Forskning visar att skolkuratorsyrket bär på stora risker för stressrelaterad ohälsa. Det viktiga yrket beskrivs i denna studie utifrån hur yrkesstress påverkar skolkuratorers välbefinnande, och i relation till hur stressutmaningarna kan hanteras. Studien har genom djupintervjuer av verksamma skolkuratorer försökt finna förståelse i deras yrkesverklighet. Deras upplevelser har tolkats utifrån krav-kontroll-stödmodellen och coping-strategier. Studien har analyserats med hjälp av den tematiska analysen, där sex centrala teman avseende stress och coping har presenterats. Resultatet visar en ständigt närvarande yrkesstress vars effekter har visat sig kunna ha negativ påverkan för välbefinnandet. Samtidigt visar även studien hur skolkuratorerna upplever stolthet i att hjälpa människor till ett bättre liv, vilket visat sig kunna öka välbefinnande. Studien redogör även för hur skolkuratorsyrket upplevs som ständigt ofärdigt, vilket leder till en känsla av otillräcklighet. Känslan visade sig utgöra en stor stressfaktor, där både kuratorerna själva och deras arbetsplats hantera stressutmaningen. Att aktivt använda coping-strategier har enligt studien tolkats vara av stor vikt utifrån kuratorsyrkets oförutsägbarhet. Vidare fann studien att skolkuratorer hanterar yrkesstress med hjälp av både emotionsfokuserad- och problemfokuserad coping. Resultatet visade dock att emotionsfokuserade coping-strategier utgjorde en något viktigare nyckel till stresshantering, då strategierna bidrog till motivation och styrka i relation till arbetsbelastningen. Sammanfattningsvis fördjupar studien förståelsen kring skolkuratorers yrkesstress och coping-strategiers roll.