På grund av alla redovisningsskandaler efter det senaste millennieskiftet diskuteras detmycket kring hur förtroendet för revisorer har påverkats. Enronskandalen som inträffade iUSA, var en av de största skandalerna som påverkade hela världens ekonomi. Även i Sverigeförekommer det redovisningsskandaler. Skandiaskandalen är en utav dessa under modern tid.Allmänheten har till följd av dessa skandaler ifrågasatt trovärdigheten i den granskningrevisorer gör i bolags finansiella rapporter. Det finns ett antal olika faktorer som ligger tillgrund för dessa skandaler. Bland de faktorer som låg till grund för skandalerna fannsintressekonflikter, exempelvis att revisorn hade hand om andra tjänster utöver revision, samtatt revisorn inte var oberoende i sin granskning. Som en naturlig effekt avredovisningsskandalerna efterfrågade allmänheten lagstiftningar och åtgärder för att repareradet skadade förtroendet. Koden var en av de åtgärder som infördes som en respons på dennasituation. Syftet med Koden är att vinna tillbaka allmänhetens förtroende för de svenskabörsnoterade bolagen och förbättra styrningen av bolagen. Det är dock inte säkert att Kodenverkligen åtgärdar problemet. Syftet med uppsatsen är att fördjupa diskussionen kringförtroendet för revisorer. Detta genom att undersöka dels huruvida Koden verkligen harpåverkat förtroendet för revisorer och dels genom att försöka identifiera de faktorer sompåverkar förtroendet för revisorer. För att kunna studera det identifierade fenomenet,förtroende för revisorer, och därmed svara på forskningsfrågorna har en kvalitativ ansatsanvänds. Resultatet av denna studie tyder på att Koden inte har haft avsevärd påverkan påförtroendet för revisorer. Dessutom identifierar studien de faktorer som faktiskt påverkarförtroendet för revisorer. En del av dessa faktorer beror på intressekonflikter och att alla parterär nyttomaximerade och andra beror på revisorns egenskaper. Dessa faktorer bör regleras merkring och förtydligas, visar vår studie, för att stärka och återupprätta det skadade förtroendetför revisorer. / As a result of a series of accounting scandals during the last turn of the millennium the debatehas revolved a great deal around how the trust for accountants has been affected. The ”EnronScandal” that occurred in the US, was one of the most immense scandals that affected theworld economy. Accounting scandals do occur in Sweden as well, the ”Skandia Scandal” isone of those scandals that have occurred in modern time. The public has questioned thecredibility in the type of review accountants do in a corporations financial reports. There are anumbers of factors that can be the cause for these scandals. Among the factors that were thecause behind these scandals, were conflicts of interest. Mainly that the accountant hadresponsibility of additional services alongside with audit, but also the independence of theaccountant. As a natural impact the public demanded legislation and legal actions to repair thedamaged trust. Swedish code for corporate governance was one of a couple of actions thatwere implemented as a response to the situation. The purpose to the code was to win back thepublics trust for the Swedish quoted companies and to improve the governance of thecorporations. It is however not quite certain that the code really is able to repair the problem.The aim of this essay is to deepen the discussion round the trust of accountants. By partlyexamining if the Swedish code for corporate governance really has impacted the trust foraccountants, and partly by trying to identify the factors that influences the trust foraccountants. To be able to study the identified phenomenon, the trust for accountants, and toaccordingly answer the questions in the research, a qualitative approach has been applied. Theresult of this study indicates that the code has not impacted the trust of accountantssignificantly. The study also identifies the factors that actually affect the trust for accountants.Some of the factors depend on conflicts of interest and that all parties are cost-benefitmaximized, others lie in the accountant’s qualities. The conclusion in our essay is that thesefactors should be increasingly regulated and explicated in order to reestablish the damagedtrust for accountants.