Att samtidigt göra en satsning på sin idrott och skolan ställer krav på individen. Dessa krav kan leda till idrottsrelaterad utbrändhet. Att hitta faktorer som påverkar idrottsrelaterad utbrändhet är viktigt för att kunna förebygga och förhindra problemet. Många olika faktorer har visat sig påverka och en faktor som behöver undersökas noggrannare är den sociala faktorn. En sådan social faktor är tränare- aktiv relationen. Syftet var att undersöka om det finns något samband mellan symptom av idrottsrelaterad utbrändhet och den upplevda kvalitén på tränare- aktiv relationen. En enkätundersökning genomfördes av 107 idrottsgymnasieelever (34 tjejer och 73 killar) i åldrarna 15-18 år. Idrottsrelaterad utbrändhet visade sig vara negativt korrelerat med tränare- aktiv relationen. Underkategorin Complementary visade sig vara den som visade starkast samband med idrottsrelaterad utbrändhet. 16 procent av eleverna på skolan upplevde höga symtom. Instruktörer på skolan bör fundera igenom deras relationer med eleverna och hur dessa kan förbättras för att reducera problemet. Idrottsgymnasier borde fundera kring både hur kraven både inom skolan och inom elevernas respektive idrott ser ut under de tre gymnasieåren.

Introduction: Recent studies indicate high prevalences of disordered eating or eating disorders in adult athletes and a worrying increase in adolescent athletes. Although several risk factors for developing eating disorders have been identified for adult athletes (e.g., personality factors, sport-related pressure), research on risk factors in adolescent athletes is scarce. Methods: This study investigates the prevalence of disordered eating and eating disorder symptoms and its association with personality- and sport-related risk factors in a sample of 439 elite athletes aged 13–18 years. Self-regulatory personality factors, sports and social pressure, as well as sports biographical data, were investigated in relation to different weight control methods and the Eating Disorder Examination Questionnaire measuring disordered eating and eating disorder symptoms. Results: Results indicate a prevalence rate of clinically significant eating pathology of 5.5% for the total sample, in which female athletes aged 15–18 years show the highest rate (9.6%). The structural equation model indicates a predominant association of sports and social pressure and personality factors with eating disorder symptoms. Conclusion: Being in the age range 15–18 years, being female, and being an athlete in a high-risk sport (e.g., aesthetics, weight class, or endurance sports) were identified as risk factors as well as athletes’ mental association with weight loss and success, and athletes’ perceived social pressure on eating and on body shape. Disordered eating and eating disorders are not only of concern for adults but also for young elite athletes and recommendations for adolescent elite athletes, coaches, and parents are given.