Submitted by Amanda Silva (amanda.osilva2@ufpe.br) on 2015-03-05T12:03:40Z No. of bitstreams: 2 Dissertação BEZERRA,C. S. 2013.pdf: 7476726 bytes, checksum: 97af6d034dd0d2747df21f2cfd5e7912 (MD5) license_rdf: 1232 bytes, checksum: 66e71c371cc565284e70f40736c94386 (MD5) / Made available in DSpace on 2015-03-05T12:03:40Z (GMT). No. of bitstreams: 2 Dissertação BEZERRA,C. S. 2013.pdf: 7476726 bytes, checksum: 97af6d034dd0d2747df21f2cfd5e7912 (MD5) license_rdf: 1232 bytes, checksum: 66e71c371cc565284e70f40736c94386 (MD5) Previous issue date: 2013 / CNPq / As ondas e correntes representam a mais constante forma de transporte de energia no mar, fornecendo energia para uma vasta gama de processos litorâneos os quais exercem papel preponderante na morfologia da linha de costa e, por conseguinte na determinação das feições litorâneas. Além disso, representam ameaça às construções costeiras, às atividades de lazer e às operações navais. Diante deste cenário a presente dissertação de mestrado pretende contribuir através da análise temporal e espacial das ondas wind sea e swell, assim como das correntes atuantes no litoral de Boa Viagem (Recife – PE), a partir de dados de parâmetros físicos de ondas (altura máxima – Hmax, altura significativa – Hs, Período de pico – Tp, e direção média –  ) e correntes (direção e intensidade), os quais foram obtidos a partir de imagens polares de radar náutico de banda-X, gerados a partir de um sistema denominado Wave and Surface Current Monitoring System - WaMoS II. O radar esteve em funcionamento entre o mês de abril de 2010 a abril de 2011. A partir das análises realizadas foi possível observar a ocorrência conjunta de ondas do tipo wind sea e swell no litoral de Boa Viagem, sendo que esta última foi bastante expressiva nos meses de junho e outubro de 2010, além dos meses entre dezembro de 2010 a março de 2011, sendo provenientes em sua maioria de leste. As ondas wind sea apresentaram uma altura significativa predominante entre 1 e 2 m, sendo provenientes de leste-sudeste. Além disso, foi possível observar uma variação na direção e diminuição na altura das ondas ao longo da plataforma interna de Boa Viagem, causadas pela variação na batimetria e pela presença de recifes de arenito. Para as correntes não se observou diferença na direção das mesmas nas duas áreas de análise, porém no que se refere a intensidade, esta foi maior na área mais afastada da costa (área 3) do que na área sobre o canal (área 1). De uma forma geral, neste trabalho foi possível identificar as características predominantes, em cada mês ao longo de todo período estudado, das ondas wind sea, as quais estão sempre presente no litoral de Boa Viagem, bem como as características de swell identificando seu período de maior atuação neste litoral; foi possível verificar como as características das ondas estão se alterando conforme se aproximam da costa; e também observar o padrão das correntes atuantes no litoral; e a altura máxima das ondas que incidem sobre a região. E diante de comparações com boia e modelo, foi possível comprovar a eficiência da medição de ondas a partir de radar e do sistema WaMoS II para o litoral de Boa Viagem (Recife – PE).

För övervakning av svenska vatten krävs noggranna mätningar av oceanografiska parametrar såsom våghöjd, vågriktning, ytvattentemperatur och ytströmmar. Mätdata för parametrarna samlas in av Sveriges Meteorologiska och Hydrologiska Institut (SMHI) och används till prognoser, sjöfart samt forskning. I denna studie undersöktes möjligheten att ersätta eller komplettera vågbojarna av modellen Directional Waverider MkIII som SMHI använder idag, med ny kommersiellt tillgänglig fjärranalysteknik. Projektet begränsades till att studera två högfrekvens-radartekniker och en X-bandradar. Studien är platsspecifik och utreder kvalitetsmässiga, ekonomiska och miljömässiga för- och nackdelar med de utvalda radarteknikerna i relation till vågbojarna. En litteraturstudie och modellering av data över parametrar som påverkar radarteknikernas räckvidd och datatillgänglighet genomfördes. Ur modelleringen drogs slutsatsen att det är möjligt att erhålla likvärdig datatillgänglighet med vågradar som med vågboj. Vidare modellering ledde till slutsatsen att radarteknikerna begränsas till ungefär hälften av sin optimala räckvidd i Östersjön på grund av den låga salthalten, och därför är Sveriges västkust bättre lämpad för placering av radarteknik. Undersökning av isbildning i havsvatten, som kan begränsa radarteknikernas räckvidd, ledde till slutsatsen att Sveriges västkust också är att föredra utifrån detta perspektiv. Med anledning av radarteknikers möjlighet att utföra mätningar över större områden, finner studien att det finns goda grunder för att motivera en ersättning eller komplettering av vågbojarna med modern radarteknik. Vidare talar radarteknikernas goda anpassningsförmåga, lägre inverkan på miljön och enklare underhållskrav jämfört med vågbojarna till dess fördel. Att övergå till radarteknik medför däremot högre installations- och driftkostnader i jämförelse med vågbojar.