• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 4
  • Tagged with
  • 4
  • 4
  • 4
  • 4
  • 4
  • 4
  • 4
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Lämplig adoptivförälder : hemutredare resonerar kring begreppet lämplig adoptivförälder och beskriver svårigheterna med lämplighetsbedömningen

Liebech, Yaël, Åsenlund, Christina January 2005 (has links)
<p>Denna c-uppsats är en kvalitativ undersökning om hur hemutredare resonerar kring begreppet lämplig adoptivförälder, och hur de beskriver svårigheterna med lämplighetsbedömningen. Undersökningen har genomförts i form av två fokusgruppsintervjuer med hemutredare från olika kommuner och stadsdelar i Stockholms län. De frågeställningar som styrt arbetet är: Hur beskriver hemutredarna en lämplig adoptivförälder? Hur upplever hemutredarna skillnaderna mellan det biologiska föräldraskapet och adoptivföräldraskapet, när det gäller lämplighet? Hur beskriver hemutredarna svårigheterna med lämplighetsbedömningen av tilltänkta adoptivföräldrar? Våra resultat visar att hemutredarna anser att det bästa för ett adoptivbarn är att adopteras av två föräldrar. Detta par skall ha en kärleksfull relation, både rimlig hälsa och rimlig inkomst. Hemutredarna anser att barnet skall få möjlighet till en så ”vanlig” uppväxt som möjligt. I denna ”vanlighet” är det viktigt att barnet får vara en del av en kärnfamilj. En annan viktig faktor av ”vanligheten” är åldern, som hemutredarna menar inte skall vara alltför hög. Hemutredarna anser att de myndigheter som arbetar med adoption i stor utsträckning har ett föräldraperspektiv, istället för ett barnperspektiv. Detta ses som ett problem av hemutredarna och de ser det som deras uppgift att vara adoptivbarnets företrädare och göra det som är adoptivbarnets bästa. Det finns flera skillnader mellan att vara bilogisk förälder och att vara adoptivförälder, enligt hemutredarna. Den viktigaste skillnaden är att de flesta adoptivföräldrarna kommer att få ett barn med en okänd bakgrund och med flera separationer bakom sig. Detta gör att det ställs andra krav på adoptivföräldrar. I förlängningen innebär det även att det inte räcker för adoptivföräldrar att vara ”tillräckligt bra” (good enough).</p>
2

Lämplig adoptivförälder : hemutredare resonerar kring begreppet lämplig adoptivförälder och beskriver svårigheterna med lämplighetsbedömningen

Liebech, Yaël, Åsenlund, Christina January 2005 (has links)
Denna c-uppsats är en kvalitativ undersökning om hur hemutredare resonerar kring begreppet lämplig adoptivförälder, och hur de beskriver svårigheterna med lämplighetsbedömningen. Undersökningen har genomförts i form av två fokusgruppsintervjuer med hemutredare från olika kommuner och stadsdelar i Stockholms län. De frågeställningar som styrt arbetet är: Hur beskriver hemutredarna en lämplig adoptivförälder? Hur upplever hemutredarna skillnaderna mellan det biologiska föräldraskapet och adoptivföräldraskapet, när det gäller lämplighet? Hur beskriver hemutredarna svårigheterna med lämplighetsbedömningen av tilltänkta adoptivföräldrar? Våra resultat visar att hemutredarna anser att det bästa för ett adoptivbarn är att adopteras av två föräldrar. Detta par skall ha en kärleksfull relation, både rimlig hälsa och rimlig inkomst. Hemutredarna anser att barnet skall få möjlighet till en så ”vanlig” uppväxt som möjligt. I denna ”vanlighet” är det viktigt att barnet får vara en del av en kärnfamilj. En annan viktig faktor av ”vanligheten” är åldern, som hemutredarna menar inte skall vara alltför hög. Hemutredarna anser att de myndigheter som arbetar med adoption i stor utsträckning har ett föräldraperspektiv, istället för ett barnperspektiv. Detta ses som ett problem av hemutredarna och de ser det som deras uppgift att vara adoptivbarnets företrädare och göra det som är adoptivbarnets bästa. Det finns flera skillnader mellan att vara bilogisk förälder och att vara adoptivförälder, enligt hemutredarna. Den viktigaste skillnaden är att de flesta adoptivföräldrarna kommer att få ett barn med en okänd bakgrund och med flera separationer bakom sig. Detta gör att det ställs andra krav på adoptivföräldrar. I förlängningen innebär det även att det inte räcker för adoptivföräldrar att vara ”tillräckligt bra” (good enough).
3

Att blir förälder till ett barn som redan finns : En kvalitativ studie om föräldrar som adopterat och deras upplevelse av sitt föräldraskap

Bergvall, Anna, Ståhlfors, Sara January 2009 (has links)
<p> </p><p>Becoming an adoptive parent is not always easy. There are positive and negative factors affecting the parent’s experience. The aim of this study is to examine being an adoptive parent to an internationally adopted child based on association, parenthood and ethnic belonging. Frame of interpretation consists of attachment and separations, parenthood and family and ethnic origin and belonging. In order to fulfil the purpose of the study qualitative interviews were made. The selection consisted of six adoptive families that were separately interviewed, one occasion each. The result indicated that some families did not experience any specific difficulties in their parenting whereas other families did. The experiences differed between those who had adopted an older child and those who had adopted a younger child. Association was considered a long and time consuming process. The parents did not consider it to be anything special about being and adoptive parent but they mentioned that the child at the homecoming displayed symptoms from having gone through an adoption. The reaction from the surroundings had not affected the families to any extent worth mentioning but they still expressed that the child’s appearance was important as they wished the child to be similar looking. The conclusion is therefore that it is something special about being an adoptive parent.</p><p> </p>
4

Att blir förälder till ett barn som redan finns : En kvalitativ studie om föräldrar som adopterat och deras upplevelse av sitt föräldraskap

Bergvall, Anna, Ståhlfors, Sara January 2009 (has links)
Becoming an adoptive parent is not always easy. There are positive and negative factors affecting the parent’s experience. The aim of this study is to examine being an adoptive parent to an internationally adopted child based on association, parenthood and ethnic belonging. Frame of interpretation consists of attachment and separations, parenthood and family and ethnic origin and belonging. In order to fulfil the purpose of the study qualitative interviews were made. The selection consisted of six adoptive families that were separately interviewed, one occasion each. The result indicated that some families did not experience any specific difficulties in their parenting whereas other families did. The experiences differed between those who had adopted an older child and those who had adopted a younger child. Association was considered a long and time consuming process. The parents did not consider it to be anything special about being and adoptive parent but they mentioned that the child at the homecoming displayed symptoms from having gone through an adoption. The reaction from the surroundings had not affected the families to any extent worth mentioning but they still expressed that the child’s appearance was important as they wished the child to be similar looking. The conclusion is therefore that it is something special about being an adoptive parent.

Page generated in 0.0424 seconds