No description available.

No description available.

No description available.

<p>Godkänd; 1996; 20080330 (ysko)</p>

En kraftig strukturomvandling pågår inom svensk sågverksindustri. Den har inneburit att produktionen allt mer har förskjutits mot de större sågverken. Historiskt har flera olika faktorer drivit på strukturomvandlingen. Sågverken som producerar mindre än 50 000 kubikmeter per år står idag bara för 30% av den totala produktionen, vilket kan jämföras med 70% på 50-talet. Sågverksstrukturen debatteras återkommande inom branschen. Den övergripande forskningsfrågan för detta arbete är "Hur bör strukturen av produktionsanläggningar utformas inom sågverksindustrin med avseende på antal anläggningar, deras storlek och lokalisering?". Syftet är att utveckla kvantitativa modeller lämpade för analys av hur antalet sågverk, storleken på sågverken samt deras lokalisering påverkar konkurrensförmågan för en grupp av sågverk. Gemensamt för de arbeten som tidigare har analyserat strukturfrågor i sågverksindustrin och som refereras här, är att de behandlar frågor om transportkostnader för olika lokaliseringar var för sig. En teoretisk referensram för arbetet skapas och används senare som stöd för modellutvecklingen. Den teoretiska utgångspunkten för det här arbetet är i första hand totalkostnadssynsättet med trade-off-relationer mellan olika kostnadsfaktorer. Fyra kvantitativa modeller utvecklas, tre plangeometriska och en nätverksmodell. De plangeometriska modellerna har som utgångspunkt den klassiska lokaliseringsteorin. De har en begränsad tillämpbarhet men skapar en förståelse för hur några lokaliseringsfaktorer principiellt påverkar sågverksstrukturen. Nätverksmodellen är däremot direkt tillämpbar på verkliga lokaliseringsfrågeställningar bl a pga att den har en betydligt högre detaljeringsgrad. I den första plangeometriska modellen lokaliseras sågverk i en skog längs en linje genom att minimera totalkostnaden för råvarutransport och sågverksproduktion. I den andra modellen minimeras totalkostnaden för att lokalisera sågverk i hexagonala timmerfångstområden. I den tredje modellen lokaliseras ett sågverk och dess timmerfångstområde i förhållande till ett givet efterfrågecentrum genom maximering av vinsten. Härvid beaktas försäljningsintäkter för sågad vara och flis samt kostnader för råvarutransport, sågverksproduktion och färdigvarutransport. Timmerfångstområdet modelleras som en segmentbeskuren cirkel. Resultaten från beräkningar med de första två modellerna visar att det optimala avståndet mellan sågverken och sågverksstorleken ökar med ökad grad av skalekonomi och minskar med ökad råvarutransportkostnad. Vid ökad timmertillväxt minskar det optimala avståndet mellan sågverken medan sågverksstorleken ökar. Likartade resultat fås med den tredje modellen. Här visas också att sågverkets optimala lokalisering relativt marknaden är beroende av förhållandet mellan kostnaderna för råvaru- och färdigvarutransport samt av såg- och flisutbytena vid sågverken. Höga utbyten och färdigvarutransportkostnader ger en mer marknadsnära lokalisering, medan låga utbyten och höga råvarutransportkostnader ger en mer råvarunära lokalisering... / <p>Godkänd; 1997; 20070418 (ysko)</p>

This thesis addresses the problem of developing and implementing an activity-based system for management of working environment conditions. Through explorative case studies in municipal care of the elderly the prerequisites of motivation, capacity and opportunity were examined. Systems objectives were derived from the Provisions enforced by The Swedish Working Environment Authority. The Provisions emphasize that working environment issues shall be integrated with activity-issues like economy and quality and include routines for risk analysis and action planning. An action research program was initiated including organizational interventions. A specific communication structure of meetings was designed. Simulations of workplace team meetings were accomplished including analysis and management of existing risks. The program was evaluated in the field by means of participant observation and structured interviews. The formative design of evaluation assessed the participants' motivation, capacity and opportunity to perform. The initial evaluation concerned how the participants performed risk analyses according to the action plan. Results showed that the participants operated according to the given meeting structure. Some risk factors were analyzed on numerous occasions, e.g. physical factors, while other risk factors, e.g. harassments were never considered in meeting contexts. The result implies the need of complementary work methods for risk assessment, i.e. professional employee interviews and questionnaires. The subsequent evaluation inquired into the first line managers' mental models using these methods. Results showed that the managers in general acknowledged the characteristics of the methods, i.e. strengths and sources of error. The concluding evaluation examined the working environment planning of the executive board. Results showed that the representatives in general held indistinct perceptions of the systems characteristics. A majority of the executive boards failed to communicate specific strategies for operative management. Some guiding principles for system implementation were suggested on the basis of the empirical results. / <p>Godkänd; 2003; 20070217 (ysko)</p>

No description available.

The management concept "supply chain management" was introduced in early 1980s and since then the concept has recieved increasing attention within the fields of logistics. Supply chain management is viewed by many as a highly novel management concept, but comparison with earlier work reveals similarities. The main objective of this study is to examine the concept of supply chain management in order to seek the essence of the concept. A subordinated objective is to give some indication of the degree of novelty of supply chain management. Supply chain management is viewed in this study as a management concept or management theory and a method of five different examinations based on literature studies is developed. Firstly, the "reference network", the references within the examined literature, is established and examined. Secondly, the stated objectives and the stated fundamental beliefs are examined and thirdly, the stated definitions and stated theory relations are examined. These three examinations lay the foundation for the fourth, where the extent to which the different views of supply chain management in the examined literature share a common set of ideas and beliefs is examined. Finally, the extent to which the fundamental beliefs of supply chain management can be distinguished from the ideas and beliefs of its forerunners within logistics is examined. The examination reveal that it is possible to relate the stated objectives of supply chain management to each other in a "hierarchical weave" and that it is also possible to view the concept as constituted by a set of primitive fundamental beliefs. Tentatively, the following set is identified as the primitive fundamental beliefs of supply chain management, coordination and integration along the material flow, win-win relationships and end customer focus. Further, the examinations reveal that few stated definitions exist and that there are only vaguely stated theory relations. The most common stated theory relation is Poster's value chain. Based upon the examinations the conclusion is that supply chain management is a homogenous management concept, where its interpreters share common ideas and beliefs. However, the comparison with the forerunners shows that the ideas and beliefs of supply chain management also can be found in prior works. Accordingly, the degree of novelty is not judged as very high. Although most of the ideas of supply chain management may be found in the work by its forerunners it is concluded that their ideas are more fragmented and less apparent than the ideas of supply chain management. / <p>Godkänd; 1997; 20070418 (ysko)</p>

Den grundläggande frågeställningen i uppsatsen är om det pågar utveckling i dagens arbetsliv. Mina studier visar att människors trygghet i vardagens rutiner spelar en viktig roll för möjligheten att ta till sig den förnyelse som behövs för att utvecklingsprocesser ska pågå. Det räcker dock inte, det krävs också utrymme för reflektion och lärande. När jag studerar och reflekterar över detta utgår jag från följande definition av utveckling: Utifrån det man ser håller på att hända skaffar sig en organisation kompetens som gör den handlingskraftig att möta det som håller på att hända. Detta förutsätter att organisationen bär på en vision (egen världsbild och önskningar) som bidrar med argument till varför man ska handla; vad som gör handlingen meningsskapande. Avsikten var, när jag inledde forskningsarbetet tillsammans med arbetsplatserna och informanterna, att undersöka traditionens och kontinuitetens betydelse för organisationers utveckling. Genom Berger &amp; Luckmann (1979) och deras teorier kring vanans och repetitionens betydelse skapades plattformen som hjälpte mig att konkretisera innebörden av traditionen. Jag sökte praktikens, vardagsarbetets/traditionens förutsättningar att ta emot den förnyelse som behövdes för att utveckling/förvandling på arbetsplatsen skulle kunna bli till. Ett "Tredje rum" blev metaforen för mötet mellan traditionen och förnyelsen. Jag har undersökt hur vanor och rutiner, på de arbetsplatser som jag studerat, har en roll att spela i de utvecklingsaktivteter som äger rum. Det innebär också att jag undersökt hur nya tankar och idéer (som vill påverka utvecklingen) kan tas emot i den praxisdominerade vardagens verklighet. Fyra fallstudier gjordes under åren 2001 och 2002. Två rapporter har därefter skrivits som rör två av undersökningarna, som båda var beställda utvärderingar; "Arbetsmiljö som drivkraft för partsgemensamt arbete, Utvärdering av ett samarbete mellan Sif Småland och SYSteam AB", 2003 samt "Etnicitet som drivkraft för förändring av organisationen? Utvärdering av Sif Trollhättans förutsättningar att ta tillvara ett nytt projekt och lära inom ett nytt arbetsområde", 2004. De två andra studierna gjordes hos Canon Center i Rissne och SYSteam Network Center i Husqvarna. Traditionen, det vill säga vanan, utvecklas genom mötet, dialogen med "det nya". När förnyelsen uppvisar likheter med vanan och traditionen finns en gemensam förståelsegrund ur vilken dialogen i mötet kan utvecklas. Det vill säga, traditionen bildar basen för utveckling. I de organisations- och ledningskoncept som kommit att bli förhärskande för företags och organisationers syn på utveckling och förändring i västvärden de senaste 10-15 åren är dock tendensen den motsatta. I stället för att stimulera samtalet skapas datoriserade informations- och kontrollsystem som ska bidra till att höja tempot, minska den så kallade tomma tiden, den tid som kan skapa utrymme för eftertanke och reflektion. "När praxis inte blir reflekterad rinner kunskapen mellan fingrarna" (Lotte Alsterdal, 2001). Det här citatet bekräftas av mina studier. Utveckling av vardagen sker när utrymme ges för reflekterande samtal om vardagens praktik och rutiner i relation till förnyande idéer och tankar. I studierna fanns exempel på när mötet mellan traditionen och förnyelse uppstod och medarbetares vardag utvecklades. Det fanns också exempel på motsatsen. Konsekvenserna av att inget möte efterstävades och därmed inte blev av, innebar att den önskade förändringen inte heller blev av. / <p>Godkänd; 2005; 20061218 (haneit)</p>

<p>Godkänd; 1996; 20091126 (andbra)</p>