I dagens samhälle har den psykiska ohälsan ökat det senaste decenniet, och speciellt bland ungdomsgrupperna – tidigt i tonåren samt hos unga vuxna.  Oftast uppstår psykiska besvär under tonåren och om detta inte behandlas ökar risken att det förvärras. Visionen med detta arbete var att visualisera psykiska besvär och uppmana ungdomar att söka hjälp i tid innan det övergår till psykiska sjukdomar. För att uppnå detta behandlar detta examensarbete inom informationsdesign, hur visuella metaforer kan gestaltas och vara identifieringsbara för gymnasieungdomar drabbade av psykiska besvär. Arbetet består av en teoretisk – och praktisk del. I den teoretiska delen redogörs teorier inom klassisk retorik, visuell retorik, semiotik, samt tidigare forskning om hälsomeddelanden. Här används även två metoder; kvalitativa intervjuer i två omgångar samt en platsanalys för de kontexter gestaltningen skall befinna sig inom. Den teoretiska delen lade en grund för den praktiska delen av arbetet. Ett flertal skisser utformades med hjälp av visuella metaforer för att konkretisera och gestalta känslorna som hänger ihop med psykiska besvär. Strategin för att framhäva samt effektivisera budskapet var att skapa identifierbara visuella metaforer. För att undersöka hur metaforer uppfattades och tolkades av personer som kan relatera till psykiska besvär utfördes kvalitativa intervjuer. Resultatet var att alla deltagare hade möjligheten att identifiera sig själva i metaforen och dessutom implementera sina egna erfarenheter och känslor som en utgångspunkt. Den praktiska delen inkluderade ett gestaltningsförslag med tre olika informationsaffischer för att exemplifiera hur en hel serie av uppmanade affischer kan utformas. Även om affischernas målgruppspåverkan inte kunde testat i arbetets omfattning, påvisar resultatet en god grund att de kan uppmana drabbade personer till hjälpsökande. / Mental illness in today’s society has grown tremendously during the past decade, particularly among youths. Psychological problems often arise during the teenage years and if not addressed can increase in severity. The aim with this work is to visualize psychological problems and encourage youths to seek out help before the problems transform into a mental illness. To achieve this, visual metaphors were used and illustrated into identifiable emotions and feelings for affected youths to relate to. The work is made of both theoretical and practical parts. In the theoretical part, theories within classical rhetoric, visual rhetoric, semiotics and existing research within the topic were explained. Two methods, qualitative interviews and a site analysis, were used to develop a baseline for context to which the design would affirm to. The theoretical part laid the ground for the practical part of the work. Many sketches were designed with help of visual metaphors to concretize and shape the feelings which portray the psychological problems. The strategy to bring forth and optimize the message was to make identifiable visual metaphors. To study how the metaphors were understood, interviews were carried out on subjects who could relate to the psychological problems. The result was that all the participants could both identify and relate to the metaphors and implement their own experiences and feelings. The practical part of the thesis included design suggestions of three different informational posters to exemplify how a series of these posters could exist to touch the entirety of the spectrum.  Even though the posters were not tested within the target group, a conclusion was drawn that the resulting series of informational posters carried weight which could urge the affected to seek out help.

No description available.

Syftet med denna artikel är att vi ska gå igenom användningen och skapandet av visuella metaforer. Vi applicerar detta på en videogestaltning som går ut på att skapa ett förväntat narrativ med hjälp av visuella metaforer för att sedan bryta vad åskådaren förväntar sig ska hända, en så kallad: Plot Twist. Vi går in på vikten av visuella metaforer som Brown (2016) anser vara en av filmskapares viktigast tekniker. Vi går in på hur visuella metaforer kan appliceras som designperspektiv, inte bara inom film men även annan media. Designen för gestaltningen har utförts med designprocessguiden av SVID (stiftelsen svensk industridesign). Metoder och tekniker som använts i övrigt är deltagande design, storyboards, testgrupp och visuella metaforer som designperspektiv. Vi vidareutvecklar från hur Brown (2016) använder det som en narrativ teknik. Vi har även analyserat critical design, research through design och design fiction för att komma fram till visuella metaforer som perspektiv. Vi har inget mål att ge någon numeriska data på hur man exakt ska använda visuella metaforer eller vad det exakt genererar utan vi har som mål med resultatet att vidare möjliggöra framtida designarbeten inom området. Kanske väcker vi fler frågor än svar men det är resultatet vi är ute efter, vi tror att visuella metaforer har en större roll i media än vad den används för idag.