Problemformulering: En stor andel av all vårdpersonal har utsatts för psykiskt eller fysiskt våld under sina arbetsliv och akutmottagningar är en av miljöerna där arbetsplatsvåldet är ett utbrett arbetsmiljöproblem. Tidigare studier lyfter att forskning behövs på lokal nivå i syfte att få en ökad förståelse för anledningen till våldet samt för att kunna utveckla ett preventivt arbete anpassat efter de lokala behoven.  Syfte: Syftet med studien är att undersöka förekomst av fysiskt respektive psykiskt våld bland läkare, sjuksköterskor och undersköterskor på allmänna akutmottagningar i Mellansverige, beskriva eventuella samband mellan förekomst av fysiskt respektive psykiskt våld och könstillhörighet respektive år av arbetslivserfarenhet.  Metod: En kvantitativ tvärsnittsstudie användes som studiedesign. Urvalet var ett obundet slumpmässigt urval och innefattade sammanlagt 136 anställda. Datainsamlingen skedde via en webbaserad enkät och 67 valde att besvara enkäten. Deskriptiv analys och korrelationsanalyser genomfördes för att besvara syftet.  Resultat: Närmare 40 procent av sjuksköterskorna och cirka 67 procent av undersköterskorna hade utsatts för fysiskt våld på sin nuvarande arbetsplats. 32 procent av sjuksköterskorna och 56 procent av undersköterskorna hade utsatts för fysiskt våld det senaste året. En tredjedel av sjuksköterskorna och undersköterskorna hade bevittnat fysiskt våld det senaste året. 66 procent av sjuksköterskorna och 93 procent av undersköterskorna hade någon gång utsatts för psykiskt våld. Under det senaste året hade 58 procent av sjuksköterskorna och 67 procent av undersköterskorna utsatts för psykiskt våld. Majoriteten hade bevittnat psykiskt våld det senaste året. Inga statistiskt signifikanta samband mellan förekomst av våld och könstillhörighet respektive år av arbetslivserfarenhet kunde observeras i denna studie.  Slutsats: Resultatet ger en regional bild över förekomst av fysiskt och psykiskt våld riktat mot sjuksköterskor och undersköterskor samt indikerar en viss tendens att det kan finnas andra riskfaktorer i akutmottagningars arbetsmiljön och vid interaktionen mellan vårdgivare och vårdtagare som är av större betydelse för att förstå anledningen till det ökade våldet i syfte att framställa effektiva våldsförebyggande åtgärder. / Aim: The aim was to investigate the prevalence of violence among physicians, nurses and assistant nurses in general emergency departments in Central Sweden, describe possible correlations between the prevalence of physical and psychological violence and gender and years of work experience.  Method: A cross-sectional study was used as the study design. A randomized sample was used and included a total of 136 employees. A web survey was used.  Results: The prevalence of violence was high among nurses. Almost half of the nurses and 67 percent of the assistant nurses had been subjected to physical violence and 66 percent of the nurses and 93 percent of the assistant nurses had been subjected to psychological violence. No correlations between the prevalence of violence and gender and years of work experience were observed in this study. Conclusion: This gives a status report of violence against nurses and assistant nurses and indicate tendencies that there are other risk factors in the emergency room's work environment and between caregivers and caretakers that are important to understand in order to produce effective violence prevention measures.