Efter uppkomsten av hashtaggen #metoo blev sexuella övergrepp och trakasserier ett starkt diskuterat ämne i Sverige och flertalet personer blev uthängda i media efter anklagelser om sexualbrott. Med en rådande oro om hur informationspåverkan kan vara negativ påstod flera forskare att media agerat rättegång genom att de hängts ut utan att ges chansen att försvara sig själva. Denna undersökning har därför gjort en jämförande kvantitativ innehållsanalys på två olika nyhetskällor på internet ­­– Aftonbladet och Svenska motståndsrörelsen, om deras rapportering om sexualbrott efter #metoo. Den förstnämnda är var en etablerad tidning som politiskt beskrevs som socialdemokratisk oberoende. Den andra var en alternativ tidning som sympatiserade med den alternativa högern. Det var olika benämningar inom gestaltning av förövaren, tonalitet till händelsen och volymen på artiklarna som undersöktes. Sedan tolkades resultatet hermeneutiskt utifrån ett agendasättande synsätt samt att ojämlikheter mellan de olika komponenterna bidrog till social stratifiering. Variablerna inom gestaltningen var ras, politisk inriktning, kön och namn. Undersökningen visar att det skedde en stark ojämlikhet i vem som de valt att hänga ut i media, samt hur denne beskrivs. Det var både en ojämlikhet mellan de olika två tidningarna och inom dem. Detta stärker förfarandet om informationspåverkan och uppmärksammar opartiskhet hos medierna samt vikten av källkritiskhet. / After the emerge of the hashtag #metoo, sexual abuse and harassment became a heavily debated topic in Sweden and a lot of people were portrayed in the media after allegations of sexual offenses. With an increasing concern about how the information affects can be negative, several researchers claimed that the media acted as a trial by hanging them out without giving the opportunity to defend themselves.   This thesis has therefore made comparative quantitative content analysis on two different news sources on the internet – Aftonbladet and Svenska motståndsrörelsen movement with their reporting about sex crimes following the #metoo. The first mentioned was a mainstream newspaper that politically was referred to as social-democratic independence. The second where an alternative media that sympathizes with the alternative right-movement.   There were different terms in the form of the perpetrator, tonality to the event and the volume of the articles that were investigated. Then the result was based on an agenda setting approach and that inequalities between the different components contribute to social stratification. The variables in the design were race, political orientation, gender and name.   The survey result shows that there was a strong inequality in who you choose to hang in the media, as well as how this is described. There were both an inequality between the two newspapers and within them. This strengthens the process of information impact and draws attention to the impartiality of the media and the importance of source criticism.