Introduktion: Under 1970-talet kom den yrkesmässiga exponeringen i samband med behandling med antineoplastiska läkemedel (ANL) i fokus. Exponeringen kan uppstå vid beredning, administrering, hantering av spill, avfall och utsöndring från patient. Vid långvarig exponering eller enstaka högdos exponeringar av dessa läkemedel finns en förhöjd risk för genetiska skador och/eller cancer. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa de orsaker som bidrar till att sjuksköterskan exponeras för ANL i tjänsten. Metod: Litteraturstudien genomfördes med utgångspunkt i Polit och Becks struktur för arbete med litteraturstudier i nio steg. Databaser som användes för litteratursökning var Cinahl och PubMed. Databearbetningen av materialet från litteratursökningen utfördes med en induktiv ansats. Resultat: Fem teman i materialet framträdde varefter resultaten bearbetades. Identifierade teman var arbetsmiljö & arbetskultur, riktlinjer & säkerhetsrutiner, utbildning & uppföljning, attityd & följsamhet samt kultur & kontext. Utifrån dessa undergrupper framträdde två huvudteman till varför sjuksköterskor exponeras för ANL i tjänsten: organisatoriska orsaker samt personliga orsaker. Slutsats: För en mer säker hantering av ANL för sjuksköterskor är det viktigt att det finns ett tydligt stöd från organisationen i form av riktlinjer, kontroller, uppföljning, utrustning och utbildning. En ökad kunskap ger en positiv påverkan på attityder till användning av personlig skyddsutrustning vid hantering.

Problemställning och syfte: Bromerade flamskyddsmedel (BFR) används i många varor och produkter. Polybromerade difenyletrar (PBDEs) är en av dessa och deras kemiska struktur liknar den i miljögiftet PCB och kan på samma sätt lagras upp i miljön samt skada människor och djur. På arbetsplatser där BFR förekommer riskerar medarbetarna att exponeras. I den här studien har olika BFR undersökts i samband med servicearbete på flygplan. Målet har varit att jämföra förekomsten i damm och luft, samt blod (serum) med resultat från tidi­gare studier. Metod: Damm- och luftprovtagning har genomförts vid olika faser av service­arbetet. Proverna har analyserats med avseende på olika typer av BRF. Dess­utom har medarbetarnas upptag av BRF via blodprov (serum) undersökts. Resultat: Undersökningen har visat att samtliga former av PBDE samt övriga BFR förekommer i höga koncentrationer i damm och luft i flygplanen, men med ojämn fördelning. Analyserna av serum visade att flygmekanikerna har förhöjda nivåer jämfört med svensk allmänhet och jämförbar nivå med högexponerade yrkesgrupper. Medarbetarnas ålder, år i yrke och arbetad tid i flygplan den senaste månaden uppvisade inget samband i förhållande till PBDE i serum. Slutsats: Koncentrationerna av BFR i damm och luft är högre än i de flesta andra miljöer och koncentrationerna i serum är högre än de flesta referens­gruppers. För att minska risken för exponering behöver insatserna för att mini­mera dammet via städning förbättras. Dessutom bör informationen gällande hygien och användning av personlig skyddsutrustning repeteras för medarbe­tarna. Samtliga yrkeshygieniska åtgärder bör fastställas och hanteras i det systematiska arbetsmiljöarbetet via rutiner och handlingsplaner. / Presentation and aim: Brominated flame retardants (BFRs) are used in many materials and products. Polybrominated diphenyl ethers (PBDEs) are the most well known and because of their structures, similar to that of PCB, they have been proposed to possibly affect health and environment. Occupational exposure has been an issue for years and this study investigated BRF in aircraft mainte­nance. The aim of this study was to assess the presence and levels of BRFs in dust, air and blood (serum) and compare the results with different references. Method: Dust and air were sampled in different phases of the work with the air­craft and analysis of a spectrum of BFR was performed. In addition, serum from employees was sampled and analyzed for the presence of PBDEs. Result: PBDEs and other BFRs were found in dust and air samples at high con­centrations. Serum concentrations in the technicians were slightly higher to those observed in the general Swedish population and in the same magnitude as some highly exposed occupational references. Years of work, age or time spent in the aircraft before giving blood seems not to have an impact on the level of BFRs in serum. Conclusion: This study shows high concentrations of BFR in dust and air in the aircraft and the concentrations of PBDEs in serum were high compared to most reference groups. To minimize the risk for exposure, it is important to focus on industrial hygiene improvements to minimize the amount of dust in working areas. The personal hygiene and use of personal safety equipment can also be improved and the routines should be described and included in the appropriate documentation regarding work environment.