Syfte: K3-regelverket kom att bli tvingande för företag att tillämpa från januari i år. En nyhet med regelverket var komponentavskrivning, en avskrivningsmetod som innebär att företagens tillgångar ska delas in i olika komponenter som är av betydelse och som har en nyttjandeperiod som väsentligt skiljer sig från hela tillgången i sig. SABO var redan innan införandet kritisk till metoden och uttalade sig om att byggnader är komplexa tillgångar och menar att metoden innebär att kostnaden kommer att överstiga nyttan, speciellt för fastighetsbolagen. Med det som utgångspunkt kommer studiens syfte att behandla hur ledande befattningshavare i allmännyttiga bostadsföretag tillämpar och upplever det strikta kravet på komponentavskrivning. Vidare undersöks vilka faktorer som kan tänkas påverka det föregående. Metod: Studien utgår från en tolkande forskningstradition som ämnar att skapa en bättre förståelse kring hur ledande befattningshavare i allmännyttiga bostadsföretag upplever komponentavskrivning och hur tillämpningen av metoden kommer att ske. För att kunna genomföra studien ansågs en kvalitativ forskningsdesign och en deduktiv forskningsansats vara bäst lämpad för studiens syfte. Som tillvägagångssätt har semistrukturerade intervjuer tillämpats. En beskrivande analys har använts och grundar sig i studiens två delsyften. Resultat och slutsats: Utifrån studien har det konstaterats att företag tillämpar och upplever metoden olika. Det har även framkommit ett antal faktorer som påverkar hur metoden upplevs och tillämpas bland allmännyttiga bostadsföretag. Faktorer som anses påverka hur metoden upplevs är att det råder såväl osäkerhet som informationsasymmetri på marknaden. Innebörden av att regelverket är principbaserat har också betydelse för företagens upplevelse. Andra faktorer som kan påvisas ha påverkan för metodens tillämpning är företagens storlek. Förslag till vidare forskning: Studien är av kvalitativ art vilket gör att den ej kan ses som generaliserbar då den inte är tillräckligt omfattande. När undersökningen kring syftet påbörjades fanns tron om att de representerade företagen hade kommit längre i arbetet med implementeringen av komponentavskrivning. Förslag till vidare forskning är därför att om ett antal år studera ämnesområdet igen då det skulle vara intressant att se hur metoden har utvecklats, gällande hanteringen samt om det skett någon åtstramning i regelverket.

Bakgrund: Under år 2001 bröt den så kallade Enron-skandalen som innebar bokföringsaktiviteter och insiderhandel. Den interna kontrollen samt övervakning av denna funktion blev efter skandalen mer uppmärksammad. Det anses viktigt att ha någon sort granskningsfunktion för att nå ett välfungerande arbete med den interna kontrollen, vilket är internrevisionsfunktion (Internal Audit Function, IAF). Syftet med IAF har under åren förändrats. Tidigare syftade funktionen till att granska redovisningsinformation, medan det idag mer handlar om granskning kring riskhanterings-, kontroll- och styrningsprocesser. Andra händelser som Sarbanes-Oxley Act (SOX) och finanskrisen som skedde under år 2002 samt under åren 2007-2008, medförde en ökad förståelse kring vikten av verksamhetsstyrning, riskhantering och bolagsstyrning. Syfte: Studien syftar till att förklara vilka faktorer som påverkar ett bolags val om att följa koden gällande IAF, samt dess informationsinnehåll i förklaringen till sitt val. Metod: Uppsatsen grundar sig på en kvantitativ tvärsnittsstudie med en deduktiv forskningsansats. Det är en dokumentstudie som har genomförts där det empiriska materialet inhämtats främst från årsrapporter, men även hemsidor som Holdings och Nasdaq. Urvalet utgår från large-cap listorna från åren 2016 till 2017. Slutsats: Utifrån studiens 34 hypoteser har det hittats totalt nio stycken signifikanta samband mellan de beroende och oberoende variablerna. Det har framkommit ett större antal samband till den beroende variabeln följer, jämfört med den andra beroende variabeln informationsinnehåll. Med variabeln följer har studien hittat sju stycken samband och två stycken samband med variabeln informationsinnehåll. / Context: In 2001, a scandal involving accounting and insider trading, called Enron scandal, occured. The internal control and monitoring of this function became more noticeable after the scandal. Now, it is considered important to have some sort of audit function in order to achieve a well-functioning internal control. This function is called Internal Audit Function, IAF. Over the years, the purpose of IAF has changed. Previously, the function of reviewing accounting information was targeted, while today it is more about reviewing risk management, control and control processes. Other occurrences such as the Sarbanes-Oxley Act (SOX) and the financial crisis that occurred in 2002, as well as in 2007-2008, led to an increased understanding of the importance of business management, risk management and corporate governance. Purpose: The aim of the study is to explaining what factors affect a company's choice to follow the code of IAF, as well as its information content in the explanation of its choice. Method: The essay is based on a quantitative cross-sectional study with a deductive research approach. It is a documentary study that has been conducted where the empirical material was obtained mainly from annual reports, but also websites such as Holdings and Nasdaq. The selection is based on the large-cap lists from 2016 to 2017. Conclusion: Based on the 34 hypotheses of the study, a total of nine significant relationships between the dependent and independent variables have been found. There has been a greater number of connections to the dependent variable following, compared to the second dependent variable information content. With the variable following, the study found seven links and two related to the variable information content.