Denna uppsats har som syfte att studera hur föreställningar om ljud påverkar den fysiska planeringen i städer. För arbetet har åtgärdsprogram mot buller i Malmö och Göteborg analyserats utifrån de två teoretiska fälten Soundscape och Environmental Noise.  Soundscape definieras av människans uppfattning av den akustiska miljön. Detta teoretiska fält hanterar främst ljud som uppskattas av människan vilket är beroende av rumslig- och social kontext. Environmental noise tar utgångspunkt i ljudets negativa effekter på hälsan, vilket studeras genom ljudets fysiskt mätbara värden främst ljudnivå. Resultatet av arbetet visar att det teoretiska fältet soundscape endast kan identifieras i vissa rumsliga kontexter i staden. I parker och rekreationsområden framstår soundscape vara som mest tydligt, detta visa att stärkande åtgärder för uppskattade ljud ska genomföras måste många människor gynnas. Vidare framstår soundscape delvis kunna identifieras i bostadens utomhusmiljö genom åtgärden tyst sida. Det verkar finnas svårigheter att föreslå praktiska lösningar inom soundscape på grund av brist på kunskap och att lösningar ska baseras på platsen kontext. Det teoretiska fältet environmental noise framstår vara närvarande i nästintill alla stadens rumsliga kontexter och abstraktionsnivåer. Detta då kommunerna alltid har ett ansvar att hantera och prioritera hälsorisker. / This bachelor thesis aims to examine how the notions of sound affects the spatial planning of cities. Two cases, one of Malmö and one of Gothenburg will be analyzed through the two theoretical fields Soundscape and Environmental Noise. Soundscape is defined by human perception of the acoustic environment. This theoretical field is mostly dealing with sound that is appreciated and is dependent on spatial- and social context. Environmental noise is based on the negative health effects from noise, which is studied through physical measurable values of sounds. The results of this bachelor thesis show that the theoretical field soundscape can be identified only in certain spatial contexts in the city. Soundscape seems to be most prominent in parks and recreational areas. This implies that enhancing measures for appreciated sounds are only implemented in places where a large number of people will benefit. Furthermore it appears that soundscape is partially identifiable in urban environments in close proximity to dwellings in concept of a quiet side. Due to the lack of knowledge and the fact that solutions linked with soundscape should be based on specific spatial context there appears to be a difficulty for municipalities to take concreate actions associated with this notion of sound. The theoretical field environmental noise appears to exist in most of the city's spatial contexts and levels of abstraction. This is because municipalities always have a responsibility to manage and prioritize health risks.