatment. Under this theme are the categories team work at different levels, to relate to responsibility and the aim of the care. Conclusions that can be drawn include; attending withdrawal of life-sustaining ventilator treatment can create feelings of concern and fear, but preparation and planning can make the experience positive. Security can be found in routines and using already existing experience, which can make nurses feel safe in the withdrawal situation.