Given the global food price spike experienced in 2007/8, the core question of this research is, ‘what was the impact of the rising food prices on household welfare in Zambia'? Taking an empirical approach and using micro-economic methods, four welfare outcomes are assessed: consumption, equality of income distribution, poverty and nutrition. The 2006 and 2010 cross-section household surveys - Living Conditions Monitoring Surveys (LCMS) - are primarily used to answer the question. The thesis first assesses the changes in consumption patterns across time, geographical locations and quintiles. The short-term distribution of income from the rise in prices is then analysed using non-parametric methods to show the likely winners and losers from the price spike and the subsequent impact on poverty. These results are supplemented by a supply response as an attempt to understand longer-term poverty effects. The final empirical exercise focuses on nutrition outcomes. The thesis confirms the hypothesis that on average, urban households may suffer a welfare loss but rural households may gain. In the case of maize grain, the results suggest that the highest gain may accrue to rural households clustered around the poverty line. Furthermore, the findings suggest that, while overall poverty may increase in the short-run, the long-run impacts of rising food prices (once supply response are accounted for) may lead to a marginal decline in poverty. Finally, we observe that the slight increase in income, from selling maize, among some rural households may not necessarily lead to an improvement in nutrition outcomes. In particular, while rural households exhibit a small net rise in income from an increase in maize prices, the impact on stunting levels among children below five years appears to be regressive in both urban and rural areas. The overall results of this research strengthen the case for contextual impact analysis of covariate shocks and also highlight the policy challenges arising from such conflicting results.

<p>Denna uppsats syftar till att dels beskriva, dels med utvald ekonomisk teori analysera regleringen av den svenska formen av kasinoverksamhet. Av särskilt intresse är att diskutera orsaken till den svenska lagstiftningen som reglerar spelverksamhet samt lagstiftningens relevans för en spelverksamhet som är utsatt för utländsk konkurrens. För att besvara syftet har följande frågeställningar formulerats: - Hur kan regleringen av den svenska spelverksamheten förklaras utifrån ekonomisk teori? - Vad är motiven till den svenska lagstiftningen som reglerar spelverksamhet? - Hur är kasinoverksamheten i USA och Storbritannien utformad? - Hur kan en framtida reglering av spelmarknaden utformas? Regleringen av spelmarknaden kan dels förklaras utifrån välfärdsteori, dels utifrån politisk ekonomi i form av särintresseteorin. Välfärdsteorin förklarar regleringen av spelmarknaden genom att den dels kan ses som en marknad som ger upphov till negativa externa effekter i form av spelmissbruk, dels som ett naturligt monopol då det finns stordriftsfördelar i information och kontrollen av verksamheten. Den nuvarande regleringen kan även förklaras utifrån agentteorin eftersom den menar att verksamheten drivs optimalt om staten både är uppdragsgivare och agent. Fördelarna är bland andra att problemen med asymmetrisk information och adverse selection minimeras. Eftersom spelandet medför betydelsefulla intäkter till staten samtidigt som få resurser används till att hjälpa personer som drabbats negativt av spelandet anser jag att särintresseperspektivet till stor del förklarar regleringen av spelmarknaden. Kasinoverksamheten i USA och Storbritannien drivs genom spellicenser. Kasinona i USA är, till skillnad från de i Storbritannien, till stor del semesterkasinon med lojalitetsprogram. En framtida svensk reglering skulle kunna utformas genom spellicenser. Därmed skulle statens arbete endast inriktas på att minska de negativa effekterna av spel och dess trovärdighet skulle därmed öka. En viss procent av spelbolagens intäkter skulle kunna avsättas till vård av personer med spelberoende.</p>

Denna uppsats syftar till att dels beskriva, dels med utvald ekonomisk teori analysera regleringen av den svenska formen av kasinoverksamhet. Av särskilt intresse är att diskutera orsaken till den svenska lagstiftningen som reglerar spelverksamhet samt lagstiftningens relevans för en spelverksamhet som är utsatt för utländsk konkurrens. För att besvara syftet har följande frågeställningar formulerats: - Hur kan regleringen av den svenska spelverksamheten förklaras utifrån ekonomisk teori? - Vad är motiven till den svenska lagstiftningen som reglerar spelverksamhet? - Hur är kasinoverksamheten i USA och Storbritannien utformad? - Hur kan en framtida reglering av spelmarknaden utformas? Regleringen av spelmarknaden kan dels förklaras utifrån välfärdsteori, dels utifrån politisk ekonomi i form av särintresseteorin. Välfärdsteorin förklarar regleringen av spelmarknaden genom att den dels kan ses som en marknad som ger upphov till negativa externa effekter i form av spelmissbruk, dels som ett naturligt monopol då det finns stordriftsfördelar i information och kontrollen av verksamheten. Den nuvarande regleringen kan även förklaras utifrån agentteorin eftersom den menar att verksamheten drivs optimalt om staten både är uppdragsgivare och agent. Fördelarna är bland andra att problemen med asymmetrisk information och adverse selection minimeras. Eftersom spelandet medför betydelsefulla intäkter till staten samtidigt som få resurser används till att hjälpa personer som drabbats negativt av spelandet anser jag att särintresseperspektivet till stor del förklarar regleringen av spelmarknaden. Kasinoverksamheten i USA och Storbritannien drivs genom spellicenser. Kasinona i USA är, till skillnad från de i Storbritannien, till stor del semesterkasinon med lojalitetsprogram. En framtida svensk reglering skulle kunna utformas genom spellicenser. Därmed skulle statens arbete endast inriktas på att minska de negativa effekterna av spel och dess trovärdighet skulle därmed öka. En viss procent av spelbolagens intäkter skulle kunna avsättas till vård av personer med spelberoende.

Dieses Buch umfaßt die Darstellung der traditionellen und modernen mikroökonomischen Theorie; es enthält Modelle der grundlegenden ökonomischen Einheiten: Konsumenten, Produzenten und Märkte. Besondere Aufmerksamkeit wird dabei dem Oligopol zuteil, der typischen Marktform der modernen industriellen Welt. Ferner enthält das Buch Abschnitte zur Allgemeinen Gleichgewichtstheorie und zur Wohlfahrtstheorie. / This book includes the presentation of traditional and modern microeconomic theory; it contains models of the basic economic units: consumers, producers and markets. Particular attention will be given the oligopoly, the typical form of the modern industrial world market. Furthermore, the book contains sections on general equilibrium theory and welfare theory.