Vykortsraseriet i Sverige och på kontinenten är en anonym företeelse som blossade upp med en väldig kraft i början på 1900-talet och som sedan avtog igen. Den ofantliga mängd vykort som skickades under den här tiden gav upphov till uttrycket vykortsraseri. Syftet med den här uppsatsen är att studera attityderna till vykortspraktiken genom att genomföra en textanalys av opinionsartiklar från dagspressen vid den här tiden. Analysen besvarar frågorna om vilka attityder till vykortsraseriet som går att urskilja, om det finns både positiva och negativa attityder samt vilka aspekter av vykortspraktiken som lyfts fram som positiva eller negativa. Studien visar att attityderna som framkommer i analysen främst tar avstamp i klassfrågan och moralen och att de främst rör sig kring temana vykortgenrer, moral och ekonomi och vykortssamlande. Det är tydligt så att vykortspraktiken är en form av vardagligt skriftbruk vilket avser det skriftbruk som händer i människors vardag. Den låga värderingen som det vardagliga skriftbruket har visar sig tydligt i studien i form av negativt värderade vykortsgenrer men även en mer accepterade och högre värderad del av vykortspraktiken framträder. / <p>Godkänt datum 2020-06-15</p>