Diss. (sammanfattning) : Karol. inst., 2001. / Härtill 5 uppsatser.

Denna uppsats beskriver eventuell problematik kring tonårsgraviditeter. I Sverige finns det cirka 200 ungdomsmottagningar, och den första öppnades 1970. I Sverige visar statistiken från 1970-2012 att tonårsgraviditeter har minskat men abortstatistiken har däremot. Syftet med studien är att beskriva eventuell problematik kring tonårsgraviditeter ␣ utifrån personalens perspektiv och erfarenheter på en ungdomsmottagning. Studien var kvalitativ och sju individer intervjuades, varav fem stycken var barnmorskor och två av dem kuratorer. Materialet analyserades sedan med inspiration från en kvalitativ innehållsanalys till tre kategorier, vilka är ␣ det inkonsekventa användandet av preventivmedel, problematiken kring ambivalens och relationen till partnern. Det inkonsekventa användandet av preventivmedel grundar sig i okunskap och nonchalans bland tonårsflickor. Ambivalensen uppstår i valet av att behålla graviditeten eller inte, och sista kategorin, relationen till partnern grundar sig i betydelsen av stöd och delaktighet i valet av att behålla eller avbryta graviditeten. Vår konklusion är att det förebyggande arbetet av tonårsgraviditeter måste öka och ungdomsmottagningar kan starta grupper där tonåringarna får träffa andra tonåringar i samma situation, och diskutera graviditeter. För att det förebyggande arbetet ska bli framgångsrikt, måste vi ha ett helhetsperspektiv gentemot tonårsflickorna och behandla varje individ som ett enskilt fall.

Diss. (sammanfattning) Umeå : Umeå universitet, 2007. / Härtill 4 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Karol. inst., 2005. / Härtill 4 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Karol. inst., 2002. / Härtill 5 uppsatser.

Syftet med föreliggande studie är att få kunskap om globalt utvecklingsarbete angående rätten till en säker abort, och det sociala arbetets relevans för att stärka kvinnors rättigheter i frågan. Genom en kvalitativ innehållsanalys och ett globalt, kritiskt och feministiskt perspektiv analyseras kvinnors rätt till säker abort utifrån strategiska dokument; styrdokument, policys och globala utvecklingsmål från Förenta Nationerna (FN), World Health Organisation (WHO), International Federation of Social Workers (IFSW), International Association of Schools of Social Work (IASSW) och International Council on Social Welfare (ICSW). Studiens resultat visar att globala utvecklingsmål och policys är nödvändiga för att stärka kvinnors rättigheter inom sexuell och reproduktiv vård och hälsa. Genom att länder och professioner tar del av de globala organisationernas gemensamma tillvägagångssätt och riktlinjer skapas förutsättningar för ett gemensamt utvecklingsarbete gällande kvinnors rätt till en säker abort. Vidare uppmärksammas betydelsen av ett starkt samarbete mellan olika professioner (inter-professionella samarbeten) inom sexuell och reproduktiv vård för att se till kvinnors fysiska, psykiska och sociala behov, och de utmaningar som finns för att uppnå en säker abortvård globalt. Socialt arbete står ofta utanför beslutsfattande inom abortvården, trots att beslut och lagar på global nivå influerar utövandet av det sociala arbetet på lokal nivå. I studien argumenteras för att socialt arbete som profession kan bidra med viktiga sociala dimensioner och perspektiv i globalt utvecklingsarbete för kvinnors rätt till en säker abort, för jämlikhet i vården och för att stärka kvinnors rättigheter globalt. / <p>2018-06-05</p>

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Karolinska institutet, 2002. / Härtill 5 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Linköping : Univ., 2003. / Härtill 4 uppsatser.