Thesis (D. Min.)--Denver Seminary, 2007. / Includes bibliographical references (leaves 333-343).

Thesis (D. Min.)--Trinity International University, 2001. / Abstract. Includes bibliographical references (leaves 351-356).

Thesis (D. Min.)--Denver Conservative Baptist Seminary, 1986. / Abstract. This is an electronic reproduction of TREN, #090-0248. Includes bibliographical references (leaves 226-238).

Thesis (M. Min.)--Cincinnati Christian Seminary, 1986. / Abstract. This is an electronic reproduction of TREN, #031-0024. Includes bibliographical references (leaves 133-135).

Thesis (D. Ed. Min.)--Southwestern Baptist Theological Seminary, 2002. / Includes abstract. Includes bibliographical references (leaves 119-131).

Thesis (Ph. D.)--Florida State University, 2006. / Advisor: R. Jay Turner, Florida State University, College of Social Sciences, Dept. of Sociology. Title and description from dissertation home page (viewed Sept. 22, 2006). Document formatted into pages; contains viii, 97 pages. Includes bibliographical references.

Thesis (Ph.D.)--University of Wollongong, 2004. / Includes bibliographical references: leaves 172-217.

Thesis (M.A.)--York University, 2005. Graduate Programme in Psychology. / Typescript. Includes bibliographical references (leaves 86-100). Also available on the Internet. MODE OF ACCESS via web browser by entering the following URL: http://gateway.proquest.com/openurl?url%5Fver=Z39.88-2004&res%5Fdat=xri:pqdiss &rft_val_fmt=info:ofi/fmt:kev:mtx:dissertation&rft_dat=xri:pqdiss:MR11741

Bakgrund: Var tredje människa kommer någon gång i livet att få en cancerdiagnos. Att vara ung vuxen och leva med en cancersjukdom innebär en stor livsförändring och är i många fall även livshotande. Copingstrategier och sociala faktorer är viktiga hjälpmedel för att hantera den psykologiska biten av sjukdomen. Syfte: Att belysa upplevelser av att vara ung vuxen och leva med en cancersjukdom. Metod: En litteraturstudie baserad på tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Resultat: Fyra teman framkom: Dimensioner av stöd, Coping, Psykologisk stress och Utmaningen fortsätter. Patienter upplevde olika behov av stöd och använde sig av olika copingstrategier för att hantera sin nya vardag. Olika faktorer bidrog till att patienterna upplevde psykologisk stress, vilka även kunde finnas kvar en tid efter sjukdomen.  Slutsats: Patienterna har stort behov av olika typer av stöd och coping vilket upprätthölls genom bra information och begriplighet. Patienterna led av psykologisk stress vilket beskrevs genom en känsla av isolering som behövdes göras hanterbar. När behandlingen var avslutad fanns fortfarande en stor rädsla för återfall, där meningsfullhet gjorde det lättare för dem att hantera rädslor och oro. Klinisk betydelse: Ämnet kommer att bidra till en ökad förståelse om vad som är viktigt för patientgruppen unga vuxna med cancer. Med kunskapen kommer sjukvårdspersonal att kunna anpassa sin information till denna patientgrupp. / Background: One in every three people will get cancer some time during their lifetime. Being a young adult with cancer is a life changing experience, and is in many cases even life threatening. Coping strategies and social factors are important tools for managing the psychological aspects of the disease: Aim: To highlight the experiences of being a young adult living with a cancer. Method: A literature review based on ten scientific articles with qualitative approach. Results: Four themes emerged: Dimensions of support, Coping, Psychological stress and the challenge continues. Patients experienced different needs for support and used different coping strategies to deal with their new life situation. Various factors contributed to the patient’s experience of psychological stress, which could also be retained a time after the disease. Conclusion: Patients had a great need for different types of support and coping which was maintained through good information and comprehensibility. The patients suffered from psychological stress, which was described by a sense of isolation that needed to be done manageable. When treatment was completed, there was still a great fear of recurrence, where meaningfulness made it easier for them to deal with fears and concerns. Clinical significance: The subject will contribute to a better understanding of what is important for the patient group young adults with cancer. With this knowledge the healthcare staff will be able to customize their information in this patient group. / <p>Röda Korsets sjuksköterskeförening stipendium januari 2016</p>

Background: The community health develops in a positive direction, but with an increase in mental illness simultaneously, with young adults as particularly vulnerable. This results in socioeconomic and individual disadvantages with cognitive and physiologic consequences such as chronic- and metabolic stress, insomnia and musculoskeletal pain. Physicians oftentimes meet patients with burnout problems. Objective: Investigate physiciansphysicians’ experiences and outlook on burnout together with physiotherapy among people between 16-29 years old. Method: Qualitative, descriptive and explorative design with a convenience sample and semi-structured interviews with five physicians with patient experience of people between 16-29 years old with burnout. Results: The physicians are experiencing more patients with burnout problems. Physiotherapists works as a guide and offer techniques with positive effects. Multimodal and interprofessional undertaking brings learning and contribution to work. People affected by burnout are able to learn stress management techniques, and at the same time it’s favorably to see a physician in an early stage. Employers can also use strategies to prevent burnout problems. Conclusion: The physicians agree that physiotherapists carry an important role by treating people with burnout problems and have different skills than physicians. Through multimodal work physiotherapists works preventively, reduce suffering and offer more effective treatments. / Bakgrund: Folkhälsan utvecklas i en positiv riktning samtidigt som den psykiska ohälsan istället ökar, särskilt hos unga vuxna. Detta innebär samhällsekonomiska och individuella följder med kognitiva och fysiologiska konsekvenser i form av långvarig stress, metabola reaktioner, sömnsvårigheter och muskuloskeletala smärtproblem. Läkare är den yrkesgrupp som ofta träffar denna patientgrupp. Syfte: Att undersöka läkares erfarenheter och syn på utmattningssyndrom och fysioterapi hos personer mellan 16–29 år. Metod: Kvalitativ, deskriptiv och explorativ design med strategiskt bekvämlighetsurval och semistrukturerade intervjuer av med fem läkare med patienterfarenhet av utmattningssyndrom i åldrarna 16–29 år. Resultat: Informanterna i studien upplevde att alltfler patienter är stressade- och utmattade, och att fysioterapeuter kan fungera som vägledare och erbjuda behandlingar med positiva effekter. Genom multimodal samverkan kan fysioterapeuter och läkare utvecklas tillsammans genom interprofessionellt lärande. Personer drabbade av utmattningssyndrom kan lära sig stresshanteringsmetoder. Det är fördelaktigt att komma in med behandling i ett tidigt stadium. Arbetsgivare kan med fördel även arbeta förebyggande. Konklusion: Informanterna var överens om att fysioterapeuterna har en viktig roll vid behandling av utmattningssyndrom och besitter en annan kompetens än läkare. Genom multimodalt arbete kan fysioterapeuter bidra med att arbeta förebyggande, minska lidande och effektivisera behandlingar.