En ökande andel elever i den svenska skolan har inte svenska som modersmål. För att dessa elever ska klara kurserna och utveckla sitt svenska språk krävs att skolan möter de behov av språkundervisning som uppstår t.ex. genom att även ämnesundervisningen blir mer språkutvecklande och ord och begrepp explicit förklaras. Syftet med denna interventionsstudie var att testa hur gynnsamma två olika undervisningsmetoder är för undervisning av ord och begrepp inom ämnesundervisning för avancerade inlärare. De ord som användes i studien var hämtade ur en lärobok för vård- och omsorgsprogrammet, främst abstrakta begrepp men inte direkt ämnesspecifika. Två grupper bestående av komvuxelever deltog i interventionsstudien där de två grupperna undervisades på olika sätt. En grupp undervisades om orden med en deduktiv undervisningsmetod där inlärarna presenterades färdiga svar av läraren och den andra  gruppen undervisades med en induktiv undervisningsmetod där inlärarna själva, i ett socialt samspel, fick arbeta sig fram till svaren. Ett VKS-test genomfördes före undervisningen för att skapa en base line och samma test användes sedan som eftertest för att se effekten av de respektive undervisningsmetoderna. Studien visar att den deduktiva undervisningsmetoden, när eleverna fick färdiga förklaringar, gav bäst resultat i jämförelse med den induktiva undervisningen där eleverna i i små grupper förhandlade sig fram till innebörden och tränade på användningen av orden. Resultatet av studien står i stark kontrast till Skolverkets rekommendationer för undervisning i den svenska skolan. Att den deduktiva undervisningsmetoden var effektivast kan möjligtvis hänga samman med att kunskapen om orden i förtestet var ganska låg, vilket borde tyda på att kunskapsökningen mest bestod i att testpersonerna lärde sig betydelsen av ordet och att det inte i så stor utsträckning handlade om att de lärde sig att använda orden produktivt.

English as a Second Language (ESL) learners at the upper elementary level have struggled to demonstrate the vocabulary required to read in English at grade-level. Although multimedia technologies have demonstrated positive effects as language acquisition educational tools at the university level, it remains unclear how useful they are for language acquisition at the elementary level. This quasi-experimental study used dual coding theory as a framework to examine the relationship between the level of reading comprehension upper elementary students developed and their construction of word meanings through use of multimedia technologies. The study utilized convenience sampling of 85 students divided into treatment and control groups in a Puerto Rican Montessori school. The treatment consisted of use of multimedia technologies that included video, audio, images, and words in a digital environment for vocabulary acquisition instruction. Data sources included pretest and posttest results for the Maze Close test that measures reading comprehension. These results were analyzed using a paired t test. Results indicated that students in treatment groups developed greater reading comprehension than did those in control groups. However, the difference in scores between the groups was not significant, so the null hypothesis was not rejected. Further research is required in order to determine whether a positive relationship can exist between multimedia technology usage and development of upper elementary student vocabulary and reading comprehension. This study indicates the importance of examining whether multimedia technology use in elementary student English reading comprehension can create reading gains for upper elementary ESL students.