Bakgrund Alkoholbruksyndrom är ett stort hälsoproblem som leder till allvarliga konsekvenser både på individs- och samhällsnivå. Alkoholintag i okontrollerade mängder är en bidragande faktor till den globala sjukdomsbördan. Sjuksköterskor kommer, oavsett arbetsplats, att möta personer som har ett riskbruk av alkohol eller som redan utvecklat alkoholbrukssyndrom. Brief Motivational Intervention (BMI) är framtaget som en behandlingsmetod för personer med riskbruk av alkohol och alkoholbrukssyndrom. Syfte Syftet med studien var att undersöka effekten av Brief Motivational Intervention vid minskning av alkoholintag hos patienter med alkoholbrukssyndrom. Metod Metoden som använts till detta arbete är en litteraturöversikt. Databassökningen genomfördes i PubMed och PsycINFO samt sökmotorn Google Scholar. Femton artiklar av kvantitativ studiedesign svarade på syftet och inkluderades i resultatet. Samtliga artiklar kvalitetsgranskades utifrån Sophiahemmet högskolas bedömningsunderlag. Analys av materialet genomfördes med inspiration från innehållsanalys med femstegsmodell. Resultat Vi fann att olika faktorer spelar in i effekten av BMI. Behandlingsmetoden kan ha en god effekt i minskning av alkoholintag om mottagaren av interventionen har en vilja att genomgå en beteendeförändring. Screening av alkoholintag i form av bland annat AUDIT är en viktig metod för sjuksköterskan i syfte att identifiera individer i behov av hjälp. Slutsats BMI och screening av alkoholvanor kan ha en god effekt hos patienter som har en vilja och motivation till att göra en beteendeförändring. BMI är kostnadseffektivt och metoden SBIRT är en bevisad bra metod att leverera BMI på. I SBIRT ingår även screening av alkoholvanor vilket också är en viktig komponent i behandlingen av alkoholbrukssyndrom. Nyckelord: Alkoholbrukssyndrom, Brief Motivational Intervention, Effekt, Empowerment, Motivation

Bakgrund: Alkoholbrukssyndrom är ett sjukdomstillstånd med mycket stigma. Hur denna patientgrupp bemöts är av stor vikt för omvårdnadens resultat. Sjuksköterskan ska förhålla sig personcentrerat och se hela individens behov och problemför att kunna ge en god vård. Primärvården är oftast patienternas första kontakt med vården, varför ett professionellt förhållningssätt är viktigt. Syfte: Syftet med litteraturstudien är att belysa patienter med alkoholbrukssyndrom och deras upplevelser av primärvård. Metod: Studien använde sig av artiklar med kvalitativ ansats och söktes med Cinahl och Pubmed. Tio artiklar valdes ut för granskning i egenskap av att kunna besvara studiens syfte. För att granska artiklarna användes SBU:s granskningsmall och termer delades in enlig PEO-modellen. Analysen av artiklarnas innehåll gick ut på att granska resultaten. När artiklar valts ut delades de in i färgkoder för att skilja på positiva och negativa upplevelser. Resultat: Patienternas upplevelser av vården delades in i två huvudteman om positiva och negativa upplevelser av vården. Inom positiva upplevelser fanns delaktighet i vården och vårdpersonalens kunskaper. För delaktighet identifierades fyra subteman. Att bli inkluderad, kunna påverka sin vård individanpassad vård och aktivt lyssnande. Vårdpersonalens kunskaper grundades främst av stöd, trygghet och motivation. Inom de negativa upplevelserna fanns relationen till vårdpersonalen, bemötande och självupplevt stigma. Häri var fördomsfullhet och att sätta etiketter det som utmärkte sig mest. Slutsats: Den grundutbildade sjuksköterskan bör reflektera över sina egna fördomar om alkoholbrukssyndrom för att kunna ge en jämlik vård. Stigmatiserande begrepp är något som bör undvikas för att kunna ge en jämlik vård. Att få en etikett visade sig ha ett samband med hur vårdpersonalen benämnde alkoholbrukssyndromet. Patienters upplevelser av att ha ett alkoholbrukssyndrom är komplext och något som behöver forskas mer kring. / Background: Alcohol use syndrome is a medical condition with a lot of stigma. How this patient group is treated is of great importance for the nursing results. The nurse must have a person-centered attitude and see the entire individual's needs and problems in order to provide good care. Primary care is usually patients' first contact with care, which is why a professional approach is important. Purpose: The purpose of the literature study is to shed light on patients with alcohol use syndrome and their experiences of primary care. Method: The study used articles with a qualitative approach and was searched with Cinahl and PubMed. Ten articles were selected for review as being able to answer the purpose of the study. To review the articles, SBU's review template was used and terms were divided according to the PEO model. The analysis of the content of the articles consisted of reviewing the results and seeing if they could answer the purpose. When articles were selected, they were divided into color codes to distinguish between positive and negative experiences. Results: The patients' experiences of the care were divided into two main themes of positive and negative experiences of the care. Within positive experiences was participation in care and the knowledge of the care staff. Four points were identified for participation: Being included, being able to influence one's care, individualized care and active listening. The care staff's knowledge was mainly based on support, security and motivation. Within the negative experiences was the relationship with the healthcare staff, treatment and self-perceived stigma. Here prejudice and labeling stood out the most. Conclusion:The newly graduated nurse should reflect on their own prejudices about alcohol use syndrome. Stigmatizing terms are something that should be avoided in order to provide equal care. The patients' self-perceived stigma was a theme based on prejudices that exist in society. Receiving a label was found to be associated with how health care professionals named the alcohol use syndrome. Patients' experiences of alcohol use syndrome are complex and something that needs more research.