The aim of this thesis is to investigate the use of weather information from an information science perspective. By using Everyday Life Information Seeking theories and a qualitative method this thesis takes a novel approach on how weather information is used and viewed by the everyday users and meteorologists. Thus the material, based on seven interviews with everyday users and two focus group interviews with meteorologists, manages to convey new aspects on how weather information is used in an everyday setting and how meteorologists view their role as information providers. The analysis show that for everyday users there is a difference in how weather information is used depending on age. While apps on mobile phones are used by both younger and older informants, other media types, such as TV and webpages, tend to be used by either older or younger age groups. The results also show that there are non-traditional sources used for weather information among everyday users, such as non-weather web cameras and social media. The results also show that there is a difference in how meteorological forecasters and researchers view different aspects of weather information. Both groups have an understanding of information as being dependent on how it is presented, though forecast meteorologists express a more nuanced view. The results from this study show that information science can be a vital tool for studying weather information habits. It is the firm belief of the author that using information science could gain new insights for the meteorological community in the future. This is a two-year master thesis in Archive, Library and Museum studies. / Syftet med denna uppsats är att undersöka väderinformation från ett informationsvetenskapligt perspektiv. Genom att använda Everyday Life Information Seeking teorier och en kvalitativ metod ger denna uppsats ett nydanande angreppsätt på hur väderinformation används och ses av vardagsanvändare och meteorologer. Således kan materialet, som baseras på sju intervjuer med vardagsanvändare och två fokusgruppsintervjuer med meteorologer, frambära nya aspekter på hur väderinformation används i vardagen och hur meteorologer ser på sin roll som informationsförmedlare. Analysen visar att det för vardagsanvändare finns en skillnad i hur väderinformation används beroende på åldersgrupp. Medan appar på mobiltelefoner används av både yngre och äldre informanter, så tenderar övriga media typer, som TV och hemsidor, att användas främst av endast en ålderskategori. Vidare visar resultaten på att icketraditionella källor för väderprognoser används av vardaganvändare, så som webkameror och sociala medier. Resultaten visar även på att det finns en skillnad i hur prognosmeteorologer och meteorologiska forskare ser på olika aspekter av väderinformation. Båda grupperna visar på en förståelse för att information är beroende på hur den presenteras, så ger prognosmeteorologer uttryck för en mer nyanserad bild. Resultaten från studien visa på att informationsvetenskap kan vara ett viktigt verktyg för att studera väderinformationsvanor. Författaren menar på att informationsvetenskap skulle kunna ge nya insikter inom det meteorologiska området i framtiden. Detta är en tvåårig masteruppsats inom Arkiv-, Bibliotek- och Museumstudier.