This Master thesis was written for Lantmännen Agroetanol in Norrköping concerning the layout of their finished goods inventory and unloading of feed after introducing a new product mix. Lantmännen Agroetanol has two production lines which produces feed. Both lines lead to six silos, used as inventory of finished goods. The feed from the two production lines differ in terms of quality, where as Lantmännen Agroetanol wants to separate their finished inventory in order to charge a higher price, by selling the better product as a premium. With two different feed products the yearly revenue is expected to increase which motivates a research about the current capabilities and necessary changes to be made in the factory. This study aims to address part of this research by focusing on the breakdown of the finished inventory and the capabilities of the unloading function to this new product mix from a logistical perspective. In the study the inventory of finished goods were analyzed according to three different scenarios. Furthermore the unloading function was investigated with regards to two alternatives. Between the two production lines, Agro12 is the one that produces lowest quality and Agro10 the higher. The premium product is a result from the Agro10 production line, which today counts for a third of the Agro12 production volume. Even though great variation in market demands has been discovered for this product over the years, the demand for the premium product is expected to be higher due to its broad scope of use. The inventory of finished goods was analyzed using a simulation model programmed in Microsoft Excel. It was created based on information collected from interviews at the company as well as from their production system. Data of inventory levels, in- and outflow on a daily basis were collected over the year of 2012 in order to simulate the inventory capacity of the different inventory scenarios. The unloading function was analyzed by performing manual calculations, also with help from the employees and collected information from the production system. Data regarding in- and outflow and adjustment times were collected in order to calculate employee overtime as a result of the unloading function, which is controlled by employees. To be able to compare the three inventory scenarios and the two unloading alternatives with each other a total cost model was used along with a service flexibility view as a complement. In the cost model, the Investment costs were calculated for possible rebuilding’s that has to be made. The variable costs related to the inventory were calculated based on handling costs of the excess of feed from the simulations. The corresponding variable costs for the unloading function were calculated based on overtime hours for the employees. Qualitatively, the flexibility for the customer was analyzed with regards to changes in the unloading function. The results according to this study show that Lantmännen Agroetanol should implement inventory scenario 3 which means that the feed from Agro10 will be stored in two silos and the feed from Agro12 in three silos. The remaining silo will be used as a stand-by ready to store the product that needs extra capacity the most. Scenario 1 means that the production lines gets three silos each, which turned up to be an in appropriate solution according to the simulations because Agro10 only required a third silo in 16 out of 366 days. Scenario 2 is more appropriate because Agro12 has a bigger need for a fourth silo.Scenario 2 and 3 has the same need of rebuilding whereas the stand-by silo can be reached from both production lines. Scenario 3 is recommended because it entails the possibility to regulate the stand-by silo which makes it less sensitive for disturbances compared to scenario 2. The study also recommends Lantmännen Agroetanol to build a new unloading silo instead of just using the current one so that the two feed products could be unloaded simultaneously. It is a big investment cost to build a new unloading silo but the results from this study show that it is more profitable than just having one in the long turn. With one unloading silo the employees have to work with adjustment times every time two subsequent customers want different feed products. It means that the employees have to adjust the unloading silo to the other product. There is already overtime among the unloading staff which means that one of the most strained functions in the company will be even more pressured with only one silo to unload two products. In addition, the boat transportations with high capacity that appear on a weekly basis affect the flexibility towards the customers. Thus, giving yet another reason for two silos rather than one, when introducing the new product mix. / Det här examensarbetet är utfört på Lantmännen Agroetanol i Norrköping och handlar om hur företaget ska utforma färdigvarulager och utlastning av foder efter införandet av en ny produktmix. Lantmännen Agroetanol har två produktionslinor som tillverkar en fodersort. Dessa produceras mot ett gemensamt färdigvarulager som utgörs av sex silor. Då produktionslinorna ger upphov till kvalitetsskillnader i fodret vill Lantmännen Agroetanol separera lagringen av fodret från dem. Detta görs för att kunna sälja en premiumprodukt till ett högre pris från den bättre produktionslinan. Med en försäljning av två fodersorter förväntas en årlig intäktsökning jämfört med idag och därför behöver fabrikens möjligheter samt eventuella förändringar undersökas. Denna studie är en del i detta arbete och syftar till att ur ett logistiskt perspektiv undersöka hur en uppdelning av färdigvarulagret bör utföras samt hur utlastningen påverkas av förändringen då två produkter lastas ut istället för en. Studien genomfördes som en analys av tre olika scenarion för hur färdigvarulagret kunde utformas samt två alternativ för utlastningens utformning. Produktionslinan Agro12 producerar den sämre kvaliteten, men har en tre gånger större tillverkningsmängd än Agro10 samt stora efterfrågevariationer över året. Agro10 som kommer tillverka premiumprodukten förväntas ha ett större behov tack vare sitt stora användningsområde. För att analysera hur lagernivåerna i silorna varierade för de olika lagerscenariona, användes en simuleringsmodell som togs fram i Microsoft Excel. Denna skapades genom information som erhölls via intervjuer med personal på företaget samt genom datainsamling från Agroetanols produktionssystem. Data över aktuella lagernivåer, in- och utflöde på daglig basis under år 2012 användes för att simulera lagerkapaciteten för de olika lagerscenariona. Utlastningen analyserades genom manuella beräkningar utifrån information som också erhölls vid intervjuer och företagets produktionssystem. Data över in- och utflöde samt egenmodifierade ställtider togs fram för att räkna fram övertidstimmar som ett resultat för utlastningen, eftersom den styrs av personal. För att kunna jämföra de tre lagerscenariona och de två utlastningsalternativen användes en totalkostnadsmodell som kompletterades med flexibilitet som en servicefaktor. Kvantitativt beräknades investeringskostnader för eventuella ombyggnationer. För lagerscenariona togs den rörliga kostnaden fram genom hanteringskostnader av det överskott som uppkom vid simuleringarna. Motsvarande för utlastningen genomfördes genom att beräkna övertidstimmarna för personalen för att även där ta fram en rörlig kostnad. Kvalitativt analyserades flexibiliteten för kunderna genom förändringarna i utlastningen, eftersom detta är en viktig servicefaktor vid försäljning. Resultatet enligt denna studie visar att Lantmännen Agroetanol bör införa scenario 3 vilket innebär att fodret från Agro10 lagras i två silor och fodret från Agro12 i tre silor medan en silo används som reserv för den fodersort som behöver extra lagerkapacitet vid specifika tillfällen. Scenario 1 innebär att produktionslinorna får tre silor var, vilket visar sig vara olämpligt i simuleringen eftersom Agro10 endast använder en tredje silo 16 av 366 dagar. Scenario 2 är mer lämpligt, eftersom Agro12 har ett stort behov av fyra silor. Scenario 2 och 3 innebär samma ombyggnation där reservsilon kan användas till båda produktionslinorna. Scenario 3 väljs eftersom den utnyttjar möjligheten att reglera reservsilon vilket gör färdigvarulagret mindre känsligt mot störningar jämfört med scenario 2. Vad gäller utlastningen rekommenderas Lantmännen Agroetanol att bygga en ny utlastningssilo istället för att endast använda den befintliga. På så sätt kan de två fodersorterna lastas ut parallellt. En ny utlastningssilo kräver stora investeringskostnader men resultaten från denna studie visar att det alternativet är mer lönsamt på längre sikt. Med enbart en utlastningssilo tillkommer ställtider varje gång två efterföljande kunder vill ha olika fodersorter. Då det redan uppkommer övertid bland personalen i utlastningen sätter det ännu högre press på en redan belastad funktion i företaget. Dessutom hanterar utlastningen stora båttransporter varje vecka som påverkar flexibiliteten gentemot kund och därför behövs två utlastningssilor för att behålla denna service.

<p>Syftet med examensprojektet var att märka upp rör och ventiler så att operatörerna lättare kunde identifiera dem. Samt lära sig jämföra en PID (Process and Instruments Diagram) med verkligheten och kunna förstå hur en indunstning fungerar. När vi kom till Lantmännen Agroetanol så fick man reda på några uppgifter som man skulle lösa. Som t.ex markera rör och ventiler. Men även göra massbalanser av vad som flödar in fysiskt samt även elektroniskt vad som händer i indunstning. Mot slutet av tiden på företaget så hade vi slutfört alla uppgifter vi fick vid dag ett. Rören och ventilerna vart märkta enligt reglerna som fanns. Tack vare tiden där har vi fått en inblick i hur en indunstning ser ut och fungerar samt hur man gör en massbalans.</p>

Syftet med examensprojektet var att märka upp rör och ventiler så att operatörerna lättare kunde identifiera dem. Samt lära sig jämföra en PID (Process and Instruments Diagram) med verkligheten och kunna förstå hur en indunstning fungerar. När vi kom till Lantmännen Agroetanol så fick man reda på några uppgifter som man skulle lösa. Som t.ex markera rör och ventiler. Men även göra massbalanser av vad som flödar in fysiskt samt även elektroniskt vad som händer i indunstning. Mot slutet av tiden på företaget så hade vi slutfört alla uppgifter vi fick vid dag ett. Rören och ventilerna vart märkta enligt reglerna som fanns. Tack vare tiden där har vi fått en inblick i hur en indunstning ser ut och fungerar samt hur man gör en massbalans.