<p>Den fransk-algeriska filmaren Yamina Benguiguis dokumentärfilmstriptyk Mémoires d’immigrés. L’héritage maghrébin var när den hade premiär 1997 en av de första filmerna som på allvar gav röst åt de nordafrikanska arbetskraftsinvandrarna och lyfte fram deras minnen av immigrationen till Frankrike. Uppsatsens syfte är att studera den filmiska gestaltningen av minnen i de tre filmerna utifrån hypotesen att de skapar ett kollektivt minnesrum som utmanar den officiella historieskrivningen och det nationella minnet i Frankrike. Analysen av filmerna tar avstamp i en teoretisk bakgrund i två delar: Diaspora- och exilfilm, där jag kortfattat redogör för vissa drag inom området diaspora- och exil inom filmteorin, samt Rörliga bilder och minne, där jag tar upp teman som filmen som minnesteknologi och kollektivt minne, spår och minnestecken, samt gestaltning av minnesprocesser på film. I analysens tre huvuddelar uppmärksammas följande aspekter av minnesgestaltningen: Att bryta tystnaden: Språk, röst och det akustiska, Bildminnen och visuell arkeologi, och Resor i tid och rum: Filmens minnesplatser. De muntliga vittnesmålen utmanar den kollektiva och nationella amnesin kring immigrationen samtidigt som de vittnar om den förda politikens konsekvenser i enskilda människors liv. Urvalet av arkivbilder, klippning och musik bidrar till en form av poetisk gestaltning av spår och minnesplatser. Sammantaget rör sig filmerna i skärningspunkten mellan privata, kollektiva minnen och offentlig historia där den inre, levda upplevelsen av historien står i centrum.</p>

Den fransk-algeriska filmaren Yamina Benguiguis dokumentärfilmstriptyk Mémoires d’immigrés. L’héritage maghrébin var när den hade premiär 1997 en av de första filmerna som på allvar gav röst åt de nordafrikanska arbetskraftsinvandrarna och lyfte fram deras minnen av immigrationen till Frankrike. Uppsatsens syfte är att studera den filmiska gestaltningen av minnen i de tre filmerna utifrån hypotesen att de skapar ett kollektivt minnesrum som utmanar den officiella historieskrivningen och det nationella minnet i Frankrike. Analysen av filmerna tar avstamp i en teoretisk bakgrund i två delar: Diaspora- och exilfilm, där jag kortfattat redogör för vissa drag inom området diaspora- och exil inom filmteorin, samt Rörliga bilder och minne, där jag tar upp teman som filmen som minnesteknologi och kollektivt minne, spår och minnestecken, samt gestaltning av minnesprocesser på film. I analysens tre huvuddelar uppmärksammas följande aspekter av minnesgestaltningen: Att bryta tystnaden: Språk, röst och det akustiska, Bildminnen och visuell arkeologi, och Resor i tid och rum: Filmens minnesplatser. De muntliga vittnesmålen utmanar den kollektiva och nationella amnesin kring immigrationen samtidigt som de vittnar om den förda politikens konsekvenser i enskilda människors liv. Urvalet av arkivbilder, klippning och musik bidrar till en form av poetisk gestaltning av spår och minnesplatser. Sammantaget rör sig filmerna i skärningspunkten mellan privata, kollektiva minnen och offentlig historia där den inre, levda upplevelsen av historien står i centrum.

No description available.

No description available.