<p>Ett syfte med tidserieteori är att dekomponera en observerad tidsserie i en summa icke observerbara komponenter. Dessa komponenter är Trend, Cykel, Säsong, Kalendereffekter, Extremvärden samt Irreguljära effekter.</p><p>Det finns två olika teorier för dekomponering av tidsserier, modellbaserad dekomponering och icke modellbaserad dekomponering. De två olika teorierna skiljer sig åt i grunden. Den här uppsatsen syftar till att utvärdera de två säsongsrensningsmetoderna TRAMO/SEATS och X-12 ARIMA samt att säsongsrensa tidsserien över den totala lönesumman, vilken är en del av statistikprodukten Lönesummor arbetsgivaravgifter och preliminär A-skatt (LAPS) producerad av SCB.</p>

Ett syfte med tidserieteori är att dekomponera en observerad tidsserie i en summa icke observerbara komponenter. Dessa komponenter är Trend, Cykel, Säsong, Kalendereffekter, Extremvärden samt Irreguljära effekter. Det finns två olika teorier för dekomponering av tidsserier, modellbaserad dekomponering och icke modellbaserad dekomponering. De två olika teorierna skiljer sig åt i grunden. Den här uppsatsen syftar till att utvärdera de två säsongsrensningsmetoderna TRAMO/SEATS och X-12 ARIMA samt att säsongsrensa tidsserien över den totala lönesumman, vilken är en del av statistikprodukten Lönesummor arbetsgivaravgifter och preliminär A-skatt (LAPS) producerad av SCB.

Submitted by admin tede (tede@pucgoias.edu.br) on 2018-06-19T18:56:40Z No. of bitstreams: 1 NAYARA LOPES DE SOUZA.pdf: 749306 bytes, checksum: 81981ca0392819388d97ce062f438484 (MD5) / Made available in DSpace on 2018-06-19T18:56:40Z (GMT). No. of bitstreams: 1 NAYARA LOPES DE SOUZA.pdf: 749306 bytes, checksum: 81981ca0392819388d97ce062f438484 (MD5) Previous issue date: 2018-03-13 / Database construction with allelic and genotypic frequencies of STRs has a significant impact on the processes of human identification of different populations. Brazil already has a database of allelic and genotype frequencies of the markers of the autosomal chromosomes and markers of the Y chromosome. However, there are few studies of allelic and genotype frequencies for markers of the X chromosome. These markers have a high discrimination power and have a high rate of resolution in forensic situations, and genetic linkage analysis. The objective of this study was to estimate, in a Brazilian population, allelic and genotypic frequencies, observed in 12 STR markers of the X chromosome, aiming the consolidation of a population database with applications in genetic linkage research. For this, 1,190 genetic profiles of individuals not genetically related and submitted to genetic linkage tests from all regions of Brazil were analyzed. The samples were genotyped using the Investigator® Argus X-12 system (Qiagen, Germany). Capillary electrophoresis was performed on ABI 3500 gene analyzer. Allele frequencies were analyzed using Genetix 4.05.2 and Alerquin ® software and Hardy-Weinberg equilibrium was analyzed using GenePop 4.1.3 and Alerquin® software. Allele and genotype frequencies were obtained for the 12 STRs of the X chromosome, the 15 allele of the DXS7423 locus was the most frequent, presenting a value corresponding to 0.40 in the female sex and 0.44 in the male sex. However, several alleles in all markers presented frequencies lower than 0.01, being considered rare in the population. No Deviation of Hardy-Weinberg Equilibrium was observed in the marker set when analyzed simultaneously. The DXS10135 locus had a higher expected heterozygosity than the other loci for females, with a frequency of 0.9445. The observed heterozygosity also presented variation regarding the values found, from 0.9160 to 0.6803. Thus, the Argus X-12 system was informative in the Brazilian population and, therefore, a useful tool in forensic practice, particularly in inconclusive cases and in cases of kinship involving high complexity. / A construção de banco de dados com frequências alélicas e genotípicas de marcadores STRs tem um impacto significativo nos processos de identificação humana de diferentes populações. O Brasil já possui banco de dados de frequências alélicas e genotípicas dos marcadores dos cromossomos autossômicos e marcadores do cromossomo Y. No entanto, existem poucos estudos de frequências alélicas e genotípicas para os marcadores do cromossomo X. Estes marcadores possuem um alto poder de discriminação e apresentam alta taxa de resolutividade em situações forenses, e análises de vínculo genético. O objetivo deste estudo foi estimar, em uma amostra populacional brasileira, frequências alélicas e genotípicas, observadas em 12 marcadores STR do cromossomo X visando a consolidação de um banco de dados populacional com aplicações em investigação de vínculo genético. Para isso, foram analisados 1.190 perfis genéticos de indivíduos não relacionados geneticamente e submetidos a testes de investigações de vínculo genético, provenientes de todas as regiões do Brasil. As amostras foram genotipadas utilizando o sistema Investigator® Argus X-12 (Qiagen, Germany). A eletroforese capilar foi realizada no analisador genético ABI 3500. As frequências alélicas e genotípicas foram analisadas com auxílio do software Genetix 4.05.2 e Alerquin®, o equilíbro de Hardy-Weinberg foi analisado através do software GenePop 4.1.3. As frequências alélicas e genotípicas foram obtidas para os 12 marcadores STRs do cromossomo X, o alelo 15 do locus DXS7423 foi o mais frequente, apresentando valor correspondente a 0,40 no sexo feminino e 0,44 no sexo masculino. No entanto, diversos alelos em todos os marcadores apresentaram frequências inferiores a 0,01, sendo considerados raros na população. Não foi observado desvio do Equilíbrio de Hardy- Weinberg no conjunto de marcadores quando analisados simultaneamente. O locus DXS10135 apresentou uma heterozigosidade esperada maior em relação aos outros loci para os indivíduos do sexo feminino, com frequência 0,9445. A heterozigosidade observada também apresentou variação quanto aos valores encontrados, de 0,9160 a 0,6803. Sendo assim, o sistema Argus X-12 apresentou-se informativo na população brasileira, sendo, portanto, uma ferramenta útil na prática forense, particularmente em casos inconclusivos e em casos de parentesco envolvendo alta complexidade.

I denna uppsats har olika metoder för att göra prognoser för ekonomiska tidsserier med säsongsmönster jämförts och utvärderats. Frågan som undersökningen har kretsat kring är: Vilken metod är bäst lämpad för att göra prognoser av tidsserier med säsongsmönster? De metoder som jämförs är säsongsrensningsmetoderna Census II och TRAMO/SEATS, säsongsmodellerna SARIMA och ARIMA med dummyvariabler för säsong samt en metod där medelvärdena från de fyra första metoderna används som prognoser. För att genomföra undersökningen har dessa metoder tillämpats på fyra ekonomiska tidsserier, nämligen: konsumtion, BNP, export samt byggstarter. Resultatet från undersökningen är att säsongsmodellerna är bäst för konsumtionsserien, säsongsrensningsmetoderna är bäst för BNP- och exportserien och den ena säsongsmodellen (SARIMA) är bäst för byggstartsserien medan den andra (ARIMA-dummy) är den sämsta. Val av prognosmetod beror med andra ord på vilken serie som ska prognostiseras.