Yrkesprestige kan bidra till att påvisa trender och tendenser på arbetsmarknaden, vilket är viktigt att undersöka för att samhället ska kunna bidra med resurser där det behövs på bästa sätt. Denna studies syfte är att undersöka om syskonplaceringen påverkar ens yrkesprestige och om det finns ett samband mellan dessa. Studien undersöker även vilken riktning det eventuella sambandet har och om antalet barn i familjen påverkar den förstföddas yrkesprestige. De teorier som ligger till grund för studien är ”nisching” som innebär att man intar olika roller i familjen beroende på vilken placering i syskonskaran man har och ”The resource dilution model” som handlar om att föräldrarnas resurser är begränsade. Den data som används i studien är kvantitativ sekundärdata från LNU 2010. Urvalet bestod av kvinnor och män, folkbokförda i Sverige och var i åldrarna 35 till 65 år. Studiens analyser genomfördes med bivariata och multivarita regressionsanalyser där kontrollvariablerna kön, ålder och respondentens, faderns och moderns högsta avslutade utbildningsnivå inkluderades. Resultatet visar inte på signifikans och studiens hypotes ”Det äldsta syskonet har oftare högre yrkesprestige än de yngre syskonen” får inte stöd av analysen men visar däremot starka positiva samband på att respondentens utbildningsnivå påverkar dennes yrkesprestige.