Bakgrund: Svensk idrott med cirka tre miljoner medlemmar spelar en viktig roll i främjandet av god hälsa men medför även en risk för skador. Det kräver både preventiva och rehabiliterande åtgärder. En kartläggning av de vanligaste idrottsskadorna kan bidra till att identifiera kunskapsluckor samt underlätta implementering av förebyggande åtgärder inom fysioterapi. Syfte: Studiens syfte var att kartlägga och analysera skadepanoramat efter år 2000 inom de fem mest utövade idrotterna i Sverige, samt identifiera eventuella skillnader baserat på kön, ålder och idrott. Metod: En allmän litteraturöversikt genomfördes med fokus på epidemiologiska- och kohortstudier. 163 studier identifierades via sökningar i databaserna Pubmed (n = 78), Cinahl (n = 30) och SportDiscus (n = 55). Efter granskning av titel och abstrakt, återstod 17 studier för kvalitetsgranskning med Quality Assessment Tool for Observational Cohort and Cross-Sectional Studies. Resultat: 15 studier (fotboll = 7, friidrott = 3, gymnastik = 2, innebandy = 4) inkluderades i litteraturöversikten med ett totalt deltagarantal på 3 635 628 aktiva, varav 69.7% män. Inga svenska studier om golf kunde identifieras. En hög frekvens skador i nedre extremitet noterades i alla idrotter, framförallt i fotboll och friidrott, medan skador i underarm/hand framträdde i gymnastik. Dessutom framkom en hög frekvens rygg- och huvudskador inom innebandy och gymnastik. Konklusion: Skademönstret varierar inte markant mellan könen men män uppvisar en högre skaderisk än kvinnor. Endast fotboll noterade ett varierande mönster mellan ungdomar och vuxna där ungdomar hade en lägre skadeincidens och fler frakturer. Generellt finns det ett behov av uppdaterad, könsrepresentativ forskning inom idrotterna. / Background: Swedish sports play a crucial role in promoting good health but also carry a risk of injuries. This requires both preventive and rehabilitative measures. A mapping of sports injuries can help identify knowledge gaps and facilitate the implementation of preventive measures within physiotherapy. Aim: The aim was to map and analyze the injury landscape after the year 2000 within the five most practiced sports in Sweden, and to identify any differences based on gender, age, and sport. Method: A literature review was conducted, focusing on epidemiological-, and cohort studies. 163 studies were identified through the databases Pubmed (n = 78), Cinahl (n = 30), and SportDiscus (n = 55). After reviewing title and abstract, 17 remained for quality review with the Quality Assessment Tool for Observational Cohort and Cross-Sectional Studies. Results: 15 studies (football = 7, athletics = 3, gymnastics = 2, floorball = 4) were included with a total of 3,635,628 participants, of which 69.7% were men. No studies on golf were identified. A high frequency of lower extremity injuries was noted in all sports, especially in football and athletics, while forearm/hand injuries were prominent in gymnastics. In addition, back and head injuries were noted within floorball and gymnastics. Conclusion: The injury pattern does not vary significantly between the sexes, but men show a higher risk of injury than women. Only football noted a varying pattern between youth and adults, where youth had a lower injury incidence and more fractures. There is a need for updated, gender-representative research within sports.